Svenskarna kommer aldrig att starta ett inbördeskrig. Svenskarna kommer inte ens att försvara sig vid ett inbördeskrig. Så effektiv är den svenska repressiva staten. Majoriteten av svenskarna tycker sig alltid ha lite mer att förlora på att gå emot staten än vad de har att vinna.
Även om vi skulle få en utökad självförsvarsrätt, så att vi får äga och bruka vapen för ändamålet, så kommer det att vara en engångslicens. Har du utnyttjat din rätt och friats från ansvar i domstol, kommer ändå dina vapen att tas ifrån dig och du är lika rättslös och försvarslös som tidigare, åter igen helt beroende av statens våldsmonopol.
Du måste alltså göra en beräkning på vilket tillfälle i ditt liv som är det rätta, det mest kostnadseffektiva att stå upp för din rätt. För du får bara en chans. De flesta kommer att bedöma att risken för att behov uppstår längre fram är större än att det inträffat just nu. Så man förblir passiv.
De som nu tycker att måttet är rågat och går med i hemvärnet eller tar jägarexamen och skaffar sig jaktvapen för att vara redo om eller när upproret kommer, de har inte förstått hur svenska de är. De kommer aldrig att bruka sitt vapen mot människor.
Ett inbördeskrig, oavsett orsaken är ett krig mot islam, socialismen, gröntokarna eller något annat, kommer det med nödvändighet kräva beredskap att skjuta på grannar och släktingar. För inbördeskrig kommer inte bara att innebära ett krig mot makten; politikerna, myndigheterna och våldsmonopolet. Det kommer att vara ett krig mellan svenska grupperingar, inklusive att skjuta på folk man känner, just för att man vet vad de står för. Det kommer svensken inte att göra, aldrig.
Så när Sverige blivit en totalitär muslimsk stat och den staten avskaffar alla vapenlicenser för icke-muslimer kommer svensken att lämna ifrån sig sina vapen utan strid.
Det enda som fungerar här i Sverige är att gå man ur huse och demonstrera på Sergels torg. Gång på gång, så riksdagspolitikerna får uppfattningen att de fått syn på folkviljan, röstmajoriteten, något som får dem omvalda om de faller till föga. Det opinionsarbete som funkar är att göra precis det som konservativa svenskar helst undviker, både vistas i Stockholm, uppträda kollektivt och att samidigt personligen träda i förgrunden.
Gör man inte det och utan motstånd överlåter till vänstern att ockupera mediautrymmet blir det ingen skillnad. Nå, då blir det till att knyta näven i byxfickan och bli huvudet kortare.
Innan Sverige har blivit en muslimsk stat kommer våldet mot svenskar från muslimer att vara betydligt större än det är idag. Kanske finns det något hopp att det kan väcka liv i något. Jag tror att vi kommer att se samhällen, byar, mindre orter, där vi har folk som är beredda att göra det som svenskan i gemen inte är beredd att göra. Någon stans kan en gnista tändas.
Lyssnade till ett reportage från en av drabbade förorterna.
En person som försörjdes som elevstödjare tyckte att hans uppgift var viktig men att samhället också måste ta sitt ansvar.
Det förklarar hur illa det ser ut i dessa orter.
Samhället är något abstrakt för de som befinner sig mitt i samhällskroppen!
Samhället är den civila delen av en nation, dvs. du och jag, och inte staten. Om samhället ska ta ansvar, ja, då låter man de som bor i t.ex. en förort rensa upp skiten. Med andra ord, ger man fria händer och utan straffansvar.
Observera, att staten står i vägen för ett samhällsansvar.
”Majoriteten av svenskarna tycker sig alltid ha lite mer att förlora på att gå emot staten än vad de har att vinna”.
Fråga din granne tvärs över gatan om han tycker det är rätt att hans ombud via en röstsedel och skattsedel har rätt att plundra dig, mig och oss alla andra på ditt LIV och din EGENDOM.
Därför önskar jag mig svar på hur många tillfällen som Ulf Kristersson har missat att avpollettera Löfvensocialisterna och gjort upp räkningen med Reinfeldt en gång för alltid.
Annars kan nog svenska folket iskallt räkna med att det kommer fara många resväskor kors och tvärs genom landet med avskurna huvuden, garanterat.
På Solna kyrkogård i Stockholm lär man försökt begrava levande människor: https://www.youtube.com/watch?v=8eMSSM0xK3Q#action=share
Staten har inget våldsmonopol längre utan delar med sig till de kriminella gängen i utsatta stadsdelar. Med Morgan Johansson som justitieminister och sossarna vid makten kommer inget att ändras men många åtgärdsprogram kommer att skrivas men inte implementeras. Rimfrost löste inga problem trots alla förväntningar och lovord.
