En serie i fyra delar
Fallacies, eller felaktiga föreställningar och slutsatser.
För det första använder IPCC, internationella och nationella organisationer datamodeller som med exakthet sägs beskriva vädret åren 2050-till 2100. Detta inkluderar temperaturer på såväl kort som lång tid, nederbördsmönster och andra klimategenskaper.
Felet är att det finns ingen datamodell idag som med någon som helst noggrannhet kan göra sådana prediktioner. Olika modeller skiljer sig avsevärt på dessa punkter. Enbart förutsägelserna om koldioxiden framtida temperatureffekt varierar från 1-6°C, vilket är en enorm skillnad!
För det andra använder de ett medelvärde som kallas CMIP5 från samkörningar av olika modeller som är skapade för att matas in i IPCCs beslutsprocess. Det i sig medför flera svårigheter, i synnerhet att alla modellers parametrar är så bestämda att all signifikant påverkan på klimatet är antropogen.
Felet här är att det finns ingen logik i att tro att medelvärdet av dåliga modeller plötsligt skulle kunna producera ett trovärdigt resultat. CMIP5 har redan visat sig ge för höga temperaturer jämfört med verkligheten. CMIP6 är ännu sämre.
För det tredje väljer vissa, som Nya Zeeland, att använda sig av ett utsläppsscenario kallat RCP 8,5.
Detta scenario för framtida utsläpp ger prognoser som är så höga att de flesta, även alarmister, inser att det är totalt omöjligt. RCP 8,5 är absolut ett felslut.
För det fjärde gör de något de kallar ”down scaling” från dessa redan tvivelaktiga klimatmodeller för ett globalt medelvärde. Vid down scaling ”utvinner” de lokala detaljer om det framtida klimatet.
Alla med minsta förstånd och eller kunskap om matematik eller fysik inser att det är fullständigt omöjligt att med någon säkerhet utvinna detaljer ur ett grovt medelvärde. I synnerhet som detta medelvärde är högst tvivelaktigt. Bland annat SMHI ägnar sig åt sådan prognosverksamhet i sin rådgivning till kommunerna. Misstänker att Rummukainen är med på ett hörn i detta.
För det femte har dessa detaljerade prognoser ”diskuterats” bland ett stort antal alarmister för att försöka identifiera alla tänkbara risker. Dessa diskussioner är en övning i fantasi! Drömmar, inte vetenskap. Det är välkänt i forskning om vad som händer i grupper, att resultatet är starkt beroende av vilka som ingår, vad de är för personligheter och hur de styrs.
Felslutet här är att tro att sådana diskussioner utgör en systematisk inventering av reella risker användbara för policybeslut. De är allt annat än det.
För det sjätte har dessa förmodade risker rankats utifrån opinionsformulär bland deltagarna. Förutom problemet med gruppdynamikens inverkan tillkommer den irriterande verkligheten att risk är ett tvådimensionellt problem, inte endimensionellt som det framställts.
Felslut i två dimensioner. Den ena dimensionen är risken att det man undersöker inträffar, en matematisk övning i sannolikhet. Den andra dimensionen är hur allvarliga följderna blir när detta inträffar. I klimatalarmismen har detta sammanblandats på ett ovetenskapligt sätt så att det även blir oanvändbart för att bedöma riskerna.
För det sjunde avser man i de länder som styrs av partier vilka bejakar klimathotet att använda dessa ovanstående godtyckliga medelvärden från tvivelaktiga datamodeller för att skapa ett framtida scenario på vilket man ska fatta politiska beslut med långtgående konsekvenser för klimat (tror man), ekonomi, samhälle, frihet, lagstiftning mm. Detta ska inom EU vara helt genomfört till år 2030. Ett sådant genomförande vore ett monumentalt, katastrofalt beslutsfattande. Nya Zeeland tänker göra samma sak på bara två år!
Sammantaget är det dessa felslut och de beslut man fattar på dessa felaktiga grunder som skapar hotet från det icke existerande klimathotet.
RSS – inlägg
Om detta är en upprepning så hoppas jag att Mats tar bort kommentaren.
Jag har utvecklat en metod med länkar enbart till forskningsinstitut som har klimatalarmisters förtroende men som med eftertryck vetenskapligt avvisar koldioxidhotet.
Ingen med normal begåvning kan därefter påstå att koldioxidhotet existerar, pröva själva att lägga fram detta för klimatalarmister.
Jag sände de i ett mejl till ansvarig journalist på NRK och fick ett tackmejl men samtidigt att framtiden för henne var slut om hon spred detta vidare.
Först visar jag att IPCCs tregradershot existerade för 10 000 år sedan och var det mest livsvänliga klimatet globalt i denna mellanistid med en havsnivå som var 1m över dagens (utom där kontinentalsocklar började sjunka ner då dess landis smalt och därmed landhöjning tog vid, havsnivå i förhållande till havsbotten eller över kontinetalsocklar som inte haft inlandsis över sina landdelar har bara rört sig plus minus några meter de senaste 100 miljoner åren.
https://forskning.no/klima-forskeren-forteller-geofag/forskeren-forteller-for-10-000-ar-siden-var-det-seks-grader-varmere-pa-svalbard-enn-det-er-i-dag/329878?fbclid=IwAR3pnMpyZKu7MDMWr7_51mJqib2EGbdOeUia7I_K5N4W7ULo0b8egbUexvQ
Så visar jag att förra mellanistiden hade ett än mer livsvänligt klimat med 8C högre temperatur på Grönland under 6000 år vilket medförde att 25% av öns landis försvann.
https://www.nbi.ku.dk/english/news/news13/greenland-ice-cores-reveal-warm-climate-of-the-past/
Märk att den studien inte beskriver havsnivån över havsbotten utan över delar av kontinentalsocklar.
Ibland visar jag varför det var så behagligt globalt klimat för 10 000 år sedan genom att förklara solinstrålning under polernas sommarsolstånd som då var 7% högre för nordpolen med resultat att Arktiska hav var isfria under sommaren med resultat att albedo minskade och nederbörden ändrades så Sahara grönskade med vattendrag där den största sjön var större än Svarta havet och därför regionen utstrålade mycket mindre energi med resultat att hela jorden fick högre medeltemperatur om än knappt märkbart kustnära mellan vändkretsarna eller överhuvudtaget nära ekvatorn.
