Elbilsförsäljningen rasar i Norge och ifrågasätts i Kanada

Enligt Nya Dagbladet har elbilsförsäljningen i Norge rasat med 30 procent. Kan det ha att göra med samma orsaker som man konstaterat i Kanada. Elbilar är inget för kalla klimat. Den spillvärme som uppstår när förbränningsmotorer används, behövs mer än väl när det är riktigt kallt ute. Det vill säga att den dåliga verkningsgraden till trots går ingen energi till spillo.
När man på elbilar måste ta den i batterier lagrade energin i anspråk för att hålla rutorna is- och imfria samt värma kupén, återstår alldeles för lite för att elbilen ska uppnå någon praktisk användningsradie.


Problemet har varit känt sedan tjugotalet år i Sveriges norra delar, när de små trecylindriga dieslarna lanserades i småbilar. Dessa små motorer utvecklar inte tillräcklig effekt för att spillvärmen från dem ska räcka till för att värma upp bilen. Vi som kände till detta har därför med saktmod väntat på att det ska uppmärksammas även angående elbilarna. Nu har man insett att elbilar klarar inte kylan i Kanada. Gissar att i Ryssland har de inte aldrig någonsin funderat på elbilar. För de vet vad kyla vill säga.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen, Trafik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

30 svar på Elbilsförsäljningen rasar i Norge och ifrågasätts i Kanada

  1. Dandersan skriver:

    Elbilar är för potenta för förare.
    Dansk undersökning visar att de är överrepresenterade i olyckor.
    Det är därtill farligare för räddningspersonal och ger svårsläckta bränder.

    • Anders Rydén skriver:

      Potenta är de, det kan jag skriva under på.
      En härlig känsla när man ska köra om eller vid rödljusen.
      Inte är det särskilt dyrt heller om man trycker gasen i botten:-)

      • Göran skriver:

        Kan du inte slänga in några rader om hur du har räknat ekonomiskt på ditt el-bilsinnehav?

        • Göran skriver:

          Ja, den undran kom lite längre ned bland alla inlägg. Svar behövs ej.

  2. Stefan Eriksson skriver:

    Jag lägger in den här beskrivningen av sakernas tillstånd, (jag tycker den säger det mesta):
    http://foliehatteniteckomatorp.blogspot.com/2019/12/att-kopa-en-3-5-ar-gammal-elbilen-ar-en.html

    • Göran skriver:

      I Stockholm bärgas 2-3 Teslor per dag. Det skulle vara intressant att ställa det i relation till bärgande av andra bilmärken. Är Tesla överrepresenterat mot t.ex. Volvo?

      Jag har skrivit det tidigare, men för att bilmarknaden ska fungera måste andrahandsvärdet överstiga lånet minus amorteringar. Få köper en ny bil kontant och även begagnade bilar köps med lån.

      Så om du köper en ny bil och sedan säljer den och du fortfarande då har kvar en del av ditt lån på bilen, då kommer du när du köper en nästa bil amortera av för två bilar. Hur många har lust med det eller kanske har råd med det?

  3. Stefan Eriksson skriver:

    Lite OT, men ändå på likartat tema. Vindkraftsbyggarna i Tyskland SKRIKER efter nya subventioner, annars ”lägger vi ned” verksamheten.
    https://www.tagesschau.de/wirtschaft/windenergie-historisches-tief-101.html

    • Anders Rydén skriver:

      En elbil är ett batteri på hjul.
      Moderna elbilsbatterier lagrar 40Kwh och uppåt.
      Solceller på taket och om man kan utnyttja batteriet i bilen.
      Eventuellt med begagnade batterier från elbilar
      Då är självförsörjning av el nästan inom räckhåll för ett hushåll.

      Ja det kan bli att man får stödköra med dieseldriven reservkraft, eller liknande, några gånger om året.

      Men den dagen man kan klippa elledningen till huset, kan vara lite som att klippa en navelsträng som kommer från staten.

      Tänk vilken effekt detta mentalt kan få på folket på landsbyggden.

      • Göran skriver:

        Och du tror inte att staten kommer att skicka ut sina lakejer för att se till att du får betala energiskatt oavsett om du är autonom eller inte?

        Det finns väldigt gott om avundsjuka människor som befolkar myndigheter, rättviseorganisationer m.m.

        • Anders Rydén skriver:

          Självklart kommer de att göra det, jag har inga som helst illusioner.

          Vilket i sin tur kommer att skicka ut minst två väldigt påtagliga signaler.
          Den ena är att de egentligen inte bryr sig om deras påstådda klimatkris.
          Det andra är att de starkt ogillar oberoende människor.