Det spelar nog ingen som helst roll vem som sitter vid makten i Sverige, om vi ser till riksdagspartierna.
Morgan Johansson är i en klass för sig. Som ordförande i justitieutskottet och sedan som justitieminister har han förhindrat en vettig utveckling i Sverige. Hellre försvara han brottslingen än brottsoffret. Jämför med domarna som kom igår i Danmark mot svenska brottslingar.
Morgann har kontrollerat lagstiftningen i länge nu.. han började sin bana inom lagstyrning för över tjugo år sedan. (lagstiftningen och dess kontroll är politikens ENDA instrument när ”ministerstyret” inte existerar i en nations politiska system. Och det kontrollerar idag Morgan enväldigt.!)
Helt korrekt beskrivet! Men det kanske är lärdomen från tusen år av våld, konflikter och meningslösa prestigestrider om gränser och territorier? Vad skulle Sverige i Narva och Poltava att göra? Återta gammal erövrade områden som en gång var ”våra”? Vad önskade lokalbefolkningen att tillhöra? Det struntade både Karl Xll och Fredrik Reinfeldt i, troligen deras enda gemensamma egenskap.
Det har alltid varit konflikter av ”religiösa” skäl, som på papperet inte gällt något annat än vilken Gud som varit den rätte, men som givetvis gällt något viktigare, frihet. Islamisterna ser många fel i vårt västerländska samhälle, det gör jag också, men jag anser att islamistiska härskare är mer frihetsberövande än de västerländska än så länge. Och de invandrade lycksökare som finns kvar i vårt land sökte sig till frihet, men fann en dubbel ofrihet istället. Inte så konstigt att många av dem revolterar. Ingen gud kan hjälpa den som inte kan hjälpa sig själv.
Socialismen har försökt skapa ett bättre samhälle än det rent kristna som eftersträvade godhet, lugn och eftertanke mer än något annat, tydligast bevarat inom katolicismen, fast de gjorde det, liksom Martin Luther genom att minska friheten, vilken är en återvändsväg.
I vårt moderna konsumsionsamhälle är frihet nästan synonymt med ekonomisk frihet. Globalisternas oligarker är friast av alla, så Globalismen har blivit en ny religion. Men tyvärr är den enes ekonomiska frihet alltid den andres ofrihet, vilket snart kommer upp till ytan i denna nya halleluja som hela EU nu sjunger för full hals. Verklig frihet är att ha möjlighet att göra något skapande av sitt liv, annars är man en grönsak. Ju mer pålagor och restriktioner våra ledare tvingar på oss, desto svårare blir det att att göra något.
Regeringens taktik påminner mest om förströelsespelet på Gröna Lund, där man ska hinna slå en mullvad (eller vad det är för varelse) i skallen när den dyker upp ur ett av många hål i ett bräde, innan den försvinner sekundsnabbt igen. Varje träff ger en poäng. Flest poäng vinner.
Att sitta på röven och vänta på sitt försörjningsstöd är inte frihet utan maximal ofrihet. Och att köpa görbilligt från Kina och Indien är att förverkliga kolonialismens utsugningstaktik in absurdum.
Trump försöker förklara för sitt folk, och att så många hatar honom intensivt bevisar att han har rätt. Men den som inte kan skapa sin egen tillvaro vill inte förstå och inte acceptera villkoren: att man måste lära sig något och sätta igång, helst nu.
I vår kultur är frihet närmast det samma som kunskap, social i första hand, sedan språklig, praktisk, boklig och gränsöverskridande. Bevisas av att bristen på detta skapar svår ofrihet.
Vad önskar lokalbefolkningen 2021, 2020, 2030, 2040, 2050?
På alla plan: Frihet.
Gärna under ansvar så samhället kan fortsätta utvecklas. Vi fixar det själva, bara vi slipper politikerna med vanföreställingar om det mesta.
Det där kunde nästan vara en programförklaring för Frihetsportalen!
”Svenskarna kommer aldrig att starta ett inbördeskrig. Svenskarna kommer inte ens att försvara sig vid ett inbördeskrig.” Exakt min åsikt, med reservationen att jag endast sporadiskt besökt Sverige de senaste 30 åren.
I avsikt att inte tappa svenska språket och att i någon mån följa läget, besöker jag ett antal svenska bloggar, däribland Cornucopia. De som följer den bloggen påstås vara högre utbildade och mer välavlönade än genomsnittssvensken och röstar borgerligt. Det stämmer nog. Jag är djupt tacksam till Wilderäng och hans kommentatorer. Inget annat medium har så klart visat att mitt beslut 1973 att emigrera var rätt. Jag har nästan inget alls gemensamt med de åsikter som förs fram där, men så mycket mer med mina grannar här på landet i Normandie.