Så förklarar jag att våglängden 15µm bara påverkas av koldioxid som växthusgas så fanns en detekterbart ökad växthuseffekt som funktion av halt högre än 150 ppm (under 40:talet lär det mätts till 100ppm och det kanske är mer korrekt med väderballonger som bar spectrometer).
Satelliter har mätt jordens växthuseffekt sedan 1970 noll nix ökad och speciellt inte i koldioxidens våglängder.
Den enda vetenskapliga studie som påstår att den lyckats finna ökad växthuseffekt som funktion av ökad halt CO2 är ett grovt exempel på cherry picking bara byt till Colorado för samma period och resultatet blir motsatt d.v.s. halten CO2 sjunker då halten vattenånga stiger vilket även gällde globalt 1940-1970 och 1988-1992.
https://phys.org/news/2015-02-carbon-dioxide-greenhouse-effect.html?fbclid=IwAR3oxe4s9w1KrFHfahDDsloYCu83cOnrGwYFxz4Tswb7yAo4nhGie2skYFc
Så visar jag en mänsklig aktivitet som bidragit till att förlänga denna mellanistid.
https://www.nasa.gov/feature/ames/human-activity-in-china-and-india-dominates-the-greening-of-earth-nasa-study-shows
Ibland visar jag hur man kunde slutförvara kol på havsbotten och samtidigt återställa bestånd av matfisk men det är såklart IPCC mot då de ju lever på hotbilden.
https://en.wikipedia.org/wiki/Ocean_fertilization
Bra länkar, även om de äldsta börjar bli lite gamla. Också bra tankar kring vad de visar!
Håller med! Tänk om Gunnar vore lika klartänkt i sitt dagspolitiska skrivande om käpphästen SVENSK kärnkraft. Som han dessbättre inte skrivit om på länge. Optimisten i mig börjar tro att han äntligen förstått hur fel han har haft i den frågan, realisten vill se tydligare belägg för den hypotesen. Fast inga nya långbänkar, tack, bara ett rakt ja eller nej.
För att göra prognoser behövs validerade klimatmodeller. Med ovaliderade klimatmodeller blir resultatet scenarior dvs prognoser om och endast om klimatmodellerna är riktiga.
IPCC:s ”klimatmodeller” är inte ”tvivelaktiga”. Med en stor andel gissade in-data kan ut-data bara benämnas ”nonsens”:
https://klimatsans.com/2019/04/17/den-rent-simpla-bluffen-fran-klimatpanelen-ipcc/
”Fadern” till datorsimuleringarnas matematik, John von Neumann, förklarade att om man måste gissa fler än TRE parametrar, blir resultatet lika bra som en gissning.
För ”klimatmodellerna” gissar man åtminstone 30 parametrar !
Professor Gösta Walin förklarade 2005 i Aftonbladet:
Jag ser det mest som ett utslag av storhetsvansinne att tro att klimatet kan avbildas i en dator.
Sa han storhetsvansinne? Jag vill minnas att han använde den mer sofistikerade termen hybris. Men samma innebörd, förvisso.
Gösta hör till de förnuftigas skara, den lilla spillran av klarsyn i det vetenskapliga tomrum som Sverige numera har förvandlats till, i synnerhet (men inte bara) i frågor som rör klimatet och energipolitiken.
Men om du nu gillar GW:s klimattänk, varför tar du inte samma intryck av hans energitänk? De två är ju siamesiska tvillingar: den som underkänner klimatnojan, måste med absolut logisk nödvändighet underkänna Sverige energipolitik med dess fokus skattesubventionerad kärnkraft.
För ett nej till klimathotet betyder givetvis ett nej även till klimathotets verktyg, d v s dagens extra straffskatter på fossila bränslen. Utan dessa extrema skattefördelar (och andra stöttor, t ex befrielsen från den höga försäkringspremien) skulle inga reaktorer ha byggts i ett land som värt, med gott om vattenkraft och framför allt bioenergi.
Rimligen inser du också att dagens reaktorer slås ut på en fri marknad, d v s vid konkurrensneutral energibeskattning, t ex en energimoms lika för alla energislag. Precis som jag redan 2002 visade i skriften ”Kärnkraften har gjort Sverige fattigare”.
Alla som misslyckats med att motbevisa den tesen (du har väl inte ens försökt?) har i ärlighetens namn anledning att sluta tramsa om att Sverige behöver ännu mer av Erlanders och Palmes fattigdomspiller. Svalda även av en höger, som gömde sig bakom talesättet att ”det som är för General Motors måste vara bra för USA” fast med ASEA som ett svenskt GM.
När klimatmodellerna inte kan modellera det klimat som redan har varit, hur kan då ens någon tänkande varelse tro en sekund på vad de försöker säga om framtiden.
En sak som folk tror är att vetenskap är något som är fritt från korruption och då blir någon form av sanningssägande. I stort har alla vetenskaplig forskning under hela sin existens varit ungefär hälften falsk, dvs.den har haft en bias av antingen politiska själ, ekonomiska intressen, forskarens övertygelse eller påtryckningar.
Dessutom är mycket av forskning att studera ett sandkorn och dra slutsatser om sandhögen utifrån sandkornet. Med andra ord behöver vi studera en massa sandkorn innan vi kan dra någon slutsats. Översätt detta till klimatet. Hur många sandkorn studeras?
Ytterst tacksam mot alla som skriver på Frihetsportalen och framför allt Mats. Otroligt lärorikt. Jag har varit bonde i större delen av mitt liv med tillägg av elementär meteorologi i flygsammanhang.
Oj, vad har jag missat under min tidigare levnad. Vad lär sig vår UNGDOMAR idag?
Tack Mats och alla ni andra.
Men fortfarande gör du felet att enbart avhandla de rent naturvetenskapliga aspekterna – och missar därmed de tre allra bästa argumenten;
1. Jämförelsen mellan medeltid och nutid. Att det var varmare på medeltiden (utan CO2) än i dag, trots väldigt stora emissioner av CO2.
2. Att klimatpolitiken är felaktig även om hotbilden mot förmodan vore sann.
Där att det bara en GLOBAL koldioxidskatt som kan minska utsläppen av C02. Parisavtal mm är slag i luften, helt meningslösa åtgärder. Men hotet är politiskt användbart i helt andra syften, t ex att med dess hjälp kunna motivera högre skatter och samtidigt inhösta ”godhetspoäng”.
3. Den globala miljösituationen FÖRSÄMRAS när energitung produktion flyttar österut, som en följd av långt högre energiskatter i väst än i övriga världen. Därför att miljövillkoren i uländerna är så mycket sämre än i våra västerländska ekonomier.
