Nyttig Elsa trots hennes blinda fläck

Dagens gästskribent är Åke Sundström

Hon är strålande med sin föredragsserie på Youtube, Elsa Widding. Inte minst det senaste inslaget, nr 32, där hon gör slarvsylta av Mats Hultman och några andra hejdukar som specialiserat sig på att förtala klimatskeptiker. Men hennes vassaste kritik är riktad mot våra universitet som härbärgerar dessa falska forskare och den press som genom sin tystnad underlättar deras ljugandet. Hon når också en väldigt mycket större publik än Mats och vi andra i detta forum. Helt klart att hon nog den som just nu starkast bidrar till att klimatshotsmånglarnas tid nu sent omsider börjar vara förbi. 

Jag vidhåller förstås (se arkivet) att hennes ”blinda fläck” är en tråkig minuspost, som reducerar nyttan av hennes föreläsningar. Precis som kärnkraftskramarna i Stockholmsinitiativet och Klimatsans, vägrar hon underkänna klimathotets konkreta verktyg, straffskatterna på kol och olja. Hon avstod också att svara på min kritik härstädes, trots att hon lovat återkomma med ett genmäle. Inte så snyggt men förstås en mindre viktig detalj. 

Så trots trots sina nyttiga föreläsningar, förblir hon en halvhjärtad sanningssägare, vilket man tvingas tolka som förtäckt reaktorpropaganda. Lite komiskt blir det när hon gisslar vindkraftens vinande och fågeldödande, men aldrig berör kärnkraftens givetvis långt allvarligare risker och miljöproblem. 

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

35 svar på Nyttig Elsa trots hennes blinda fläck

  1. Ove Björklund skriver:

    Elsa Widding gör rätt som tar upp vindkraftens baksidor.
    Varken de ”politiskt korrekta” universiteten eller det politiska systemet gör det.
    Dags att följa den tydliga lagstiftning från 2018.
    – § 2 Klimatlagen. ”Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som – vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden”.
    Grundläggande forskning visar att vindkraften har en klimathöjande effekt, som i vart fall i ett kortare perspektiv på 10-20 år blir mer skadligt än motsvarande fossila CO2-utsläpp. Åtgärder för minskade utsläpp får först effekt mot slutet av detta århundrade. Vindkraft medför ökade indirekta utsläpp av CO2 och metan ur våtmarker och humus. Närliggande skogar drabbas av insektsskador och tappar tillväxt och förmåga att assimilera CO2. Ökad förbränning av ”förnybar” biomassa är en ytterligare klimatbluff. Den havsbaserade vindkraften kondenserar fuktig luft så att regnet hamnar i havet. Infraljuden får medicinska effekter över mycket stora avstånd. Framställning av neodym lämnar enorma mängder radioaktivt avfall som förvaras öppet i slambassänger. Men det sker i annat land, så det räknas inte. Vi behöver många fler Elsa Widding för att tvinga etablissemanget att presentera sanningen om vindkraftens kumulativa effekter på folkhälsa, sjukvårds- och socialsystem, klimat, ekosystem, biodiversitet, vattentillgång, livsmedelsförsörjning och basnäringarna inom lantbruk, skogsbruk, fiske och turism.

    • Stefan Eriksson skriver:

      ”Grundläggande forskning visar att vindkraften har en klimathöjande effekt,,,”
      Den formuleringen lämnar mycket övrigt att önska.
      Vad menas med ”klimathöjande effekt” ?

      Jag tycker nog att normala ekonomiska realiteter bör räcka som argument mot vindkrafts-utbyggnad i industriell skala.
      Den om tillgång och efterfrågan som prisbildande faktor på marknaden t.ex.
      Intermittenta kraftslag har diskvalificerat sig att vara del i en tänkt fungerande marknad.

      Resultatet blir ett sammelsurium av subventioner och punktskatter som i sig leder till ett statligt (och till och med överstatligt) övertagande av produktionsmedlen för användbar energi.
      Exempel ur historien visar med tydlighet på de kumulativa effekter denna utveckling har.