Läget i Frankrike är lika illa demografiskt och ekonomiskt som i Sverige, men med den stora skillnaden att fransmännen är mycket mer cyniska i synen på sina politiker, i varje fall vi nästan 2/3 som bor i vad som kallas la France Périphérique, d.v.s den del av landet som ligger utanför storstäderna och dess av immigranter bebodda förorter. Den största politiska grupperingen, 62% i årets kommunalval, är ”Tous Pourris”, personer som medvetet avstår från att rösta därför att de anser att alla politikerna är alla lika ruttna, därav namnet som just betyder alla (lika djävla) ruttna.
Enligt min bedömning är en stor del av la France Périphérique beredda att med våld och vapen i hand försvara sig. Det grundar jag på mitt deltagande i de Gula Västarnas protester vintern 2018/2019 och de samtal jag då hade med demonstranterna. Macron och hans regering fruktade på fullt allvar en stormning av Elyséepalatset. Och med all rätt. Ett alternativt högkvarter på en armébas hade inrättats och en helikopter startberedd gående på tomgång stod flera dagar på Elyséepalatsets gräsmatta, för att snabbt kunna evakuera presidenten. Observera att de Gula Västarna till nästan 100% bestod av etniska fransmän och några få andra européer. Just därför var våra protester mycket viktiga.
Min konklusion blir att trots dagens liknande situation i Sverige och Frankrike är läget här mer hoppfullt på sikt, inte för att franska politiker är mindre galna än de svenska, men tack vare att en stor del av franska folket inte stödjer den galna politiken, i motsats till svenskarna. Jämför de Gula Västarna och svenska bensinupproret.
Just avsaknaden i Sverige av en rörelse lik gula västarna gör att jag är mycket bekymrad över Sveriges framtid. Här verkar finnas en liknöjdhet och godtrogenhet som trotsar allt förnuft.
Som jag minns det hade jag redan innan tio år fyllda (alltså första halvan av 60-talet) besviket konstaterat och formulerat insikten att allt man har och vill behålla måste man ständigt försvara. Gör man inte det kommer andra och helt enkelt tar det ifrån dig. De gör det via vad de kallar demokratiska eller majoritets-beslut. De gör det med hänvisning till att det var oförsvarat, obevakat och därför fritt fram.
Det gäller både föremål och principer, frihet eller ägandrätt.
De svenskar jag berättat denna insikt för har antingen ansett att jag har fel och bara är cynisk, eller att jag observerat korrekt, men att det är så det ska vara.
Nästan ingen har hållit med och önskat en annan tingens ordning. Samuel är en av de som ivrigast hållit med mig.
Kontentan är att Sverige varit på dekis länge och det verkar inte finnas något som kan hejda utförslöpan.
Du talar om en liknöjdhet som trotsar allt förnuft. Det tror ag är en feltolkning. Säga vad man vill om socialister, men det svenska arbetarpartiet har historiskt, före Palme, i grunden varit väldigt konservativt och inte rubbat den nedärvda tron på vårt politiska ledarskap, inte minst på en hederlig ämbetsmannakår och domstolar som korrekt tolkat lagarna, aldrig eller extremt sällan böjt sig för politiska påtryckningar.
Mot denna bakgrund har väljarna länge varit omedvetna om hoten mot denna självbild. Med Palme började oron växa, men sen följde ju sju + åtta borgerliga regeringsår med en och annan ”återställare”. Med stålmormor och en yngre Fredrik Reinfeldt, som visserligen sa konstiga saker, men lyckades ituta sina väljarna att allt egentligen var som förr, det vara bara maktskiftet som skulle kräva en och annan taktisk eftergift.
Svenska väljare är inte korkade, men den borgerliga halvan har under en period varit grundlurade av sina ”egna” partier. De har dock, trots allt, trots reagerat genom att göra SD till ett av de tre stora partierna. Sverige har därmed en icke-socialistisk majoritet och borde därför ha en borgerlig regering, men denna normalitet har Björklund och Lööf lämnat därhän och i stället tillskapat dagens parlamentariska diktatur. För vilket i varje L lär få betala ett högt pris.
Din betraktelse är med andra ord en smula ohistorisk och alltför pessimistisk vad väljarnas förstånd anbelangar. Vänd på kuttingen och ställ dig frågan varför styrelsen i ditt eget, förment libertarianska parti bara aningen mindre okunniga än Stefan Löfven (som i sin tur inte alls är lika blåst som han känner sig tvungen att framstå).