      • Ivar Andersson skriver:

        ”Men den dagen man kan klippa elledningen till huset, kan vara lite som att klippa en navelsträng som kommer från staten.”
        Studera gärna hur bra det går för EONs projekt Simris som skulle demonstrera hur man kopplar bort sig från nätet. Lycka till
        https://www.eon.se/om-e-on/innovation/lokala-energisystem/direkt-fran-simris.html

    • Åke Sundström skriver:

      Avslöjande nödrop från tyska vindkraftsägare, men det speglar ju bara det välkända förhållandet, som alla borde känna till, vindkraften inte överlever utan pappa statens subventioner. Så pinsamt att Svenskt Näringsliv, som påstår som gilla fria marknader, hör till den svenska vindkraftens bästa vänner. Än mer genant att SN därmed – via fortsatt elrea i producentledet, bidrar till att påskynda avvecklingen av Ringhals 2, som man påstår sig vilja behålla. Ett oerhört skamligt dubbelspel av näringslivets toppar.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Fåtalet ”känner till” förhållandet om hur subventioner leder till planhushåll
        och att makten över sina egna tillgångar tillfaller främmande företrädare vare sig de sitter på Helgeandsholmen eller i Bryssel.

        Fåtalet intresserar sig över huvud taget inte alls.

        SN gör samma ideologiska resa som LRF och sällar sig till de ointresserade.

        Varför?

        • Stefan Eriksson skriver:

          Planekonomi behandlas som ett ”kärt barn” och erhåller därmed en massa olika benämningar.
          I Tyskland kallas de EEG umlage.
          https://translate.google.com/translate?hl=sv&sl=de&u=https://www.next-kraftwerke.de/wissen/eeg-umlage&prev=search

        • Åke Sundström skriver:

          Pengar, positioner förstås – och kanske också en gnutta godhetsposerande, dagens mest populära syndf.

          Som jag antydde: Svenskt Näringsliv godkände vindskraftsprogrammet därför att den tunga industrin – vars intressen styrelsen prioriterar framför HELA näringslivets bästa – hade miljarder att vinna på att via lägre elpriser lägga beslag på de pengar som skattebetalarna förlorade på karusellen.

          Men de största bovarna i denna typ av bedrägerier är våra tongivande energiekonomer, Klas Eklund, Nils Lundgren m fl, som i likhet med SN – och mot bättre vetande – godkänt den klimat- och energipolitik som skattebetalarna så oerhörda förluster. Ett par hundra miljarder för obehövliga vindsnurror och ännu mycket mer, bortåt 500 miljarder för de nästan lika obehövliga tolv kärnreaktorerna.

          Skammen är i första hand deras; på börsbolagschefer kan man inte ha samma förväntningar. Dessa har låtit sig mutas av den politiska makteliten, ingen nämnd och ingen glömd, med erbjudanden som varit så generösa att ett nej tack vore ett svek mot aktieägarna.

          Mer ursäktligt, trots allt, än att de korrupta ekonomiprofessorerna förträngt allt de känner till om forskares förb-de skyldighet att tala sanning – den plikt de uttryckligen har betalt för att fullgöra.

  4. Anders Rydén skriver:

    Jag har själv elbil, Renault Zoe, plus en saab 93 diesel med dragkrok.
    Elbilen gör att jag sparar runt 3000 i månaden på drivmedel och skatter.
    Jag bor i Södra Småland för övrigt, så extrem kyla var inte med i min ekvation när jag valde elbilen.
    Bilarna kompletterar varandra väl.

    Elbil är ingen ersättare till bensin och diesel, det är bara dumt att resonera så.

    Men jag kan hålla med om att elbilen inte är riktigt färdigutvecklad än.
    Politikerna har haft lite för bråttom med elbilarna.
    Visserligen inget nytt med tanke på tidigare felaktiga satsningar på etanol och miljödiesel från politikerna.

    Men på lite sikt kan elfordon, solceller och annan teknik som gynnar förmågan till självförsörjning på landsbyggden vara bra.

    Med Vänliga Hälsningar.
    Från en som bor på landsbyggden.

    • Mats Jangdal skriver:

      Jo, det är nog så det kan bli. De som har behov/råd med två bilar kan komma att ha en elbil.

      • Anders Rydén skriver:

        Med tanke på att en elbil i de lägre prisklasserna ligger mellan 3500 till 4500 i leasing per månad och den ger en besparing mellan 2000 till 3000 för skatt och drivmedel så var valet inte särskilt svårt.

        Men vi vet ju hur politiker resonerar, degen SKA in.
        Så vi får se hur det ekonomiska utfallet blir för oss elbilsägare i framtiden.

        • Göran skriver:

          Jo, den dagen kommer då varje laddstolpe vill tjäna en slant, så elpriset i dem lär bli högre än vad man betalar hemma. Sedan kommer alla nya skatter till.

    • Åke Sundström skriver:

      När har självförsörjning blivit ett gångbart argument bland borgerliga klimatskeptiker? Och att elbilstekniken inte är färdigutvecklad är mindre relevant än att få elbilar skulle säljas på en fri marknad, med konkurrensneutral energibeskattning. Kan läsare av denna blogg vara omedvetna om den saken? Men jag noterar att AR längre ner uttrycker befogade tvivel om elbilsägarnas framtidsutsikter. När klimatbubblan spricker, är elbilens storhetstid över.