      • Göran skriver:

        Klimathöjande effekt kan bara ha att göra med lokala förhållanden, såsom att temperaturen är lite högre i en stad än i omgivande landsbygd. Vindkraftverken höjer temperaturen något där de står.

        Men har det någon påverkade effekt på jorden klimat? Knappast.

      • Åke Sundström skriver:

        Sant, Stefan att Ove har fått saker och ting om bakfoten. Hans ”värmeeffekt” saknar varje uns av relevans.

        • Stefan Eriksson skriver:

          Hade det stått ”värmeeffekt” vore det kanske möjligt att förstå vad som avses, men ”klimathöjande”,,, där går gränsen för mig i alla fall.
          Däremot har jag lärt mig vad ”kumulativa effekter” anses betyda, där sammantagna följder har ett och samma upphov.
          Ordet används ofta i naturvårdsverkets vokabulär, för att då beskriva de negativa följderna för naturen, staplade på varandra,
          som kan härledas till en specifik händelse.
          (till exempel om jag rensar ett dike där behovet föreligger.)

      • Ove Björklund skriver:

        Formuleringen ”klimathöjande effekt” blev något diffus i tidigt försök att komprimera utlåtande från de amerikanska forskarna Keith och Miller, Harward. De har under lång tid studerat effekterna av storskalig verksamhet över den amerikanska kontingenten samt effekter vid lokala industrianläggningar. I vetenskaplig artikel 2018 gör de två uttalanden;
        ”De direkta klimatpåverkningarna av vindkraft är omedelbara, medan fördelarna med minskade utsläpp ackumuleras långsamt.”
        ”Om ditt perspektiv är de närmaste tio åren har vindkraft faktiskt – i vissa avseenden – mer klimatpåverkan än kol eller gas. Om ditt perspektiv är de närmaste tusen åren har vindkraft enormt mindre klimatpåverkan än kol eller gas. ”
        https://news.harvard.edu/gazette/story/2018/10/large-scale-wind-power-has-its-down-side/
        Forskarna har också rapporterat 0,5-3,5 C högre morgontemperatur när verken under sommarnätter återfört varmare luft till marknivån. Det blockerar den viktiga daggbildningen för växter, mikrofauna och humus. Den kanadensiska forskaren Christina Archer hänger på och visar att havsbaserade vindkraftverk kondenserar fuktig havsluft, som regnar i havet och minskar nederbörden med 30%.
        Tyska forskare bekräftar och ser samband med torkan 2018 och följande ytterligare två torrår.
        30% av de tyska skogarna är döda av torka och insektsskador.
        Elsa Widding behövs för att om möjligt få centralmakten att inse riskerna med 350 m höga vindkraftverk som planeras efter den halländska kusten.

    • Åke Sundström skriver:

      Inget fel givetvis att ta upp vindkraftens nackdelar, det jag påpekade var hon avstår från att diskutera kärnkraftens negativa sidor. Trots att hon med sina ekonomiska kunskaper säkert förstått att Erlander och Palme blev grundlurade av sina dåliga rådgivare, naturvetarprofessorer utan minsta hum om de finansiella aspekterna. Erlander hade dessutom ett ideologiskt motiv, tron på Lenin och dennes förvirrade teser om elektriciteten som Sovjetstatens grundbult. .

      Jag har aldrig hört Elsa nämna att reaktorprogrammet varit en förödande förlustmaskin, en svensk Ebberöds bank. Som producerat el till faktiska (reala) kostnader runt 70 öre, med intäkter som legat på ungefär halva den nivån. Vilket betyder att HELA det satsade kapitalet gått förlorat, cirka 350 miljarder.kronor

      Den ekonom som avstår från att notera dessa fakta springer politiska ärenden och förlorar sin intellektuella heder. Men hennes föreläsningar om klimatnojan är till stor nytta – om man välvilligt bortser från att hon mörkar om kopplingen till energipolitiken.