Rättvisa analyser måste också väga in den vänsteristiska hjärntvätt som väljarna utsatts för i ett halvt sekel, ÄVEN – och däri ligger det unika – FRÅN DE BORGERLIGA PARTIERNAS SIDA! En annan viktig ”nyhet” är att vår så kallade intelligentia (i ämnen med politiska kopplingar) sagt upp sig från den klassiska rollen som demokratisk garant till att numera vara maktens lojala lakejer.
Det är väl bara om partieliterna lyckas försvara sin stulna makt, sitt politiska monopol, som din negativa syn blir begriplig. Jag tror att dom är dömda att misslyckas, därför att sanningen alltid sparkar, förr eller senare. Vad tror du?
Du missar att sjukan var synlig bland lågstadiebarn tio år innan Palme tillträdde!
Förfallet startade med Tage Erlander (om inte ännu tidigare), som sedan handplockade Olof Palme som förfallets efterträdare och pådrivare.
Kanske det (men gärna en referens), fast nog var det väl först med Palme som partiet tydligt bröt med arbetarrörelsens ganska konservativa traditioner? Hade Erlander hängt med i den marxistiska löntagarfondsvängen? Reaktorprogrammet var illa nog, men inte lika revolutionärt.
Referensen är jag själv i inlägget, 2020-08-28 kl. 14:07
Den referensen går nog inte att generalisera, du var tydligen en ganska brådmogen tioåring eller hade föräldrar som pratade högt om politik, vilket inte var så vanligt på den tiden, vad jag vill minnas.
Vi hade varit mer betjänta av en kommentar till mina övriga teser i det inlägg du kommenterade. T ex invändningarna mot ditt tal om en ”liknöjdhet som trotsar allt förnuft”. Medan jag ser tycker mig se begripliga förklaringar till denna attityd.
Jag var inte brådmogen, men jag var mycket observant på frihetsfrågor. Erfarenheten bygger främst på hur jämnåriga resonerade och argumenterade. Även det stöd de fick av vuxna, som lärare.
Självupplevt alltså!
Liknöjdheten är väl också självupplevd, fast av senare datum. Svenskarna vill bli omhändertagna av parti S, från vaggan till graven.
Utan eget engagemang, utan ansvar, utan rätt att klaga.
En vegetativ tillvaro i väntan på döden. Under färden kan de klaga lite på de rika och högerkrafterna, men inte så mycket så de slutar betala underhållet.
Nej, jag betvivlar att vi svenskar älskar en vegetativ tillvaro och att bli omhändertagna av partiet/staten, men de flesta har inget annat val att nöja sig med det bekväma fängelse som erbjuds. De är offer att beklaga, inte medskyldiga till förfallet
Jag tycker intresset för att i stora skaror åka till lågprisvaruhuset i Ullared för att trängas med andra sossestödjare visar på svenskens vegetativa liknöjdhet med den politiska ordningen i samhället.
I det inledande stycket har du hittat pudelns kärna: att Sverige visserligen är en diktatur och ett fängelse, men att man där, trots allt, kan leva ganska behagligt – så länge man inte hör till den lilla minoritet som blir offer för afganska ”barn” eller utländska ligor på stöldturné, den farsot som minister Johansson uppmuntrar genom att vägra ge polis och tull tillstånd att visitera hemvändande gangsters på hemväg med sina nyförvärvade tillhörigheter. Och om man inte är en tonåring som inom kort, ovetandes, tvingas ta över betalningsansvaret som det allt större skuldberg, som dagens makthavare med så varm hand övervältrar på deras än så länge späda axlar.
För visst kan det vara rationellt att riskminimera, så låt oss avstå från att moralisera över folks brist på engagemang och reformvilja. Eller begära att de skall offra liv eller lem bara för att Uffe – eller ens våra förmenta libertarianer – har kurage att på allvar storma det svenska fängelset och befria de passiva fångarna. När vi inte själva förstår var vi befinner oss och inte VILL bli räddade kan man inte skall förvänta sig att andra skall rycka ut till vår undsättning.
Konkret finns nu två alternativ. Att hoppas på att de två förment sannliberala partierna, MED och KLP, tar sig i kragen, reviderar sin partiprogram och blir den kraft som välter 7-klövern över ända genom att sina roller som vägmästare i 2022 års riksdag. Eller satsa på det märkliga valet att stödja SD, ett parti med brunt förflutet men det enda som i övrigt har åsikter som ganska väl stämmer med folkmajoritetens.
Mats, aktiv inom KLP, verkar misströsta och mitt försök att diskutera kärnkraftsnojan på deras debattsida förmedlade samma känsla av en kompakt brist på insikter om något som även helt vanliga gråsossar begriper. Så är det då Jimmy, en ex-nasse – som återstår som sannliberalers enda hopp inför 2022?
