Vätgasstålet är ett nytt Stålverk 80!

Dagens gästskribent är Åke Sundström

Sverige har drabbats av hybrit-hybris. Liksom 12-reaktorsprogrammet handlar det om ett planekonomiskt tänkande som oundvikligen leder till mycket stora samhällsekonomiska förluster. Våra vänsterpolitiker har ingenting lärt och ingenting förstått – och tydligen inte heller velat förstå, förblindade som de varit av den falska hotbilden om världens undergång. Dessvärre har även våra förment frimarknadstroende borgare och högersossar sagt sig tro på liknande föreställningar, fast deras avsikt varit att ge berörda företag en hjälpande hand och sig själva cred för att förhindra Harmageddon.  

Det s k forskarsamhället är förstås lika maktlojalt och korrumperat som vanligt, alla marscherar lydigt i en väldisciplinerad leninistisk åsiktsparad. Men denna gång finns det faktiskt enstaka kritiska röster, inte bara i detta forum. I Affärsvärlden skriver numera Per Lindwall nyttiga bannbullor om både vind- och kärnkraft. Han är en av få mer självständiga röster, men även han nöjer sig i detta fall med att berätta halva sanningen – en parallell till Lennart Bengtssons kvartssanningar om klimatet. 

Några nyckelfrågor som berörs i veckans nummer av AfV: 

1. Vätgasstålets lokalisering blir extremt energiprisberoende, eftersom el är tre-fyra gånger dyrare än kol. Det ger arabländernas naturgasbaserade el ett lika stort övertag som när det gäller aluminium eller ferrolegeringar. Lindwall har ingenting att säga om hur Sverige skall klara den konkurrensen.  

2. Våra gröna stålprojekt sägs kräva 82 TWh el. Trots dagens stora fundamentala överkapacitet måste då nya kraftverk byggas. Men sådana kan bara försvaras om dagens elpris (i producentledet) höjs med ca 50 procent, från ca 40 till ca 60 öre per kWh. Har Lindwall inkluderat den prishöjningen i sin analys? Tydligen inte. Han nämner visserligen, tack för det, att vätgasmetoden i dagsläget kräver ett så lågt elpris som ca 15 öre för att bli lönsam, men han avstår från att dra den självklara slutsatsen att detta är ett nytt Stålverk 80-projekt. 

3. Vem som blir vinnare är oklart, noterar Lindwall med en magnifik underdrift. “Förhoppningsvis klimatet”, avrundar han, till min stora häpnad. Även en relativt hederlig person som han låtsas alltså tro på växthusspöket, eller kan det verkligen handla om att han på fullt allvar påstår sig inte begripa vad alla i detta forum har förstått (nåja, med enstaka undantag).   

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

27 svar på Vätgasstålet är ett nytt Stålverk 80!

  1. Jan Suhr skriver:

    Ja detta är ett helt galet projekt med stora konsekvenser för miljön. Till Oxelösund ska man dra en gigantisk kraftledning för att försörja järnverket med den el som behövs för ljusbågeugnarna. Det ska även byggas en terminal i hamnen för vätgas som ska kunna tas emot med tankfartyg och lagras. Man kommer även att transportera vätgas till Borlänge med järnväg från Oxelösund, blir fint när ett sådant tåg spårar ur.

    Det slutliga stålet kommer att bli för dyrt så att ingen kommer att köpa det. Man hoppas att “klimatsmarta” kunder ska efterfråga bilar och annat med klimatvänligt stål i karossen.

    • Jan Andersson skriver:

      Stål och många andra metaller är redan ganska miljövänliga, eftersom stål kan återvinnas oändligt många gånger och dessutom bara bli “bättre och bättre”. Aluminium kräver mycket energi första gången när det utvinns från bauxit, men det går sedan åt mycket litet energi för att smälta om till nya produkter, många gånger.

      Till skillnad från papper som snabbt blir sämre av återvinning och bara kan gå max sju gånger i cirkulation, och då ska man helst inte ha några större krav på se sista produkterna. Begagnat dasspapper används som tur är inte till livsmedelsförpackningar, men kanske till annat.