Fel och fel. Man måste påtala att de bara i Sverige tusentals tjänstemän av oilka slag i offentlig och privat verksamhet inte räknar med korrekt miljö- och klimatinformation. Därför blir uträkningar om hur samhället påverkas eller ska styras värdelösa, och ofta nog kontraproduktiva.
Kan man få dem att inse detta, helst så att de tycker att de själva avslöja lögnen och de därmed känner sig smarta, då börjar det hända saker!
Ursäkta, men nu förstår jag inte alls hur du tänker – och det är nog första gången.
Menar du på fullt allvar att de bästa klimatargumenten bör förtigas, bara för att ”tusentals tjänstemän” skall få ”känna sig smarta” och tro att de själva har upptäckt den heliga Graal som politiker, forskningssamhälle och press har tigit om i ett halvt sekel?
Sverige styrs inte, som du antyder, av ”tusentals tjänstemän” som på egen hand ”räknar fel” om klimatet och energin. DOM TÄNKER FÖRSTÅS PÅ DET SÄTT DOM BLIVIT INSTRUERADE!! Styrs av vad som står i de årliga instruktionsbreven.
Och ingenting – absolut ingenting – förändras av att du och jag upplyser dessa statstjänare om hur de BORDE räkna och tänka. Att använda sitt eget huvud och omdöme innebär, som du vet, att begå tjänstefel och riskera disciplinära åtgärder. Nej, Mats, nu är du verkligen fel ute – för ovanlighetens skull.
Statens tjänstemän är inga ”makthavare”. Som grundlagen föreskriver styrs landet av REGERINGEN, vilket vi helt nyligen varit eniga om. Där och i riksdagen ligger ansvaret, INTE i byråkratin. Och alla partier har samma skuld eftersom inget enda opponerat på klimatnojan. Det handlar i första hand om en ohelig allians mellan S och M, förstärkt av att även de övriga borgerliga partierna ”glömt” sin marknadsekonomiska grundsyn och accepterat att energisektorn styrs av staten, inte av en fri marknad.
Härtill kommer, tror jag utan att med säkerhet veta, att Kristersson kan ha velat glädja sina supporters i affärsvärlden, som gör miljardvinster på att kamma hem de enkelt förtjänade miljardbelopp som klimatpolitikens stödpaket erbjuder. Men framför allt verkar partierna ha ett gemensamt intresse av att kunna bedra sina egna godtrogna väljare, alla de ärliga gräsrötter som tror att riksdagen trots allt har medborgarintresset som rättesnöre.
Det är, kort sagt, de sanna pianisterna vi måste attackera, inte de oskyldiga underhuggarna! Var vi inte överens om den grundbulten?
Nej inga bra argument skall naturligtvis förtigas. Du drar för stora växlar Åke!
Jag menar bara att fakta om klimatet måste komma i första hand när man påverkar tjänstemän. Dessa är del i maskineriet och måste bearbetas, upplysas minst lika väl som politikerna.
Vad som påverkar politikerna är säkert mycket olika. men tjänstemännen ska handla utifrån fakta och därför är det fakta man ska visa för dem. Eller är du av annan uppfattning av vad tjänstemän ska agera efter?
Tjänstemän är inga oskyldiga underhuggare. Det har vi väl konstaterat med råge vid det här laget? Att de inte har det formella ansvaret för politiken förtar inte den insikten.
Mot allmänheten kan det gärna vara ekonomiska eller andra argument du gillar.
Förstår fortfarande inte hur du tänker och tycker inte att du besvarar någon enda av mina tydliga frågor, snarare duckar som politiker plägar göra, men ett knep som som jag aldrig hittills kunnat beskylla dig för att tillämpa. göra. Var jag t ex inte supertydlig om att tjänstemän har att rätta sig efter direktiven från regeringskansliet, inte efter vad de de själva vet eller tror. Så var får du den idén ifrån, att det är byråkraterna som skall påverkas, inte de 349 ansvariga på Helgeandsholmen? Eller ens de fuskande forskare som bistår politikerna i ljugandet?
Men tjänstemän lämnar information till politiker och deltar i utredningar med mera.
Vet att du är fd tjänsteman. Låt inte det påverka dig till att inte förstå att tjänstemän inte några ”oskyldiga underhuggare”!
Tvärtom har väl jg och andra här visat att det alldeles för ofta är precis tvärtom!
Du hänger inte med Mats. Det är skillnad mellan ”vanliga” tjänstemän, rekryterade på meriter och dagens horder av politiska rådgivare. De senare är de enda som statsråden lyssnar på i viktiga ärenden. Och energi och klimat hör definitivt till den senare kategorin.
Jag påstår inte heller att alla underhuggare är ”oskyldiga”, bara att det är de politiska beslutsfattarna som har ansvaret för deras eventuella felbedömningar. Saknas det lagligt stöd är det den ansvarige ministerns plikt att ingripa, genom att korrigera otydligheter i lagstiftningen (som det förvisso finns gott) och/eller att byta ut ämbetsverkets ledning.
Men sant förstås, det är inte alltid som det fungerar enligt regelboken och beslutsmängden är så stor att det princip är omöjligt att granska eller överblicka att alla är fattade i föreskriven demokratisk och administrativ ordning.
Lösningen på det senare problemet är förstås att radikalt banta vår ofantliga offentliga sektor. Som sanna libertarianer vill, men våra förment sannliberala partier inte verkar överdrivet intresserade av.
Fortfarande är du otydlig i ansvarsfrågan. Du medger givetvis att det är regeringen som styr landet och därmed har ansvaret för allt vad staten och dess anställda företar sig.
Du vet också att vi har domstolar som dömer i tvister mellan staten och enskilda. Om en jordbrukskonsulent anklagas för att feltolka lagen, är det en domstols uppgift att döma, inte din eller min.
Därför är det helt korrekt tjänstemän som friats i rätten skall betraktas som just ”oskyldiga underhuggare”. Klimatnojan är en av regering och riksdag knäsatt doktrin, ingenting som statens tjänstemän har hittat på. .
DÄREMOT har vi goda skäl att gissla de s k ”forskare” som legitimerat den förda klimatpolitiken, ofta helt säkert mot bättre vetande. Ett tydligt exempel är ekonomen Klas Eklund, som författat en hårdvinklad skrift i ämnet.
