Hotet från klimathotet 3

En serie i fyra delar.
Flera välrenommerade forskare var tidigt med i IPCC-processen, men de lämnade densamma. Antingen av självbevarelse när de insåg hur falsk processen var eller av tvång när de vägrade böja sig för IPCCs krav på konsensus. Några exempel är Richard S. Lindzen, Tim Ball och Nils-Axel Mörner. De och andra skeptiker har alla smutskastats av IPCC-etablissemanget, det är inget tecken på akademisk höjd, det är tecken på falsarium och maktambitioner. Tim Ball avslöjade IPCCs Michael Manns falsarium med trädringar. För det stämde Mann Ball för förtal och Mann förlorade i domstol. Inte ens detta faktum kan alarmisterna erkänna!


De personer Virve Ivarsson intervjuat är kända lögnare och alarmister på området, som Johan Rockström, och Markku Rummukainen. I en seriös artikelserie hade hon även (eller istället) intervjuat Gösta Pettersson, Gösta Walin, Hans Jelbring, Nils-Axel Mörner, Magnus Cederlöf, Ole Humlum, Henrik Svensmark, Jan-Erik Solheim, Morten Jødal, för att nämna några nordiska forskare hon kunnat intervjua på svenska.


Ett vanligt påstående bland alarmister är att växthuseffekten varit känd i 200 år. Det skulle då vara Fourier 1827 som nämnde den först, därefter Tyndall 1850 som påvisade den med experiment, Arrhenius 1896 som gav den matematisk form. Inget av detta är dock sant!
Fourier skrev uttryckligen att atmosfären inte kan agera som eller liknas vid ett växthus, såvida inte atmosfären vid någon höjd övergår i fast fas, vilket den inte gör.


Tyndalls experiment misstolkades av honom och många efter honom. Senare försök med mer relevanta uppsättningar av såväl norrmännen Thor Eriksen, Yngvar Engebretsen, Jan-Erik Solheim, som schweitzaren Thomas Allmendinger, har visat att varken koldioxid eller andra gaser de prövat, är någon växthusgas. Växthus är växthus i kraft av sina solida väggar och tak av glas!


Redan år 1900 påpekade Knut Ångström att Arrhenius hade räknat fel i sina beräkningar av koldioxidens växthuseffekt. Den blev angiven som mycket större än den är. Arrhenius rättade detta år 1906. Besviket kan man säga, ty Arrhenius önskade mer koldioxid i atmosfären för den gynnsamma effekt såväl ökad CO2-halt skulle ha på växterna, som värme generellt på allt liv på jorden.


De som påstår att CO2 är en växthusgas ochatt våra utsläpp av CO2 påverkar klimatet har ännu inte bevisat att det är så. Tvärtom, Ned Nikolov och Karl Zeller, har med data från NASAs rymdsonder i vårt solsystem kunnat visa att det som finns är en atmosfärseffekt som består av komponenterna solinstrålning, gravitation och atmosfärens massa. Ekvationen är densamma för alla planeter, men ingångsvärdena naturligtvis olika. Detta är i princip en bekräftelse på vad Hans Jelbring tidigare föreslagit och tillsammans är de tre värda ett Nobelpris i fysik!

De som kräver att vi ställa om hela det globala samhället och allas våra liv, för att rädda planeten undan en klimatkatastrof har en tredubbel bevisbörda. De ska bevisa att hotet är verkligt, de ska bevisa att åtgärderna rättar till “problemet”, de ska bevisa att inte boten är värre än soten (dvs. att vi inte drabbas värre av lösningen på problemet än av problemet i sig).

En kulturjournalist förlåter säkert om jag citerar en stor författare för att kasta ljus över hur en så felaktig föreställning som klimathotet kunnat få sådan spridning över världen.