Fast visst vore det bättre om de sant konservativa inom Uffes parti revolterade och valde den kunnige men kanske alltför blide och föga karismatiske partisekreteraren Gunnar Strömmer till ny upprorsledare. Gives något tredje eller fjärde alternativ?
Aake, även med ett parti med ett perfekt program och en ypperlig partiledare återstår grundproblemet. Majoriteten av väljarna vill ha det såhär, i synnerhet de yngre kvinnorna.
Detta är ett ofta upprepat påstående i nyliberala fora, men likväl felaktigt som jag utförligare motiverar i svaret till Mats ovan. Inte ens de yngre kvinnorna ”vill ha det så här”, det bara vad dom blivit itutade från dagis, skolan och – mest avgörande – våra numera vänsterstyrda universitet. Dom TROR att dom vill ha det så här, men har noll koll på vart dagens politik leder oss. När dom hamnar i framtidsimperialismens fälla får dom anledning att tänka om.
Om vi talar om invandring, jo, unga kvinnor, som grupp betraktad, söker sig till de män som har störst våldskapital. Det är genetisk programmerat. Därför är det korrekt att säga att de ”vill ha det såhär”. Kvinnorna identifierar omedvetet, men korrekt, männen från MENA som alfahannar jämfört med de svenska betamännen. Jag upprepar, på gruppnivå.
Tag en eftermiddag och läs igenom den här websiten: https://incels.wiki/w/Scientific_Blackpill Det är en sammanställning av hundratals akademiska studier över mänskligt beteende, med fokus på hur kvinnor väljer partner. Uppställningen av de olika studierna är exemplarisk, med en kort sammanfattning av var och en av dem. Du kan säkert hitta exempel på fel slutsatser i några av dem, men det förändrar inte helheten. Jämför med dina egna livserfarenheter.
Till exempel, vilka killar i din skolklass fick först ligga med tjejerna? Var det de snälla pojkarna som var väluppfostrade eller var det värstingarna? Kanske tillhörde du själv värstingarna och då har du måhända ett annat perspektiv än jag.
Men tror du verkligen att val av partner och att val av politisk åskådning styrs av samma biologiska mekanism? Betvivlar att genetiken hjälpte Per Albin och Tage Erlander att erövra Sverige eller att det är Jimmys utstrålning banat väg för SD. Han har ju klarat sig hyggligt med mest yngre gubbar i sitt släptåg. Handlar det inte i högre grad om att kvinnor har en genetisk ådra som gör dem mer lydiga än män? Vilket kan förklara att SD har fler manliga än kvinnliga följare, trots Jimmys sitt relativt fördelaktiga yttre?
Men jag kanske ändå tar mig en titt på den website du rekommenderar.
Jimmy har förlorat sin enskilt viktigaste tillgång, hustrun Louise!
”Men tror du verkligen att val av partner och att val av politisk åskådning styrs av samma biologiska mekanism?”
Ja, speciellt när man jämför hur män och kvinnor gör sina politiska val rörande invandrarpolitiken. Detta är inte en svensk företeelse som kommer i dagen. Det fungerar på samma sätt i hela västvärlden; kvinnor röstar till vänster och män till höger. Och skillnaden blir större ju längre kvinnlig rösträtt funnits i ett land.
Det finns många andra område där kvinnor och män är genetiskt styrda i sitt beteende. Lojalitet till ingruppen t.ex. Män är lojala till sina stamfränder, i motsats till kvinnor. Det finns otaliga exempel på ockuperade länder där kvinnorna fraterniserar med ockupanten. Nyligen läste jag om en studie som visade att kvinnliga soldater hade lika mycket empati för fiendens soldater som för den egna sidan. De manliga soldaterna däremot visade ingen empati alls för fienden. Livsfarligt i ett skarpt läge.
Och om igen, jag talar om män och kvinnor som grupp.
Vad gäller invandringen och kvinnor så är det nog mer en slags moderskänslor som tar överhand än att kvinnorna skulle se de flyende låtsasbarnen eller männen som hulkar de vill para sig med.
Det blir senare när de ser de svenska männen som undflyende som invandrade män kan ses som starkare och bättre partners.
Fast de etniska svenska kvinnor som väljer invandrare är oftast svaga kvinnor med låg social status.
Ofta kan man även se etniska svenska kvinnor som i hög grad ratas av svenska etniska män, tillsammans med invandrare.