Ett annat är KVA, Kungliga Vetenskapsakademin, som dock senare backat från sitt godkännande av IPCC:s slutsatser. Det har inte Eklund gjort, han är mer lojal mot sitt parti än mot forskaretikens krav.
Sådana skojare bör jagas, javisst – och gärna med blåslampa – men lämna nu för gott de oskyldiga underhuggarna i fred.
Åke, det gör dig ingen nytta att spela sårad skönhet!
Tjänstemannakadern bär också ett ansvar och förtjänar att få detta påtalat.
Ingen sårad skönhet, men här är vi då – för ovanlighetens skull – rejält oeniga. Din hållning tycks mig strida mot logik och sanning och blir därför helt obegriplig för den som länge känt dig som både sann och logisk.
Det är inte byråkraterna som måste övertygas, utan de faktiska makthavarna, medborgarna!
Jag menar också att du gör den goda saken en otjänst genom att strunta i de allra enklaste och bästa argumenten mot den förfärliga klimatnojan (mina tre punkter).
Att tvingas acceptera maktens arrogans och övertag, är en sak, att göra självmål är betydligt värre.
Byråkrater är även medborgare. I den egenskapen måste också de övertygas.
När vi gör vår razzia mot grosisterna i klimatlangarkedjan tar vi naturligtivs även med gatulangarna – tjänsemännen.
De är ingalunda några oskyldiga hantlangare. De har avsiktligt gjort de långa marschen genom maktens korridorer. De är aktivister!
När det kommer till kritan, och tjänstemannen obstruerar i förhållande till lag, är politikerns kommentar att ”vi har inte ministerstyre i Sverige”.
Offentlig förvaltning är nedlusat av tyckare och tänkare med helt klart politiska motiv i sin yrkesutövning.
Så måste det faktiskt också tillåtas vara, alternativet vore ju att lobotomera vederbörande innan tjänstestället tillträds.
Och så kan vi knappast ha det!
Vi behöver en författningsdomstol värd namnet, med makten att möblera om bland politiska företrädare, likväl bland de tjänstemän med de ”högsta” positionerna, i de fall där regelrätta lagbrott kan detekteras.
JO har inte fyllt sitt syfte på något vis, och kan faktiskt läggas åtsidan. Bara ett spel för folket.
Det vore något för de folkvalda att ta tag i.
Tro inte på pratet om frånvaro av ministerstyre. Tjänstemän behöver ints alls lobotomeras, men dom skall kunna sina regleringsbrev, där allt står om hur deras myndighet skall skötas.
Dina största svagheter min vån Åke är att du varken skaffar en djup teknisk insikt eller ens orkar bli bättre än de professorer i fysik i deras huvud discipliner.
Kan du ens förklara varför massproduktion av modern kärnkraft som kan producera alla energiformer det moderna samhället kräver utnyttjar mindre resurser än ett 12 MW vinfkraftverk mot 600MW th för kärnkraften?
Kol har nollchans utom underjordisk förgasning som med modern teknik flyttar Fischer Tropsch processen ner till fyndigheten och kan drivas helt autonomt.
Men inte ens gaskrtaftverk klarar fir konkurrense.
Plugge några tuden timmar och utsätt alltid som jag egna åsikter för hårdast prövning.
Lycka till!
Så du klarade inte ens av att leverera ett kort ja eller nej. Jag tänkte för ett ögonblick att du kanske sent omsider insett hur fel om allt, utom de rent tekniska specifikationerna. Men så väl var det inte. Fortsätt din Törnrosasömn! Jag lovar att inte störa fler gånger.
Betänk att ett verkligen stort antal klimatvetenskapspersoner, uppfyllande verkliga vetenskapskrav, karaktäriserar klimatet som KOMPLEXT.
Betänk att klimat-data-modeller enbart kan ge prediktioner av KOMPLICERADE problem, under förutsättning att samtliga parametrar är korrekta.
Studera komplexitets-teori.
Vad hjälper det att studera komplexitetsteorier, när vi har att göra med ett rent POLITISKT problem – om än med diverse mer eller mindre korrupta ”forskare” och vår svenska superexpert, 17-åriga Greta, inblandade. Och ”kaos” blir en missvisande beskrivning, eftersom det kaotiska AVSIKTLIGT har tillskapats av politiska krafter, med centrum i FN-skrapan och i Brysselbyråkratin, inte av några oberäkneliga naturfenomen som ordet kaos antyder.
Tillägg: KOMPLEXITET gränsar till KAOS, vilket t.o.m. IPCC uttryckt, utan att ha insett implikationerna.
Usikker på hvordan dette går, men prøver å legge ved en art. fra en av våre norske professorer. Regner med at alle som leser dette gjør seg sine betraktninger.
Vanskelig på kort sikt
– Et værvarsel skal melde været med stor nøyaktighet for et bestemt tidspunkt og et bestemt sted noen dager frem i tid. Da kommer kaoset inn i bildet, sier Storelvmo til Titan.uio.no.
Det er nemlig så utrolig mange små faktorer som kan spille inn og påvirke hvordan været vil utvikle seg videre. Det kan være mikroskopiske turbulenser eller veldig små skyprosesser.
Det er helt umulig å ha informasjon om alle sammen. Samtidig kan selv mikroskopiske prosesser i lufta påvirke hvordan været blir på hytta neste helg.
– Det er en masse støy som gjør at det er en ganske vanskelig oppgave å melde været, særlig når man ser på langtidsvarselet.
– Værvarslingen er blitt veldig mye bedre de siste årene. Man gjør mye mindre feil nå enn for bare ti år siden, sier Storelvmo.
Men helt perfekt vil den aldri bli.
Lettere på lang sikt
Både vær- og klimavarsling baserer seg på mye av den samme informasjonen og bruker ganske like modeller for å beregne hva som vil skje i fremtiden. Så da burde kanskje dette kaoset blitt et enda større problem for klimaforskerne?
Men heldigvis er det også noen vesentlige forskjeller på de to fagene.
– Klima tenker man på som gjennomsnitt av været over så lang tid som 30 år. Det er en ganske annen oppgave. Når man varsler klima, vil man si noe om de generelle forholdene, for eksempel 100 år frem i tid.
– Da tar man ikke mål av seg til å melde hvor mye nedbør det vil komme i Oslo om to eller fire dager. Vi skal si noe generelt om Sør-Norge om ti år eller 100 år, sier Storelvmo.