      • Ove Björklund skriver:

        Mycket talar för att mer uppmärksamhet måste riktas mot EU-rapporten Road to climate neutrality 2050
        https://roadtoclimateneutrality.eu/Energy_Study_Full.pdf
        EU-parlamentet har just presenterat en rapport om kärnkraft, Road to EU Climate Neutrality by 2050. Spatial Requirements of Wind/Solar and Nuclear Energy and Their Respective Costs. Sammanfattningen på sidan 286 är tydlig: ”Denna studie fokuserade på två huvudkategorier av fossilfri förnybar kraftproduktionsteknik – särskilt vind/sol och kärnenergi. Den undersökte sannolikheten för framgång för EU:s klimatneutralitetsstrategi, de geografiska effekterna av den studerade tekniken och deras respektive kostnadseffekter. Vi fann att kärnkraftslösningen inte bara är lika klimateffektiv som den förnybara lösningen utan är mycket mindre utrymmeskrävande, betydligt billigare och har färre, mindre biverkningar”.
        Vindkraft bär inte sina indirekta kostnader på hälsa, klimat, miljö och basnäringarna. Hade regeringen vågat följa sin egen nystiftade §2 Klimatlagen, hade vindkraftstrategin strimlats till pappersåtervinning.
        Stor del av de 60 Miljarder som satsas på kraftnätsutbyggnad de närmaste 10 åren lär tillskrivas överföring av vindkraftsel till Sydsverige och för export. En tveksam satsning då det idag presenterats ett ytterligare vätgasbaserat stålverk i Boden. Det totala elbehovet för vätgasproduktion kan då närma sig de 100 TWh som anges i regeringens diktatliknande vindkraftsstrategi. Stor del av vattenkraften stannar också i Norrland för att balansera nödvändig konstant produktion när det inte blåser. Elektrolysprocessen lär inte fungera vid intermittent drift.

    • Mats Jangdal skriver:

      Ja, klimathöjande effekt är som Stefan påpekar, en olycklig formulering. För det är inte givet hur den ska tolkas. Klimathöjande, är det klimatförbättrande?
      I övrigt en bra lista över vindkraftens avigsidor!

      • Ivar Andersson skriver:

        Inte ens klimatförbättrande är entydigt så länge som ingen talar om hur klimatet bör vara. Vid torka och lågt grundvatten är det bra med regn men inte under semesterperioden.

  2. Dandersan skriver:

    Kolkraft bör vara något vi skulle avstå från. Det finns bättre alternativ för oss. Naturgas!
    Men i Kina byggs det för fullt vilket kan förfära CO2 rädda. Men miljön i städerna är så dålig att el behöver ersätta koleldad matlagning och uppvärmning, som idag sker helt orenat.
    Vi borde även avstå elda skog!

    • Åke Sundström skriver:

      Ingen fel på naturgas, men behövs kanske i Kina, men inte i ett land som Sverige, med vattenkraft och biomassa i överflöd. Och varför i all världen skall vi avstå från att värma våra bostäder med den ved som växer runt allas våra stugknutar?

      • Mats Jangdal skriver:

        Som du vet delar jag inte din åsikt om biobränsle.
        Det är en enorm skillnad på att markägaren eldar röjnings-och gallringsved för att värma sin egen bostad, och att skörda stora mängder för att värma tätorterna.
        Det gör skillnad i utsläpp av sot, i utarmning av biotoper, utarmning av jordmån, med mera. Vi utredde biobränsle i Sverige på 70-talet och fann att det är en Ebberödsbank. Det gäller såvitt jag förstår ännu.
        Användningnen av biobränsle har inte ökat i världen på hundra år, trots fattigdom i de snabbast växande populationerna.
        Jag känner inte till någon annan debattör, oavsett position i klimatfrågan, som hävdar biobränsle på det sätt du gör.

        • Åke Sundström skriver:

          Jodå, den skillnaden finns. Och jag har givetvis, precis som du, i första hand syftat på tillvaratagandet av spill och klenved i skogsbygderna (=halva Sverige). Försvarar du verkligen elpanelerna i glesbygdens stugor och villor under den 40-åriga elrean – som f ö fortfarande pågår men för hushållens del ”neutraliserats” av skyhöga elskatter?