Vi måste av rent praktiskt demokratiska skäl, ha tillbaka ett borgerligt alternativ som talar samma språk som i stort sett alla svenskar jag känner och umgås med gör varje dag. Även sossarna borde välkomna ett sådant parti eftersom det socialistiska alternativet måste ställas i opposition mot något för att bli tydligt, och vice versa. Demokrati kräver opposition oavsett vilken partifärg man föredrar. När alla partier tycker det samma har vi skendemokrati, och en ovillig ovetande handlingsförlamad enpartiregering. Som nu, eller hur?
Moderaterna har haft den rollen, men schabblat bort sin trovärdighet helt. Spiken i kistan var Reinfeldts Öppna Era Hjärtan, när många svenskar satte kaffet i vrångstrupen. Nu finns bara KD kvar som gör ett och annat sporadiskt försök, prov utan värde, eftetsom de tar tillbaka allt sedan. Alla som vill ha en opposition till dagens eftergiftspolitik, ta fram tre frågor som ni kan enas om och driv dem utan att någonsin tveka och darra på manchetterna. Peka inte ut någon grupp och var hövliga, men backa aldrig, ta aldrig tillbaka något och be aldrig om ursäkt. Det är det enda sättet att sätta sig i respekt, fråga invandrarna. För det är sådana ledare vi vill ha. De kan ibland ta fel, men ingen ska någonsin behöva ångra att de röstade på dem.
Moderaterna har drivit sin vansinniga invandringspolitik minst sedan Carl Bildt var statsminister.
Att tro att ett borgerligt alternativ till regering i Sverige skulle ända på något är nog bara naivt.
Borgerligheten i Sverige är bara en färgnyans av socialism.
Helt rätt i sista meningen, men det är ju precis därför som vi för detta och liknande samtal. I insikt om att vi i dag lever i en en faktisk diktatur, där alla partier till 95 procent är överens om att försvara Palmes starka stat. Detta faktiska enpartisystem måste ersättas av en reell demokrati. Ingenting kan vara viktigare.
Lite OT, men à propos de Gula västarna. Jag vill hävda att de Gula Västarna, och tidigare de Röda Mössorna (https://en.wikipedia.org/wiki/Bonnets_Rouges), har varit oändligt mycket mer framgångsrika i att skjuta ett skarpt skott under bogen på klimatalarmisternas förverkligande av det fossilfria samhället i Europa, än all idag tillgänglig klimatvetenskap. Och inte av den anledning som den som följer MSM kan förledas att tro. Det verkligt viktiga som kom fram av manifestationerna runt årsskiftet 2018-2019, var att medelkassen utanför storstäderna visade att den har en gräns för hur hårt den kan pressas ekonomiskt och samtidigt hånfullt föraktas av makten. Gå långt över gränsen och allt kan hända. Vi utgör trots allt nästan 2/3 av befolkningen.
Som alla här vet, skulle en övergång till ett så kallat fossilfritt samhälle leda till en sänkt levnadsstandard utan like. Vi har nu facit på hur den franska medelklassen reagerar när deras privatekonomi glider från att just gå ihop, till att gå back med 50 eller 100 euro per månad.
Som sagt, medelklassens reaktion på sin försämrade ekonomi, med stöd av runt 90% av invånarna i la France Périphérique och 70-75% i landet som helhet, skrämde regeringen till den grad att en helikopter gick på tomgång i flera dagar på Élyséepalatset gård, för att snabbt kunna evakuera Macron till en bunker utanför Paris. Ingen europeisk regering kan ha undgått att dra slutsatser därav.
Ämnet Gula Västar är kanske OT, men jag vill ändå klargöra ett par saker som nog undanhållits av svenska media. En manifestation i en storstad kan något förenklat beskrivas så här. Via sociala media kommer äkta Gula Västar överens om att manifestera på en viss plats i staden vid en viss tidpunkt. I Frankrike finns sedan länge “casseurs”, huliganer som har som hobby att slåss med polisen och att vandalisera egendom ( https://www.youtube.com/watch?reload=9&v=uFeSJyDq9vg ). Vid varje större demonstration blandar dessa sig med demonstranterna. Huliganerna iförda gula västar blandar sig med de Gula Västarna och börjar sina härjningar med åverkan och att bränna fordon. Journalisterna filmar casseurerna och när polisen ger sig på de Gula Västarna, medan huliganerna kan fortsätta att vandalisera. I samband med de Gula Västarnas tillkomst har en ny och växande grupp dykt upp, Black Block. Det är en anarkistiska extremvänster som agerar som les casseurs, men ändå våldsammare. Även dessa får i stort sett fritt fram av polisen. Senare på natten kommer “ungdomar” från förorterna in för att plundra butiker i spåren av våldsamheterna. Om polisen avhåller sig från att ge sig på casseurerna och Black Block, gäller det i än högre grad de plundrade “ungdomarna”. Invånarna i städernas förorter ingår över huvud taget inte i de Gula Västarn. MSM skildrar sedan förloppet som om de Gula Västarna var de som stod för skadegörelsen och våldet.