Professor Trude Storelvmo fikk tidligere i år UiOs pris for yngre forskere. Foto: Eivind Torgersen/UiO
Klimaforskerne bruker gjennomsnittsverdier og, tro det eller ei, da forsvinner mye av støyen.
– Mye av det kaoset vi må forholde oss til når vi varsler været, trenger vi ikke ta hensyn til når vi varsler klima.
– Hvis man ser på temperatursvingningene på én enkelt værstasjon, er det for eksempel veldig støyende hvis du lager en kurve som viser data hver time.
Hvis du tar snittet hver dag, eller kanskje til og med hver måned, får du en mye ryddigere kurve. Og det er disse gjennomsnittsverdiene klimaforskerne er interessert i.
– På sett og vis er det en enklere oppgave når du skal si noe om de klimatologiske forholdene for en region over en generell periode enn når du skal si noe om et eksakt tidspunkt og et bestemt sted, sier Storelvmo.
– Selv om vi har en kald vinter i Norge, kan temperaturen stige jevnt og trutt globalt. Det er ingen motsetning i det.
LES OGSÅ: Skyenes opprinnelse sier mye om evnen til å kjøle ned jorda
Aksjekurser og terninger
Hun sammenligner det med økonomer som spår utviklingen på aksjemarkedet. Selv om det ikke er fysiske lover som styrer kjøp og salg på børsene.
– Økonomene kan si noe om hvordan en aksjekurs vil utvikle seg over tid. Men på et eksakt tidspunkt vil de likevel kunne bomme stygt. På en kort tidsskala kan man se veldig store og tilsynelatende kaotiske tilstander, sier Storelvmo.
I boka Tilfeldig! trekker forfatter Yngve Vogt parallellen til terningkast. Utfallet av ett enkelt terningkast er tilfeldig som været, mens tusenvis av terningkast vil fordele seg jevnt mellom de seks mulige utfallene i tråd med det som kalles store talls lov.
«Det er derfor mindre usikkert å forutsi hvordan klimaet blir enn hvordan været blir», skriver Vogt.
Alltid usikkerhet
Men det vil alltid være en viss grad av usikkerhet. Det er forskere innenfor alle fagfelt vant til å forholde seg til. De vil ha all tenkelig informasjon på plass før de gjør beregningene, og det vil alltid være en viss usikkerhet knyttet til selve målingene.
Det er om å gjøre å sørge for at modeller og beregninger tar høyde for slike usikkerheter. Det gjelder også for bitte små turbulenser eller skyprosesser. Forskerne vet at de er der, men ikke akkurat hvor eller akkurat hvordan. Det er derfor de kalles «støy».
– Vi prøver å finne måter vi kan ta hensyn til ting som skjer i bitte liten skala på, forklarer Storelvmo.
Vær- og klimaforskere holder orden på disse mikroskopiske hendelsene med det de kaller parametriseringer. Det er enkelt forklart en slags formel eller algoritme de legger inn i de kjempestore regnestykkene sine.
Fordi det er umulig å måle alle punkter, deler målingene av vær- og vindforhold atmosfæren opp i store rutenettverk. Men været er jo ikke det samme overalt innenfor hver enkelt rute, og det foregår mye forskjellig innenfor hver av dem.
– Noe skjer på mikrometerskala, og vi vil aldri komme til en oppløsning der vi har alt dette representert. Men vi kan likevel ta hensyn til dem ved hjelp av parametriseringer, sier Storelvmo.
– Det er akilleshælen i både værvarsling og i klimamodellering. Det er en del prosesser som man ikke har mulighet til å oppløse og representere riktig. Man vil alltid være tvunget til å gjøre disse tilnærmingene.
Det er derfor ulike værvarslingsmodeller og ulike klimamodeller kan gi litt ulike svar. Det betyr ikke at de er feil.
Som et musikalsk ensemble
– Det at modellene gir litt forskjellige svar, kan faktisk ses på som en fordel på den måten at de ulike simuleringene alle representerer mulige utfall som samsvarer med vår forståelse av atmosfærefysikk, sier Storelvmo.
– Har man mange nok modeller og simuleringer, kan man dermed generere sannsynlighetsfordelinger i stedet for en enkel fasit.
Professoren forteller at dette allerede benyttes i værvarsling. Der bruker man mange simuleringer med bitte små forskjeller til å lage det de kaller et modellensemble.
Akkurat som et musikalsk ensemble, spiller modellene sammen og blir til noe mer og bedre enn det hver og én får til alene.
– Avhengig av hvor mange ensemble-medlemmer som for eksempel sier at det skal regne i Oslo om fem dager, kan man gi en sannsynlighet for akkurat det utfallet, sier Storelvmo.
Regn og sol om hverandre et sted i Norge. Tenk om det var mulig å varsle hvor regnbuen ender? Illustrasjonsfoto: Colourbox
Energibalanse
Klimavarslerne bruker ikke bare data om været. De må også ta andre hensyn, blant annet til jordas energibalanse.
– Når du skal si noe om klimaet noen år frem i tid, er det veldig viktig å vite noe hvor mye energi som forlater klimasystemet gjennom infrarød stråling og hvor mye energi som kommer inn i form av stråling fra sola.
– Det er viktig å vite om det er balanse i energiregnskapet eller om det er et overskudd, slik det er nå, sier Storelvmo.
Slike ting er med på å styre de langsiktige trendene. Men dette har ikke betydning for værvarslingen fordi det ikke spiller inn på så kort tidsskala.
Værvarslerne på sin side er veldig opptatt av tilstanden i dag, akkurat nå.
– Tilstanden i dag styrer mye av hvordan ting ser ut om en uke. Men denne initialtilstanden har veldig liten betydning for hvordan det blir i 2100.
Dermed har den ikke så mye å si for klimavarslene.
Det samme gjelder værfenomener som El Niño. De vil gjennomsnittes bort i et 30-årsperspektiv, mens de er høyst relevante for en lokal værmelding.
LES OGSÅ: ERC Starting Grant til Trude Storelvmo
Sesongvarsler
Værvarsling og klimavarsling er ikke så adskilte disipliner som du kanskje har fått inntrykk av hittil.
– De er veldig like. Det er litt separate miljøer som hjelper hverandre med å forbedre modellene, sier professoren.
Kanskje vil de en gang møtes i en perfekt modell der du kan velge hvor langt frem du vil varsle.