      Vad händer med atmosfären om vätgas läcker ut litet här och var, måste man inte transportera gasen nerkyld? Blir det inte ett ganska omfattande läckage när man måste släppa på trycket ibland när tempen stiger? Vilken energiform används för att kyla gasen och hålla den nerkyld? Normalt kan man effektivt detektera gasläckage med lämpliga detektorer men vätgas är extremt lätt och försvinner snabbt upp i de högre luftlagren (se filmsnutten när luftskeppet Hindenburg brinner). Och det behövs bara en gnista för att tända en gasfylld lokal när koncentrationen av vätgas och syre är den rätta.

      Jag håller tummarna hårt för att någon snart stoppar detta jätteexperiment med förnuftet som insats och som kommer att möta samma öde som luftskeppen. Ingen kommer att efterfråga dyrt miljövänligt stål, det är redan så miljövänligt som man någonsin kan önska sig. Dessutom finns järnmalm överallt i jordskorpan, men det är de som tar upp det billigast som får sälja.

      Lägg i stället pengar på ett dubbelspår från järngruvan i Kiruna ända fram till utskeppningshamnen i Narvik. Norrmännen vill inte kosta på järnvägen på sin sida av gränsen eftersom de inte har någon större nytta av den. Skippa vätgasen, ta beslut om järnvägen denna vecka och börja bygget i sommar!

      • Stefan Eriksson skriver:

        Nja, gaser som komprimeras “blir och förblir” kalla så länge trycket upprätthålls. Väte övergår till flytande tillstånd vi 33 K. i atmosfärtryck.
        Tryckkärlet bör vara isolerat, typ termos.
        https://sv.qaz.wiki/wiki/Liquid_hydrogen

      • Mats Jangdal skriver:

        Vätgas i flytande form är mindre explosionsbenägen än gasol. Problemet är som sagt att komprimera-kyla ner det. Denna process kräver otroligt mycket energi och är även utrymmeskrävande.
        Alla som provat, och det har säkert gjorts bortemot 100 försök världen över att göra vätgas till en “grön” storskalig energikälla, har konstaterat att det inte går med rimliga krav på kostnadseffektivitet.
        Däremot fungerar vätgas bra i små specialapplikationer där kostnaden för vätgasen är av mindre betydelse.

      • Åke Sundström skriver:

        Jo, men en dubblerad järnväg till Narvik håller inte heller måttet. Bättre att förlänga Kirunagruvans livstid med hjälp av lägre årliga uttag.

  2. Thomas skriver:

    Det är bara med ålderns rätt som man kan jämföra med “Stålverk 80″… den generation som tar dagens olika beslut var knappt påtänkta när “Stålverk 80” var på tapeten.. så det blir att “tala för döva öron”!

    • Åke Sundström skriver:

      Nåja. de flesta var nog påtänkta och för de yngre kan Stålverk 80 vara en nyttig påminnelse om att dagens politiska dårskap regerat i mer än ett halvt sekel – inte minst under regeringar som kallat sig borgerliga. Och som nu dessutom gör sig till sina egna väljares värsta fiender genom att godkänna klimatalarmisternas falska hotbilder.

      Sverige huvudproblem är inte att vi har en sosseregering utan att vi har en opposition styrd av tanklöst vänstertänk.

      • Thomas skriver:

        Årets “väder” är spännande.. Då det är jordbruket som drabbas först av avvikande “väder”… De globala spannmålspriserna stiger till mer än vad man kan tro.. just nu – och “Vädret” tycks reagera som det brukar göra när Solen går ner i aktivitet.. En sen vår tycks det bli. Över hela norra halvklotet.. Så utgår man från felaktiga grunder i politiska beslut så kan det kosta… Och detta är särskilt uppenbart i miljöfrågor.