Jag vet att de flesta människor, inklusive de som med lätthet hanterar problem med den största komplexitet, sällan kan acceptera den enklaste och mest uppenbara sanningen om den är av sådan art att de tvingas medge de falska slutsatser de med förnöjsamhet förklarat för kollegor, som de stolt undervisat andra om, och som de tråd för tråd har slagit in i väven av sina egna liv. – Leo Tolstoj

De norska växthusexperimenten finns beskrivna här, här och här.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 svar på Hotet från klimathotet 3

  1. Thomas skriver:

    Martin Sweatman och hans resonemang om Yngre Dryas ger en känsla av hur Solens påverkan på Jorden fungerar. Planetens situation som en biologisk möjlighet är så unik i Universum att ett par “stenbumlingar” som landade på Jorden för 12800 år sedan totalt förändrade balansen mellan olika faktorer som isbeläggning, klimatet, fauna och flora och satte planeten i en ny jämviktssituation. Det tog visserligen tusen år av mycket turbulens men för cirka 12 000 år sedan uppstod då den situation, med det klimat vi har idag.
    Den jämviktssituation som var innan dess, med mestadels istid, hade lagrat så mycket fruset vatten under lång tid att en kraftig smäll med enorm energi – utifrån – krävdes för att bryta upp istiden.. Och den energin finns alltså lagrad i någon slags energibalans på planeten. Så Jordens ekosystem är synnerligen välbalanserat!! Att vi, mänskligheten, inbillar oss att vi skall kunna vara något annat än “loppor i pälsen” är ren hybris. Akhenatons inställning, att Solen (Aton, Amun, Ra) var den Gud som styrde över Alltet var lika god vetenskap som vi har idag och helt klart bättre än Greta och gängets imbecilla hybris som “fallna änglar”, vars ständiga skuldbeläggning av folk egentligen är mer i Gustav Wasas stil som totalitär politisk funktion med sin nationalisering av kyrkan.

    • Jan Andersson skriver:

      Bra, bra! En smula ödmjukhet inför vårt unika och fantastiska jordklot och hur små vi är inför naturens storhet. Om nästa asteroid som ingen såg komma träffar jorden kan det vara slut.

  2. Jonas skriver:

    Finns det inte en oroväckande likhet mellan “att proletariatets revolution skulle skapa det kommunistiska (ideal)samhället” och “att den gröna omställningen ska skapa det hållbara samhället”.
    Är det inte inte samma gamla tugg i en ny skepnad ?

    • Stefan Eriksson skriver:

      Ungefär så ja. Så uppfattar jag progandan om vår nära förestående undergång. Vi får nöja oss med att större delen av jordens befolkning inte är mottagliga för denna typ av skrönor.
      De har mer vardagliga problem att hantera.

    • Thomas skriver:

      Jovisst..

  3. Mats Jangdal skriver:

    Har just skickat följande till KB, återstår att se om jag får något svar:

    Till berörda och intresserade på Kristianstadsbladet
    Virve Ivarsson har haft en serie artiklar om klimatet. Serien avslutades med en lång sammanfattande artikel fylld av felaktigheter. Det är den artikeln jag opponerat mot på Frihetsportalen. Där bemöter jag faktafel i Ivarssons artikel. Bifogar både hennes och mina artiklar som PDF.
    Det är publicistiska frågor och viss kritik jag adresserar i detta mail. Om vi börjar med publicistiska regler som de redovisas på Medieombudsmannens hemsida, sammanfattade i 17 punkter. Även dessa medskickade som PDF. Alla dessa medskick endast att vi är säkra på att vi talar som samma saker.
    Som jag läser Ivarssons artikel bryter den mot punkterna 1-5 samt 11-13 vad gäller saklighet, fakta, möjlighet till bemötande etc. Inte minst det sista, möjlighet till bemötande, genom att Ivarsson tillåtits hantera inkomna invändningar och i princip censurera bort dem.
    Samtidigt avhänder sig tidningen ansvaret för delaktighet i artikeln genom att kalla det en opinionstext. Det framstår dock som om KB anser att Ivarssons framförda oipinion är uttryck för fakta, vilket alltså inte är sant. Detta är ett publicistiskt haver! Tyvärr inte det enda av detta slag i svensk media.

    Några har dock skrivit in och bett att vi ska intervjua personer som anser att människans koldioxidutsläpp inte har någon betydande negativ påverkan på klimatet. Och jag behöver nog apropå det säga någonting om hur vi gjort vårt urval.