– Foreløpig er det kun eksperimentelt, men det er forskere som jobber med å varsle været lenger frem i tid enn dagens langtidsvarsel. Da kan vi få varsler som sier noe om hvordan været blir til sommeren – flere måneder i forveien, forteller Storelvmo.
Hvis man klarer å varsle været lenger frem, begynner man etter hvert å nærme seg tidsskalaen klimavarslene opererer på.
Storelvmo har ingen tro på at vi noen gang vil kunne få den perfekte værmeldingen som garanterer hvordan været blir til helgen.
– Vi vil aldri få helt perfekte målinger for initialtilstanden. Dessuten er det mange prosesser som foregår på veldig liten skala og som har betydning, sier hun.
Og hvem vil egentlig ha en 100 prosent perfekt værmelding? Er det ikke fint med litt usikkerhet, da? Da kan man optimistisk håpe på fint vær til utebryllupet selv om Yr.no viser noen regndråper.
Kontakt:
Trude Storelvmo, professor ved Institutt for geofag
Det där var ju en lång apologetisk text till klimatalarmismens försvar. De där artiklarna, för det verkar vara klipp ur mer än en, är ju bara snömos. Det är bland annat en nybörjare på den akademiska banan som hyllas för att hon bejakar klimathotet och kommer med svammel som gör beställaren nöjd.
Visst kan medelvärden vara enklare att hantera och ge en övergripande förståelig ungefärlig prognos. Men när man sedan ur ett medelvärde försöker vaska fram detaljer i lokala variationer, som i down scaling, då rör man sig åter i drömmarnas land.
”Det er derfor ulike værvarslingsmodeller og ulike klimamodeller kan gi litt ulike svar. Det betyr ikke at de er feil.”
Jo, är de underlag för politiska/ekonomiska beslut och klimatutfallet inte blir sådant spåtts, då är de både fel och skadliga!
Jämförelsen mellan ett flertal klimatmodeller och en orkester är totalt falsk! De har inget gemensamt.
Mats 14:oo forts,
Som sagt, var tog din logiska ådra vägen? För vilken svårbegriplig överdrift är det inte att kalla våra statsanställda för ”aktivister i maktens korridorer” och ”klimatlangarkedjans gatulangare” Jag vill inte riktigt tro mina ögons vittnesbörd. Utan att med enda ord kommentera det självklara faktum att regeringen styr landet och domstolarna vakar över lagarnas efterlevnad. Och de jordbruksinspektorer som förpestar livet för våra jordbrukare har absolut ingenting att säga till om när riksdagen fattar sina beslut om dörrhöjden i ladugårdarna och andra livsavgörande detaljer.
Jag får inte heller svar på min invändning om att din långa katalog över klimatdebatten utelämnade de mest övertygande skeptikerargumenten. Som jämförelsen med medeltiden, när det ju faktiskt var ÄNNU varmare än i dag, trots frånvaron av CO2 i atmosfären (skamlöst förtiget av våra klimatprofessorer). En poäng som Nisse i Hökarängen utan svårighet kan ta ta till sig, samtidigt som han inte förstår ett enda kommatecken av den naturvetenskapliga diskurs som du tydligen anser vara den enda legitima angreppspunkten.
Jo, jag blir både undrande och uppriktigt bekymrad.
Jag har ju förklarat många gånger att man kan inte lägga fram alla argument samtidigt för att klimatalarmismen är falsk. Det finns så många falska påståenden om klimathotet att argumenten emot utgör en omfattande katalog som skulle kräva en mycket tjock bok för att vara heltäckande.
Därför blir det olika argument som framförs olika gånger. Jag har flera gånger pekat på både historiska och ekonomiska argument. Det kommer du säkert ihåg.
Nog tycker jag det är logiskt att peka på alla faktorer som hindrar en saklig debatt om klimatlarmen. Där utgör tjänstemännen, den djupa staten, en betydande del av de personer som har egna ekonomiska och maktstrategiska intressen av att klimatcirkusen fortsätter. De utgör en minst lika stor och betydelsefull kontingent som de akademiker du gärna gisslar.
PS. Tjänstemän som har rent mjöl i påsen har väl inget att frukta?
Visst minns jag, men nu diskuterar vi din senaste katalog där ”medeltidsargumentet” saknades, trots att det bevisligen hör hemma inom de naturvetenskapliga discipliner du själv prioriterar – lite väl ensidigt, får du nog medge. Å andra sidan har du ovanligt snabbt (jämfört med andra skeptiker) förstått och bejakat de ekonomiska argument jag framfört. Just därför blir jag förvånad över att du i din katalog utelämnar de viktigaste av dessa fakta. I synnerhet som väldigt få läsare och väljare förstår invecklade teoretiska resonemang men desto fler lättare kan ta till sig den enkla och ögonöppnande sanningen att det var varmare på Medeltiden än i dag. .
Du påstår också att statens tjänstemän gör lika stor skada som de akademiker som jag själv i första hand gisslar. Det är definitivt osant. Jag tror inte att du på allvar bestrider att Klas Eklunds bok om klimatet, Lennart Bengtssons och de övriga KVA:s professorer tunghäfta, Lars Calmfors´ maktlojala tigande eller Konjunkturinstitutets dito har spelat en långt mer avgörande roller än de misstag som begåtts statens ombud i provinsen.
Problemet är inte heller, som ditt PS kan antyda, att underhuggarna ibland gör fel eller t o m terroriserar sina offer. Det förfärliga är ju att denna eventuella terror utövas med regeringens och riksdagens godkännande (bortsett från enstaka fall när tjänstefel har beivrats). Återigen: skjut på rätt pianister!
Självkritiskt kan kanske t o m skeptikerkåren behöva se sig själva som en av dessa pianister. Jag tror att klimatnojan vid det här laget varit förpassad till historiens skräphög, om de kunniga kritikerna varit lika duktiga på att sälja in sina budskap som konkurrenterna i hotbranschen, FN:s klimatbyrå, Svenskt Näringsliv, horderna av lobbyister m fl.
För hur kan man annars förstå att en så stor majoritet av ”klimatforskarna” revolterat mot disciplinens nestor och erkänt kunnigaste person, professor Richard Lindzén?
Nu ser jag en del av problemet! Jag betraktar de personer du nämnde som tjänstemän, inte akademiker. De har visserligen akademiska studier och examina, men jobbar inte inom universtitet/högskolesfären, Calmfors möjligen undantagen som blandning.
Nästan alla tjänstemän oavsett verksamhet har någon form av akademisk utbildning med sig idag, men de är inte verksamma inom akademia för det.