          Att frakta björkved till Stockholm är inte lika självklart i dag som under krigsåren på 40-talet, men visst kan pellets och flis med fördel användas i städernas värmecentraler, även på långt avstånd från råvarukällan.

          Oberoende av vilka ”vi” som utredde biobränslen på 70-talet så saknar dessa relevans med dagens prisbild. Du kanske till och med kan tänka tanken att min bedömning är mer realistisk och bättre underbyggd än andra debattörers? Eftersom den,utgår från den korrekta premissen att klimathotet är falskt, som vi väl fortfarande är överens om? Medan alla andra hyllar växthusspöket. Du verkar lite blind för denna avgörande skillnad?

          • Mats Jangdal skriver:

            Jag litar inte på politiken i detta fall. Ska utveckla detta till separat inlägg.

          • Göran skriver:

            Solna kommun eldar sin fjärrvärme med biobränsle, eller gjorde. Stockholms kommun köper biobränsle från Brasilien, om de inte har ändrat på det i dagsläget. Men de ska kanske lägga ned det på grund av höjda skatter.

            • Åke Sundström skriver:

              Så varför är Mats så tveksam? Fast att Fjollträsk köpt flis från Brasilien i stället för från Dalarna är väl ungefär lika korkat som att sälja svensk sand till Sahara. Dock, med dumpade valutor och annat stöd kan många dumheter försvaras av aktörerna.

              Strålande affärer, i klass med det bekanta Nuon-köpet som Elsa var med och gisslade. Men våra förlorade kärnkraftsmiljarder är en ännu hetare potatis och där sviker hennes civilkurage.

  3. Thomas skriver:

    Man kan misstänka att utbyggnaden av vindkraften till dimensioner som vi i allmogen inte ens i fantasin kan inse, är på gång… varför skall annars vattenkraften få nya vattendomar? Vindkraft och vattenkraft måste samköras för att allt skall funka… och: Renbeteslagen (eller vad det heter) skall förnyas… (Åtminstone jag ser en koppling, men så är jag kanske något misstänksam numera..) Kärnkraft kräver ett totalitärt samhällssystem, då säkerhetsproblemen är alltför uppenbara…(och det hade vi i lilla-DDR på 1960-talet då allt bestämdes om nuvarande kärnkraft) Så hur man än vänder sig så är rumpan bak..

    • Göran skriver:

      Allt detta snack om säkerhetsproblem med kärnkraft. Vilka brister finns i Sverige? Vilka säkerhetsproblem har vi haft i Sverige med kärnkraftverken? Globalt sett så dödar kärnkraften minst antal människor än andra kraftslag.

      • Åke Sundström skriver:

        Har du missat det kinkiga avfallsproblemet, Göran? Är det tillfredsställande löst, tycker du? Härdsmältor har jag oroat mig mindre för. Men varje tänkande människa måste väl tacka nej till en energikälla vars avfall är så giftigt att det i hundratusentals år måste förvaras djupt i urberg? Inte du?

  4. tegetornvall skriver:

    Åke: Du anklagar mig för att ”vägra underkänna klimathotets konkreta verktyg, straffskatterna på kol och olja”. För det första finns inget klimathot i meningen farligt hotande global uppvärmning. Därför bör du inte använda ordet ”klimathotet” annat än med korrekta fakta. För det andra försvarar jag ofta och ihärdigt kol, gas och olja som världens stora energikälla. I detta ligger förstås också kritik mot beskattningen, men jag tar inte särskilt upp den varje gång. Min uppgift här i världen är inte att i alla lägen göra dig till freds!

    • Åke Sundström skriver:

      Kanske inte ens någon gång, vad jag kunnat märka. Men jag välkomnar att du nu talar klarspråk, även om beskedet kunde ha levererats för flera år sedan, när jag först påtalade saken.