Det finns mycket, mycket mer att säga om de Gula Västarna, men då blir kommentaren orimligt lång.
Mycket talande information om hur staten/polis/media/huliganer arbetar och att allmänheten inte får veta det om de inte ser det med egna ögon!
Samma scenario upprepas hela tiden. Senast i helgen spelade Paris Saint-Gérmain och Bayern München final i Championsligan. Oroligheter förutsågs bland supportrarna i de franska storstäderna, speciellt i Paris och Marseilles. Till den senare sändes 150 kravallpoliser som förstärkning till den lokala ordningsmakten. Deras uppgift var att kontrollera att de som samlats i barerna bar mask och höll avstånd. De utförde sin uppgift till punkt och pricka, allt medan fullt upplopp med bilbränder och plundring pågick på samma gator som barpubliken kontrollerades. Skillnaden var att huvudsakligen etniska fransmän samlades i barerna, medan bilbrännarna och plundrarna var nordafrikaner och svarta plus vänsterextremister.
Samma sak i Paris. Det finns en video av när polisen stormade in i en bar och slog ner kunderna med batonger. https://www.valeursactuelles.com/societe/video-pendant-les-violences-paris-des-policiers-evacuaient-des-bars-pour-faire-respecter-les-gestes-barrieres-122947 Jag är inte säker på att videon kan spelas i Sverige.
Här en annan video där Michel Onfray, filosof och debattör, uttalar sig om slöddret som tillåts bränna ner stan för att upprätthålla det sociala lugnet, till priset av ett kommande inbördeskrig. https://actu.orange.fr/societe/videos/ligue-des-champions-michel-onfray-accuse-le-gouvernement-d-avoir-laisse-faire-les-casseurs-hier-soir-a-paris-pour-acheter-la-paix-sociale-CNT000001sH5Gk.html
Under nyårsnatten 2019/2020 brändes över 1 400 bilar i franska städer. Knäpptyst om detta i franska MSM.
Sammanfattning av denna fantastiskt viktiga diskussion:
—Vi får inte veta sanningen om vad som händer i varken Sverige eller Världen på grund av mediafolkets snedvinklingar, uteslutningar och irrelevanta utfyllnader. Vad skulle vi vara villiga att betala för en rak, ärlig och alltigenom neutral information? Ganska mycket skulle jag tro, för sådant är ovärdeligt.
—Unga kvinnor är inte tillförlitliga representanter i en politisk församling.
Man kan ta reda på sanningen själv. Men, hur reagerar folk om man vill tala om verkligheten? De flesta jag talar med vill inte tala om den. De flesta tycker bara att det är tråkigt.
Tillbaka till min poäng: det flesta har varken anledning att klaga på sina materiella villkor eller någon insikt om hur grundlurade de blir av sina partier. Eftersom 7-klöverns grundidé är att leva på rost och röta, övervältra kostnaderna för dagens excesser på våra barnbarn. De som inte har någon rösträtt.
Smart uträknat. Machiavelli hurrar i sin himmel och beklagar att han själv inte hade denna möjlighet, men det gick ju ganska hyggligt ändå med den gamla sortens enklare kombination av smicker och hot, morot och piska.
Läst och förstått Mats synpunkter men en sak förvånar mig mycket. Inte någon av kommentarerna har kommit med idén att det framförs ett konkret krav på att Löfvensocialisterna skall avpolletteras och förpassas till evig glömska. Varför det? Palme förrådde de ursprungliga socialisterna som kallade sig demokrater, skall vi tacka honom för att deras förljugna DEMOKRATI äntligen blivit avslöjad. Ulf Kristersson, visa lite stake innan det är för sent!!!
Se till att bomba honom med detta enkla krav.
I SvD idag finns en artikel om hur ca 45.000 medborgare som medlemmar i någon A-kassa väntat i över tre månader på ”besked” om ersättning. Det är något genomruttet med socialismens Sverige när medborgare förhindras själv att jobba för sin och eventuella familjs framtid.
All annan ”advokatyr” är spill av kraft och tid. Den som förlitar sig på att socialisten räddar honom/henne förlorar allt, t.o.m. LIVET.
Men nog handlar väl nästan allt i denna tråd om att radikalt förändra Sverige i liberalkonservativ riktning – och att helst göra det redan om två är. Problemet är ju ”bara! att det i dag inte finns någon borgerlig Allians med en sådan agenda och att de två småpartierna med libertarianska ambitioner inte ens fattar att de måste bilda en valkartell för att ha en chans att övervinna 4-procentspärren (helst med KD som partner, men även med SD om Ebba inte har det kurage som krävs).