    Detta är en opinionstext i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

    Mer än 99 procent av klimatforskarna är överens om att det är människan som skapar den globala uppvärmningen och att den klimatkris som nu råder är den värsta på 2000 år.
    -Virve Ivarsson

    Den som pekats ut på ett nedsättande vis har möjlighet att framföra klagomål till MO. Men det gäller i princip endast namngivna personer. När grupper framställs i negativ dager finns inte den möjligheten, inte ens som en konsekvens av HFM.
    När klimathots-skeptiker utmålas som klimatförnekare, ett uttryck avsett att förringa och tysta hela gruppen av skeptiker, så är det ett problem för den allmänna och sakliga samhällsdebatten. Pressetiskt är det mycket dubiöst när man låter gruppen klimathots-alarmister bli den enda som hörs. I synnerhet som den gruppen har missförstått eller vantolkat fakta. Det riskerar styra samhället till beslut är fördärvliga för samhället och framtiden.
    När tidningen inte namnger någon skeptiker, utan endast nämner dem i grupp undandrar man också möjligheten att få rättelse via MO. Korrekt enligt reglerna, men kontraproduktivt enligt pressetikens anda.

    Skulle tidningen önska, är vi flera som har seriös kritik och fakta att anföra mot hela klimathots-tanken. Vi framför den gärna i en serie eller krönika på lika villkor som Ivarssons text. Vi har även kontakter med hela världens alla bästa forskare som inte delar åsikten om ett klimathot eller klimatkris. Vi har även kapacitet att översätta bidrag från utländska forskare.

    Vänliga hälsningar, Mats Jangdal

  4. Åke Sundström skriver:

    Väl rutet, Mats – men ingen tror väl att Kristianstadsbladet backar eller ens går i svaromål. Så frågan är om debatten måste flyttas till något grannland för att kunna genomföras på det sätt debattetiken föreskriver. Varför inte testa de mest seriösa bladen i Helsingfors eller Köpenhamn. Vilket nesa ett ja-svar skulle innebära för KB och andra maktlojala medier.

    Men kanske ändå inte helt omöjligt att en nätsida som SvD Debatt skulle släppa igenom växthuskritiska kommentarer, fast mer osäkert om dom skulle svälja ett långt och uttömmande inlägg. Fast dom har helt nyligen accepterat ett par kommentarer från min sida. En svala, måhända? Möjligen är det ett par självtänkande recensenter och frilansande skribenter som fått redaktörerna att börja tveka om den för rätta vägen för en tidning som vill kalla sig liberalkonservativ.

    • Mats Jangdal skriver:

      Någon från Klimatupplysningen, tror det var Peter Stilbs, skrev för något år sedan i finska Katternö som på något sätt är kopplad till finsk energi och samtidigt är klimathotskritisk.
      Samuel kanske kan hjälpa oss hitta rätt dansk publikation att skicka debattartikel till. Vet att han läser danska aviser sedan sin tid där.

      • Åke Sundström skriver:

        Dansk press kan nog bättre i detta fall, med större spridning mot Europa och världen. Och dom brukar väl gilla att en gammal ärkefiende får på nöten?

        Allra bäst dock, skulle jag gissa, att bemöta reaktorbranschens och vindkraftens dårfinkar på SvD:s nätsida. Hittills ganska censurfritt.

  5. splintved skriver:

    Omtumlande god serie. Ser fram mot nästkommande avsnitt!
    På internet förekommer ett flertal artiklar, som helt omtalar Arrhenius uppfattning om klimatet som total-debunkad. Inte minst via Ångström.
    På en klimat-informations-sammankomst för länge sedan hänvisades endast till Arrhenius´första klimat/ CO2 första slutsatser, 1895? vilka oblygt hyllades. Inget om hans ändrade slutsats 1905?.
    Jag har även läst något om att hans felaktiga slutsatser grundades av suddig uppfattning angående massa/ volym. betr. CO2. Dessutom att han uppfattade atmosfären som oändlig.
    Skulle vara intressant att läsa uppgifter om dessa sammanhang och betydelse.

    • Mats Jangdal skriver:

      Årtalen var 1896 och 1906 för Arrhenius och 1900 för Ångströms kritik. Jag vet inte exakt vari Ångströms kritik bestod. Någon vetenskapshistoriker med bra kontakter på universitetsbiblioteken, som ingemar Nordin borde kunna få fram det.

Kommentarer inaktiverade.