  5. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Det dyraste i ett elfordon (EV) är batteripaketet och där LIBs just nu dominerar marknaden. Körsträckan för ett elfordon (EV) mellan laddningar beräknas normalt vid en omgivningstemperatur på +27 °C (RT 25 °C + 2 °C). EV-köpare bör göras medvetna om att kall temperatur minskar tillgänglig körsträcka mellan laddningarna. Denna förlust orsakas inte bara av billjus och värmer kabinen elektriskt, men genom den inneboende bromsningen av batteriets elektrokemiska reaktion, vilket minskar kapaciteten under kylning. Kalltemperaturen ökar det inre motståndet och sänker kapaciteten drastiskt. Ett litium-jonbatteri som ger en kapacitet på 100 procent vid +27 °C kommer normalt att leverera endast ca. 50 procent vid -18 °C. Den momentära kapacitetsminskningen skiljer sig dock åt beroende på batterikemin. Det förhöjda inre motståndet kommer emellertid att orsaka viss uppvärmningseffekt av effektivitetsförlust som orsakas av spänningsfall vid applicering av en belastningsström. Litium-jonbatterier kan arbeta ner till en temperatur på -40 °C men endast med en reducerad urladdningshastighet; Laddning vid denna temperatur kommer inte på frågan. Konventionella LIBs behåller endast 10 procent kapacitet vid -40 °C.

    Mvh,

    • Stefan Eriksson skriver:

      Kan undra jag hur reklammakarna inom fordonsindustrin lyckas att gömma undan den här typen av faktiska förutsättningar med ”känd” batteriteknik i marknadsföringen av sina produkter.
      Det vore ”klädsamt” om producenten tog en del ansvar för att informera sina kunder om dessa förhållanden där fysik/elektrokemi sätter gränsen för vad som är möjligt.

      Från officiellt håll i politiken lär vi knappats erfara något i detta ämne.

      • Anders Rydén skriver:

        Bilförsäljaren som sålde bilen till mig sa att räckvidden är ungefär 20 mil på vintern och 30 mil på sommaren.
        Så kan vi konstatera att en bilhandlare är ärligare än vad politikerna är?

        • Stefan Eriksson skriver:

          Politiker och försäljaren ej att bortse från, men det som intresserar mig är att se hur producenten av dessa produkter lyckas med sitt reptrick att bibehålla prestandan med en hittills
          underutvecklad teknologi utan att förlora sin kundkrets.

          Det pratas idag mycket om hur producenter ”friserat” avgasvärden till accepterade nivåer, jag är nyfiken på hur prestandavärden kommer att presenteras inför en allt mer kräsen kundkrets.

          Fast klart är att, saknas alternativ så kan producenten välja mer fritt hur produkten marknadsförs.

  6. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Forskningen och utvecklingen av nya batteritekniker går nu snabbt. Marknaden för tillverkning av litium-jonbatterier (LIBs) genomgår just nu en explosiv utveckling trots, att det för närvarande inte finns egensäkra skyddskretsar, för att upprätthålla spänning och ström inom säkra gränser, som skyddar dessa brandfarliga traktionsbatterier (bilbatterier) från överhettning. LIBs innehåller en explosions och brandfarlig organisk elektrolyt, klassificerad som klass 3 enligt FN: s rekommendation, vars kapacitetsförsämring (åldrande) också är ett problem, oavsett om batteriet är i bruk eller inte, som många tillverkare tiger om. Dagens LIBs, som saknar egensäkra skyddskretsar, och som till exempel överladdas eller på annat sätt blir för varma riskerar att ta eld.

    Mvh,

    • Claes-Erik Simonsbacka skriver:

      Restriktioner för transport av litium-jon-batterier vid inrikes och internationella transporter på land, till sjöss och luft enligt FN-rekommendationerna för transport av farligt gods.
      Batterierna ska vara testade och uppfylla kriterier enligt kapitel 38.3, section 32, i FN:s testhandbok ST/SG/AC.10/11/Rev. 6. MSBFS 2016:8 kapitel 2.2.3 Klass 3, Brandfarliga vätskor.

      Standardisering: El- och hybridfordon – Provningsmetod för litium-jonbatterier för fordonsdrift – Del 3: Säkerhetskrav SS-ISO 12405-3:2014 (ISO 12405-3:2014, IDT), utgåva 1.

      Beträffande vilka lagstiftningar som gäller för litium/litiumjonbatterier, se informationen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.s hemsida.

      Mvh,

  7. Stefan Eriksson skriver:

    Lite ”färskt” om batteriers livscykel. På Tyska språket, men mycket informativt.
    https://www.br.de/mediathek/video/die-story-sicherheitsproblem-e-auto-av:5e31ee2913a67c001a1e1068

Kommentarer är stängda.