      Fast fortfarande tiger du om den logiska innebörden av att nu kritisera de omotiverade straffskatterna på kol och olja. D v s att varken kärnkraft eller vindkraft platsar i ett land som Sverige, rikt på vattenkraft och biomassa. Vänligen bekräfta utan nya långa dröjsmål.

      • tegetornvall skriver:

        Varför i all sin dar måste jag ”bekräfta…utan dröjsmål”? Min huvuduppgift här i livet är inte att debattera och komma överens med Åke Sundström. Högst förmätet! Jag har annat för mig, som du inte tycks känna till.

        Rörande energi är jag direkt
        – emot subventioner till olika kraftslag
        – emot vindkraft,
        – emot solkraft i stor skala annat än hos enskilda brukare,
        – mest positiv till vattenkraft med rimliga miljöhänsyn,
        – ganska positiv till effektivt renad kol-gas-olja med importkostnad och leveranser från osäkra länder som invändning samt
        – ganska positiv till vidareutvecklad kärnkraft med återanvänt bränsle nära brukarna om finansiering kan lösas.

        Jag ”kramar” inte kärnkraft. All energi kostar pengar. All storskalig utvinning och produktion av energi har milljöeffekter, som måste minskas och mildras så långt möjligt.

        • Åke Sundström skriver:

          Din självklara plikt som klimatskeptiker är att ärligen informera andra om innebörden av din övertygelse. Du duckar fortfarande huvudfrågan, om hur elmarknaden skulle påverkas om kärnkraften ”berövades” sina i dag mycket stora skattefördelar? D v s om det rådde konkurrens på lika villkor, t ex via en för alla lika hög energiskatt.

          Jag påstår att AB Svensk Kärnkraft i så fall helt slås ut, att en slutpunkt sätts för ett planekonomiskt feltänkande.med katastrofala ekonomiska förluster som resultat. Jag tror inte ens att ”vidareutvecklad” kärnkraft kan återuppväcka den på svensk mark heldöda dinosaurien.

          Och ditt motbud? Kan vi äntligen få ett klart besked, ett ja eller nej till dagens kärnkraftssubventionerande energibeskattning?

        • Åke Sundström skriver:

          Inget svar nu heller, som det verkar. Hur har du mage Tege att skylla på tidsbrist, när det tar en minut att skriva ja eller nej i en mailruta? Du vill alltså fortsätta att vara en dubbelnatur, en reaktorkramare förklädd till klimatskeptiker, med undanflykter i klass med Elsas. Hon hade inte heller tid att bemöta min kritik i detta forum. Fast jag gillar hennes föreläsningar om klimatfakta av mindre kontroversiell natur än frågan om Sveriges ekonomiska kärnkraftskatastrof.

  5. Jan Andersson skriver:

    Vi köper stora mängder vattenkraft från Norge. De har kanske byggt en överproduktion med många kraftverk eftersom det varit möjligt, i uttalat syfte att sälja till sina grannländer. Vi köper gärna (till rätt pris) men tar en risk ur beredskapssynpunkt. Pandemin har visat att Norge mycket väl är beredda att stänga gränserna. Vad händer i en annan politisk situation om NATO beordrar Norge att sluta exportera el? Vattenkraft kan man som bekant hushålla med, inom vissa gränser.

    Jag tycker att el är så viktig samhällsresurs att vi bör kunna vara självförsörjande, även en iskall februari med många vindstilla dagar.

    • Åke Sundström skriver:

      Självförsörlning har inget egenvärde i en marknadsekonomi. Vid fri konkurrens finns inte heller några hot om elbrist. Det är motsatsen som då gäller: ytterligare ett eller två decennier med stora svenska elöverskott.

      • Jan Andersson skriver:

        Vi kan aldrig få fri konkurrens i elbranschen, eftersom det är den som äger distributionsnäten som bestämmer villkoren på varje enskild plats. Och det finns bara ett alternativ för varje elanvändare (eftersom näten är mycket dyra att bygga). Systemet att man kan välja leverantör och ”grön el” är bara blå dunster i oförstående individers ögon. Hur man sedan matar distributionsnäten är sekundärt och styrs varje timme på dygnet i en komplicerad process baserad på tillgänglig effekt till ett dagen innan överenskommet pris på den nordiska elbörsen.