Men jag håller med dig om att detta samtal i högre grad borde ha fokuserat på den avgörande strategifrågan om hur socialismen skall kunna ”avpolletteras”. Och därför behöver följas upp med mer konkreta propåer och kanske med en inbjudan till KLP och MED att medverka.
Folk röstar på S av den enkla anledningen att de framstår som det enda alternativet. Och gammalt folk minns den sorgliga borgerliga regeringen 1976 som skulle rensa upp efter Palmes katastrofpolitik. Inget hände, statsministratna hette Torbjörn Fälldin och Ola Ullsten. Är den någon som minns dem idag? Palme kom därför tillbaka 1982 med några rösters övervikt men var utbränd och slut som politiker.
Alternativet 2014 var SD men de var och är ett oprövat kort som gjorde desperata utrensningar så snart vänsterpressen hade hört ett förfluget ord. Hallå, det var ju media vi misstrodde mest! Skulle de få fortsätta att styra politiken efter en SD-valframgång?
Sedan har vi den djupa staten som nästan bara består av gråsossar oavsett partifärg. Det är endast V som alltid stått ensamma men tydliga med sin utopiska arbetarpolitik, fast det inte finns några sådana arbetare längre. Och det är den djupa staten som får de statliga hjulen att snurra även när det gnisslar betänkligt ibland.
Är det verkligen så erbarmligt svårt att hitta kandidater till ministerposterna, så att Greta verkar som ett alternativ? Hon snackar skit men talar utan manus från hjärtat och det fängslar en hel värld. Redan under Antiken och i den Romerska senaten var vältalighet kanske den viktigaste egenskaper för en toppolitiker. Många kan fortfarande citera Ciceros tal till Catilina. Kan Löfven?
Varje liten reklambyrå vet hur man tilltalar en ovillig folkmassa. Det handlar i första hand inte om att pracka på folk det de inte vill ha, utan få dem att lyssna och tänka positivt en liten stund.
En skåning får inte många röster norr om Dalälven, för de förstår inte allt han säger. Den som viftar med Prideflaggan får sympatier från några av de berörda, men inte från resten av befolkningen som undrar varför ingen bearbetar de viktiga majoritetsfrågorna istället. Den som kan visa känslor vinner alltid över en stel likgiltig uppsyn. Fel eller rätt, men så är det bara sedan TV:n kom.
Mattias Karlsson SD har allt som krävs för att bli poppis i stugorna. Var är han? Åkesson skaffade sig en arabiskt helskägg. Tja, det verkar bekvämast att stå i kulisserna. Ingen märker när man kommer eller när man går.
Det som vill vinna något, måste offra något.
Många gamla socialdemokrater säger att de lika bra kan fortsätta att rösta på socialdemokraterna för de blir ingen skillnad om de röstar på något annat. Det är nog sant.
”Ulf Kristersson, visa lite stake innan det är för sent!!!”
Det är omöjligt att visa den stake man inte har!
Så här skriver moderaten och riksdagsledamoten Richard Herrey på twitter:
”Att inte alla med makt och penna vänder upp himmel och jord över det obeskrivligt grymma brottet på kyrkogården är häpnadsväckande?
Är vi så avtrubbade?
Varför ställer inte media regeringen till svars för det enorma trygghetsmisslyckande vårt samhälle genomlever idag?”
Ja, så här korkade är moderaterna att de inte kan se balken i sitt eget öga. Tror någon att Richard Herrey kommer att röra upp lite himmel i riksdagen? Jag tror inte det.
Det politiska hyckleriet i sin eländiga prydno, allra värst i partier som kallar sig konservativa eller sannliberala. För det finns ju faktiskt pressalster och småpartier som vänder upp ”himmel och jord”, men de stora morgontidningarna och en stor majoritet av de 349 knapptryckarna på Helgandsholmen låsas ingenting se eller förstå.
Börjar det inte bli tydligt att DN och SvD, dominerande bland demokratins förmenta vakthundar, i själva verket hör till de allra värsta folkefienderna? Ett eller annat undantag går att spåra i bägge bladen, men helheten skrämmer. Firma Bonnier & Co, den svenska varianten av USA:s Deep State – stöttad också av en alltmer korrupt statlig maktapparat, där det går tretton fuskande forskare på varje hederlig. I synnerhet i superkänsliga frågor som klimat, brottslighet, multikultur och ekonomisk politik.
Gustav Petrén varnade för detta som sker: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Petrén_(jurist)