Första klimatskatten, Krig mot gaser

Har det under lång tid byggts upp ett hat mot gaser?
Efter WWI och den fasansfulla användningen av stridsgaser som fosgen mot fiendens skyttegravar, väckte ett folkligt och politiskt motstånd. Det resulterade redan 1925 i Genèveprotokollet mot stridsgas. Men stridsgas fanns kvar och användes i mindre utsträckning under WWII. Efter kriget dumpades stora mängder i haven.


Rachel Carson gav 1962 ut boken Tyst vår, som riktade kritik mot bekämpningsmedlet DDT och varnade för en annalkande miljökatastrof. I Stockholm hölls 1972 en miljökonferens, där miljö och klimat behandlades. I Italienska Seveso inträffade 1976 en gasolycka med bekämpningsmedlet TCDD som är ett dioxin. Allt bruk av bekämpningsmedel i jordbruket var redan under kritik från vissa håll. Så kom den stora olyckan med metylisocyanat (med fosgen som mellanprodukt) i Bhopal i Indien i december 1984.


I början av 80-talet kom man på att man kan behandla spannmål som helsäd, halm eller tröskad vara med för hög fukthalt för lagring med ammoniak. Då kunde den lagras utan svinn. Jag provade själv metoden med gott resultat 1984. Det blev framför allt ett mycket bra ungdjursfoder. Lantbruksnämnden var på plats och filmade för man ville veta om man skulle sprida kunskap om metoden. Men redan 1985 var det infört så tung skatt på ammoniak att det inte var intressant. Jag är osäker på om vad som angavs som avsikten med denna skatt var skydd av klimat eller miljö.


Halonerna CFC, HCFC och HFC förbjöds i det internationella Montrealprotokollet 1987, bland annat för att minska ozonhålet över Antarktis.


I Sverige infördes den första koldioxidksatten på bensin och diesel redan 1991. Den har sedan varit föremål för flera höjningar.
När Anders Borg var finansminister i Fredrik Reinfeldts första regering, införde han dessutom ett koldioxidskattetillägg på bilskatten. Detta beräknades på bilens potential att släppa ut CO2 utifrån en standardiserad testcykel. Denna skatt tas alltså ut också på bilar som står stilla. Även denna skatt har höjts och från årsskiftet ganska rejält.


Det är svårt för vanligt folk att se och förstå gaser. Ja, de flesta är osynliga med blotta ögat, men för en kemist finns det metoder att mäta dem. Medborgarna är därför beroende av experter för att få förklarat eventuella problem med gaser. Om politikerna därvid går emellan och ”saltar” budskapet för att vinna politiska poäng eller makt, blir medborgarna oriktigt informerade. Lurade helt enkelt.


Gaser som man dör av direkt förstår de allra flesta är av ondo. Men en gas som koldioxid är det mycket svårare att ha en sådan uppfattning om, ifall ingen lanserar det narrativet. Efter de nu nämnda gasolyckorna låg naturligtvis dörren öppen för någon att muta in tolkningsföreträde om gasers farlighet och den egna idén om att rädda mänskligheten från dem.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

13 svar på Första klimatskatten, Krig mot gaser

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    “Men redan 1985 var det infört så tung skatt på ammoniak att det inte var intressant. Jag är osäker på om vad som angavs som avsikten med denna skatt var skydd av klimat eller miljö. Det blev framför allt ett mycket bra ungdjursfoder”.
    Se där, redan 1985 var socialisterna på hugget med sin utsökt läckra form för “LIVSMEDELSRANSONERING”. Krävs det ytterligare förklaring? Socialisterna vill göra Din form för animalieproduktion olönsam för att skaffa röster till miljöpartiets socialister/marxister.

    • Göran skriver:

      Av vilken anledning ska vi mata djuren med mat som inte är deras naturliga föda? Om vi skulle snacka om hållbart så ska vi ta fram mat naturligt. All spannmål är ren dynga att äta. Spannmål orsakar alla möjliga sjukdomar, både fysiska och mentala. Vill du utveckla demenssjukdomar, ät spannmål.

      Låt socialisterna äta socker, spannmål och vegetabiliska oljor gjorda på spannmål (som från början var framtagna för att vara smörjmedel), så kan vi vettiga människor äta supernyttig mat, dvs. kött.

  2. Niklas skriver:

    Ammoniak (NH3) reagerar med vatten och bildar ammonium (NH4+) och hydroxid (OH-), enligt en jämnviktsreaktion. Ammonium kan sedan oxideras av diverse mikroorganismer till nitrat (NH4+), vilket är den form av kväve som brukar läcka ut i haven.

    Ammoniak påverkar även vissa lavar.

    Obs! Mats du har stavat fel på ordet koldioxidskatten i stycke 5 (andra raden).

    • Niklas skriver:

      Nitrat har givetvis den kemiska formeln (NO3-) och inget annat. Beklagar givetvis felet som insmugit sig i mitt ovanstående inlägg.

    • Mats Jangdal skriver:

      Menade du koldioxidskattetillägg? Har för mig att det heter (hette) så när det gäller koldioxidskatten på fordonsskatten. Nu blir ju malus/bonus och ren beräkning på fiktivt koldioxidutsläpp.

  3. Dandersan skriver:

    Tack för den lektionen.
    När det gäller CO2 så är träd bra sägs det. Men en skivling ställde till det för forskare nyligen.
    Tydligen ger denna nedbrytare en CO2 dos som överstiger trädens förmåga att binda.
    Mer forskning krävs.

    • Niklas skriver:

      Ja, när organiskt material bryts ner vid god tillgång på syre, bildas koldioxid. Detta oavsett om det sker via mikroorganismer eller via förbränning. Finns ju något som heter kolcykeln.

    • Göran skriver:

      Vi planterar träd för att klimatkompensera, brukar företag lura sina kunder med. Det finns idag ingen forskning som kan tala om utifall skogen är en koldioxidsänka eller inte. Vissa skogar är en sänka, andra neutrala eller vissa skogar ger ett överskott på koldioxid. Vad det blir totalt vet ingen än så länge.

      Ska man plantera ett träd, då måste man veta att just på denna plats kommer trädet att vara en koldioxidsänka. Tror någon av er att så sker? Tror någon av er att något företag försäkrar sig om att så är fallet? Jag gissar på 100 procent nej.

      • Niklas skriver:

        Var inte orolig på den punkten, Ty det lär nog komma en ny certifiering när det gäller klimatkompensation…

  4. Gunnar E skriver:

    “Ja, när organiskt material bryts ner vid god tillgång på syre, bildas koldioxid. Detta oavsett om det sker via mikroorganismer eller via förbränning. Finns ju något som heter kolcykeln.”
    Alltså– Stäng avloppsreningsverken!

Kommentarer inaktiverade.