        Vi har tydligt sett tendensen att den fasta delen i elräkningen stiger hela tiden, medan förbrukningssiffran varierar fritt. Även om du har stängt av huvudströmbrytaren får du en fet elräkning. Ju billigare förbrukningspriset blir, desto mer stiger den fasta kostnaden. Någonstans måste kostnaden täckas, privata företag kan inte existera annars, och hög stabil fast prisandel är vad alla leverantörsföretag önskar sig.

        Det är av samma skäl elbilar är omöjliga att inplementera överallt, eftersom ingen kan förutsäga effektbehovet tillräckligt noggrant (el kan inte lagras) och distributionen till ett fåtal allmänna laddstationer trissar upp elpriset i dessa till tio, femton, tjugo gånger marknadsvärdet, dessutom kan leverantörerna inte samarbeta om varken standard, prissättning eller betalning viljet tydligare än något annat beskriver vilket kaos som råder i en bransch som snart kör huvudet hårt i väggen.

        Inom fossilbränslebranschen råder som bekant motsatsen: hård konkurrens och hård utslagning. Räkna bort skatten och se vilka pengar fossilleverantörerna har att spela med. Inga som helst fasta kostnader! Var dessutom inte Sverige först med moms på skatt? När inser staten att överskottet i det höga laddstationspriset (som verkar möjligt att ta ut) bör tillfalla dem som ersättning för den minskande fossilbränsleskatten som de mer eller mindre medvetet hejar på med full kraft i den heliga klimatnojans namn. Hur går det annars med välfärden (uttalas med darr på stämman)?

        Det skrämmande är väl att det knappast blir något överskott i laddstationsbranschen, och antalet laddstationer som konsumenterna efterfrågar efterhand som antalet elbilar stiger är så svindlande stort att det blir omöjligt att möta med ens elementära krav på avkastning.

        När vi ser som dystrast på utvecklingen så är det alltid ett fossilbränsle som skall rädda oss. Skogen ska vi sälja med högsta möjliga förädlingsvärde, vi har snart inget annat att leva på. Varför inte skippa den löjliga globalistreklamen med klimatet som argument och börja leverera fakta till folket istället (utan sladd, inget ladd).

        Hur kan man för övrigt klimathöja genom att hårdstyra konsumenterna mot elbilar och samtidigt lägga ner kraftverk? Det går inte ihop och brukar kallas hjärnsläpp.

        • Åke Sundström skriver:

          Många träffande observationer, Jan,, men jag tycker ändå att du missar det allra viktigaste: effekten av en konkurrensneutral energibeskattning. Den som leder till halverade oljepriser och gör det omöjligt för elbranschen att ta ut de monopolpriser du beskriver.

          Och som inte alls handlar om hjärnsläpp utan om medveten skatteterrorism – inte bara från de vänsterblivnas sida utan dessvärre också i regi av Kristersson & Co. Som i sin tur gömmer sig bakom en skyddsmur av politiserande nationalekonomer, i detta fall med Feldt-eleven Klas Eklund i spetsen.

          Du gamla, du numera så genomkorrumperade!

          • Jan Andersson skriver:

            Om det ska vara skatt på en allmän nyttighet så håller jag naturligtvis med om att den ska vara konkurrensneutral.

            • Åke Sundström skriver:

              Tack för det, fast skall vi vara petiga som handlar det inte om att en nyttighet är allmän, utan om att den inte är skadlig. Och det är ju inte våra fossila bränslen, eftersom klimathotet är falskt. .

              Det är denna självklara logik som Tege och Klimansans inte vill kännas vid, därför att de inser att höga klimatskatter är den morfin håller våra reaktorer vid liv.

            • Åke Sundström skriver:

              Så i stället för som skall det förstås vara i på första raden.

Kommentarer är stängda.