Att jag utelämnat vissa argument i denna veckas inlägg beror mycket att jag där bemött sådant som framförts av alarmister. De har inte på ett tydligt sätt emotsagt det du efterlyser. Därför har jag inte tagit upp det. Tyckte det blev tillräckligt långt ändå.
Men det är absolut något att hålla ögonen på, att komma ihåg bra argument som de inte berör. Knepet är göra det utan att det blir whataboutism av det.
Politikerna förstår inte vad inte, med få undantag, vad det är för samhälle de skapat. De förstår inte att de släppt lös en tjänstemanna kader som likt medeltida fogdar tar sig friheter. De förstår inte, för de sitter själva i sina tjänstemäns klor och vågar inte opponera sig mot deras propåer, eftersom det är tjänstemännen anses ha sakkunskapen och i Sverige ska inte vanligt folk som lyckats bli politiskt valda komma och snacka om folkviljan och att företräda väljarna.
Politikerna har förpassat sig själva till korvstånden bakom läktarna. De kan höra folket på läktarna skrika och gapa av missnöje, men de förstår inte vad de säger eller varför.
Detta är erfarenheter man gör om man kommer i närheten av politiken på någon som helst nivå, allt ifrån kyrkopolitik på församlingsnivå till riksdag och EU-nivå.
Jag vet inte hur vi ska få stopp på dumheterna annat än att exponera dem och kräva utträde ur EU och kraftigt minskad byråkrati via minskade anslag till densamma och förenklade regelverk som de inte ska hålla på och tolka med efterhandskontruktioner. Detta naturligtvis i kombination med omfattande privatiseringar.
Att du skulle betrakta professorer som ”tjänstemän” trots att de inte tillhör statsförvaltningen, har jag aldrig kunnat föreställa mig, men låt gå för det.
Fast lika fullt upprepar du din i mina ögon ganska bisarra tes att ”politikerna inte förstår att de sitter i sina tjänstemäns klor” och ”inte vågar utmana deras sakkunskap”.
I vissa tekniska ärenden kan det vara så, men definitivt inte i klimat-och energipolitiken. Den är supertydligt rattad av en ohelig allans mellan den politiska nomenklaturan och de starka näringslivsintressen som berörs (läs; den tunga industrins önskemål om subventionerade elpriser). Du förolämpar småbuset, jordbrukskonsulenterna m fl, genom att övervältra ansvaret för politikernas dårskaper på deras axlas,
Nej. bakom korvstånden döljer sig varken Löfven eller Kristersson. Dom står mitt på plan och förstår mycket väl vad folket på läktarna (väljarna) tycker, men anser det viktigare tiga ihjäl sina egna försyndelser än att lyssna på folkviljan.
Ser där, vår diktatoriska duo, väl maskerad och skyddad av demokratins förmenta väktare, pressen och en allt mer korrupt intellektuell elit – den som likt Judas säljer alla sanningar för en silverpeng i form av en eftertraktad tjänst eller några miljoner till sina doktoranders forskningsprojekt. Båda skulle utebli om de andades en enda kritisk stavelse om IPCC:s hotbild. Därav den kompakta tystnaden.
I övrigt är vi som alla vet väldigt överens i våra radikala krav på utträde ur EU, skrotad klimatpolitik och konkurrensneutrala energiskatter. I motsatt fall, hade jag förstås inte velat medverka i detta forum.
Hur nära har du varit partipolitiken?
Jag tror inte du förstår hur illa det är med Sverige. Det är inte i närheten av en demokrati längre.
Politikerna är så makalöst okunniga om allt. så styrda av sina spinndoktorer, kampanjmakare OCH om de är invalda i någon församling av alla tjänstemän som inte vill släppa någon makt till politikerna. Tjänstemännen är endast redo att låta politikerna ta ansvaret när hundhuvuden ska axlas.
Många politiker förstår inte detta. Dessutom använder de tjänstemännen som slagträn mot sina politiska motståndare. Därmed blir tjänstemännen ännu mäktigare och politikerna förstör den demokrati de är valda att företräda.
Snart är fullfjädrad anarki bättre än alla messyrer till politik och förvaltning. Jag och min Boforskanon försvarar mitt, resten skiter jag i!
Vi är på väg dit i allt raskare tempo!
Men inte behöver du väl informera mig om hur okunniga politiker vi har? Eller om att Sverige numera är en ren diktatur? Var jag f ö inte tidigare ute med den observationen än du? Du vet också sedan tidigare att jag varit politiken så nära man kan komma, utan att behöva ställa en retorisk fråga om den saken.
Men jag är, som framgått, kritisk mot att du fokuserar din kritik mot politikens underhuggare i stället för mot maktens centrum, Rosenbad och/eller mot den akademiska värld som via sin tystnad är sönderfallets möjliggörare.
Så även nu, efter flera replikrundor, som borde ha klarat ut det mesta. Jag beklagar framför allt att du undvikit att bemöta mina synpunkter på skeptikerfrontens argumentation, inklusive vissa egenheter i dina egna faktakataloger.
Om framtiden tycks jag vara mindre pessimistisk än du, kanske därför att jag som f d forskare alltid levt med maximen att ”sanningen sparkar”. Förr eller senare.
Det nya, fria Östeuropa visar vägen, medan EU-kolossen stegvis imploderar under tyngden av sina planekonomiska dårskaper, precis som det där andra och redan stendöda monstret, Sovjetunionen. Brexit är bara början, kan man både tro och hoppas.
Din Boforskanon överlever säkert nesan att stilla rosta sönder. .
.
Vet naturligtvis att du varit nära politiken, men på tjänstemannasidan.
Vet inte när du började kalla Sverige diktatur.
Jag skrev om prätorer 2012 kan jag se vid en hastig bakåtblick.
https://www.frihetsportalen.se/2012/10/pratorsfasoner/
Myndigheter och domstolar har frikopplat sig från regleringsbrev, direktiv, lagen, fakta, logik. Litar enbart till sig själva och de sina.
Karl Hedin är mest kända fallet idag. Finns flera fall.
https://www.frihetsportalen.se/2020/08/byrakraterna-basen-och-notkreaturen/
https://helenaedlund.se/kriget-mot-swish-hororna-har-inletts/
När det inte hjälper att ge sig på politikerna, för de är tjänstemännens knähundar, måste man ge sig på tjänstemännen. Svårare än så är det inte.
Jo, svårare än så är det: Verkscheferna må må vara knähundar, men det hjälper inte att ge sig på underhuggarna. ANSVARET är och förblir regeringens. Vi fortsätter alltså att vara obegripligt oeniga i denna fråga.
Prätor finns inte i SAOL, i vilket fall har jag kanske talar mer klartext om diktaturen Sverige. Men här är vi i princip ense. .
Systemet är sedan länge riggat så att det inte går att ställa de ansvariga till ansvar.
Då står man inför en Gordisk knut som måste lösas på annat sätt.
Prätor kan också stava praetor.
Det är både bekymmersamt och förundransvärt (om man uttrycker sig ”diplomatiskt”), med den aktivism (jag hittar inget bättre ord), som i vissa fall ger sig tillkänna inom offentlig förvaltning. Länsstyrelsens naturvårdsenhet är genomsyrat av en ”grön maffia” som har väldigt svårt att se skillnad på ”mitt och ditt”.
Att räkna upp exempel på personal som i kraft av sitt ämbete ägnar sig åt ren konfiskering av fast egendom, (trots att lagen stipulerar överenskommelser där två parter enas), låter sig inte göras. Men jag försäkrar dig Åke att en hel del namn kan jag återge.
Så visst är det så att våra folkvalda (som har till uppgift att stifta lag), bör för att stärka tilltron till offentlig förvaltning, precisera mer, och arbeta för en uppstädning inom aktivist-leden i våra förvaltningar.
Begreppet ”lagfart” är intressant. Man tillförsäkrar sig ett bevis på att vara ägare. Det kostar en del. och då skulle man ju kunna tro att ett visst skydd för intrång finns för handen.
Men icke!
En lagfart är i realiteten inget värt när staten anser sig förvalta din egendom bättre än du.
Hur många vet det?
De som har erfarit denna begivenhet vet, men sällan några större delar av befolkningen.
Därför kan det fortgå.
Så, visst har Ni rätt Åke, det är via riksdagen som ”rättning i leden” kan åstadkommas.
Lagstiftaren har lämnat plats åt aktivistiska uttryck inom offentlig förvaltning och där bör åtgärder vidtagas innan vi hamnar i en situation av ren anarki.
Om inte så bygger vi ett korrupt system som knappast tilltalar någon som vet att det finns ett alternativ.
Frågan är: Finns det ett politiskt alternativ som är beredd att ta tag i denna så förödande frågeställning?
Jag tror mer på en ”författningsdomstol” liknande den i BRD där den enskildes skydd gentemot det allmänna kan vidmakthållas, i vilket fall till del.
Överens om att en författningsdomstol behövs. Då skulle säkert de värsta övergreppen kunna beivras eller förebyggas. Men finns det något parti som driver den linjen? Inte vad jag vet. Och även Mats ha ju varit tveksam.
Stryk min sista mening, det var Mats tveksamhet till folkomröstningar jag hade i tankarna. En ren lapsus m a o.
Kanske SD ? Jag vet inte! Men skall fråga när tillfälle ges.
Länk:https://www.svd.se/sd-stoppa-aktivism-pa-myndigheter
Vad tycker Ni Åke om innehållet i den artikel jag länkade till här ovan?
Är det ”överdrivna” påståenden, eller finns där ett mått av sanning?
Jag håller med dig Åke, Ni har mycket riktigt pekat på förhållandet att det ”yttersta ansvaret” för ”renhållning” i de offentliga förvaltningarna är politikernas.
De får lov att stifta lag som krävs om så behövs.
För så som det går till nu för tiden, med allt fler aktivister på beslutsfattande poster, kommer att leda till en situation som mer påminner om en ”bananrepublik” i sönderfall.
Våra jurister kan få sig en känga också.
Lagar och förordningar har blivit så ”flummiga” till sitt innehåll att det förefaller vara väldigt svårt för gemene man att förstå och försöka efterleva dessa.
Det finns skrivningar om nya naturtillstånd som i princip ger handläggaren i ärende oinskränkt makt utöver vad som avses med beslutet.
Det är på det viset som vatten kan förmås rinna uppströms i ett dike, trots att vi alla vet att tyngdlagen gäller också i provinsen.
Bevisligen finns det gott om ”aktivister” i förvaltningen, inte minst på Invandrarverket, som SD påtalar. Men som jag tidigare sagt: ansvaret för detta förhållande vilar helt och fullt på generaldirektören och regeringen, inte på de felande. I en rättsstat skulle statsrådet och verkschefen ha ingripit för länge sen och avskedat syndarna.
Även mördandet, stölderna, bränderna och våldtäkterna måste bokföras på Reinfeldts och Löfvens skuldkonton. Att båda baxats in i sina förnekanden av MP:s språkrör duger inte som ursäkt. Moderaternas har agerat på tvärs mot väljarnas åsikter och därför mest att skämmas för. I sossarna agerande finns i alla fall haft ett begripligt syfte: att skaffa sig en ny väljarbas nu när den gamla i så skrämmande hög grad röster på SD.
Men S tycks hellre gå i döden än ändra sin asylpolitik – såvida det nu inte är just det som pågår bakom kulisserna, i absolut sista stund.
Det finns säkert individer inom migrationsverket som inte finner sig skyldiga att följa de riktlinjer och regler som gäller, i all synnerhet där ”tolkningar” medges från lagstiftarens sida.
Men var ansvaret står att finna för grova brott mot andra individer skall lämnas helt utan tvekan. Det är den enskilde förövaren och ingen annan, inte ens statsministerns, som försatt sig i ”skuld” gentemot allmänheten.
Ansvaret för att beivra/förebygga/lagföra i en rättsstat tillfaller våra rättsvårdande myndigheter och ytterst politikern som har anförtrotts att stifta lag.
Problemet med aktivister framstår mer tydligt i de fall där staten begär inskränkningar i den enskildes näring och levnadsvillkor.
Det är så att ”fel” person på ett kommunalt plan och byggnadskontor kan ställa till med en hel del problem för enskilda invånare i den kommunen.
Inte helt sällan med rent aktivistiska grunder.
En bilhatare som ansvarig för parkeringssituationen brukar aldrig bli bra, som exempel tagit ur luften.
Den som då engagerat denne medarbetare har att uppbära ansvar för att denne enskilde tjänsteman hörsammar de regleringar som gäller, alternativt måste de gå skilda vägar.
Och det är sådant som inte sker i tillräcklig utsträckning.