      • Samuel af Ugglas skriver:

        Oppositionen uppträder förrädiskt mot sina väljare och framför allt mot
        Svenska folket. Det är så oförskämt arrogant man tror inte det är sant.
        Reinfeldt sålde ut folket till socialisterna för en nätt bonus om 20.000.000:kr
        ”Löfvensocialisterna” kommer att göra allt för att ställa in möjligheten till ett så kallat riksdagsval 2022.
        Tack för det Åke.

        • Åke Sundström skriver:

          Jo visst är moderaternas omfamning av frihetsberövande vänsterpolitik och pervers fördelningspolitik (berikande av de redan rika via starkt negativa realräntor) det allra värsta sveket. Det som tillåter Löfven att skala upp rättsrötan, mördandet, islamiseringen och framtidsimperalismen. Medan en alltmer korrupt intelligentia med sitt tigande möjliggör demokratins sönderfall.

  3. Stefan Eriksson skriver:

    Ännu vilar Olof Palmes “ande” över “Svenska” storvulna projekt. I samma tid som “stålverk 80” upptog tid och resurser, “pryade” SIDA med pappersbruksbygge på andra sidan jordklotet.
    Hos Palmes kompisar då naturligtvis. Notan hamnade på 2,8 mdr Skr i dåtidens penningvärde.
    Så mycket att vi fick lov att trycka lite nya pengar (devalvera kronan) för att ha råd med dåtidens välmenade dårskaper.
    “Det kostar på att ligga på topp”.
    https://www.omvarlden.se/podd/poddar/avsnitt-9-bai-bang—den-storsta-bistandsskandalen/

    • Jan Andersson skriver:

      Svensk ingenjör på anställningsintervju i Sverige:
      – Du har ju en diger meritlista men jag ser här i din CV att det saknas ett år?
      – Jo jag ville inte skriva in det, men jag satt faktiskt inne ett år för ekonomisk brottslighet.
      – Puuh, skönt, jag trodde att du kanske hade varit i Bai Bang!

    • Åke Sundström skriver:

      Men det var kaffepengar jämfört med den sannolika notan för det gröna stålet. Om nu inte Kristersson och hans halvsossar hinner vakna till liv inom kort.

  4. Åke Sundström skriver:

    Jag saknar en kommentar från Mats och andra om grundbulten i min analys, nämligen att nyinvesteringar blir lönsamma bara om de förväntade priserna ger fullgod avkastning på det satsade kapitalet.

    Det villkoret kan bara klaras om elpriset (realt) stiger till ca 60 öre, mot dagens ca 40. Och hur skall det kunna hända, när en sådan fördyring skulle slå ut inte bara det gröna svenska stålet utan dessutom stora delar av vår befintliga tunga processindustri?

    Något tips? Kanske en separat klimatrabatt för det fossilfria stålet? En idé som klimatskeptiker omöjligen kan förorda, inte sannliberaler heller, såvida de inte är beredda att bita huvudet av skam. Vilket förstås inte är helt otänkbart, men ingenting som hör hemma i seriösa samtal om vad som bäst gagnar vårt flagnande folkhem.

    • Thomas skriver:

      Folkhemmet var nog definitivt avvecklat år 2020…

    • Mats Jangdal skriver:

      Å, jag har nog dömt ut grönstålet tillräckligt för att du ska veta min ståndpunt. Det kommer aldrig att bli lönsamt utan kraftiga subventioner eller rent tvång att köpa just det. Där subventioner betyder att någon annan betalar och tvång betyder att alla betalar.

      • Åke Sundström skriver:

        Om grönstålet har du varit tydlig, men min fråga hade också bäring på vår lilla dispyt om det du kallat “elbrist”.

        Det normala elpriset = kostnaden i NYA kraftverk = ca 60 öre per kWh. Detta är elsystemets MARGINALkostnad, den som styr prisbildningen. En vanlig missuppfattning, både bland riksdagsmän och vanliga elkunder, är är elpriset bestäms av Vattenfalls genomsnittskostnad. Sådana missförstånd gör det extra viktigt att vara tydliga med hur prissättningen fungerar.

        Men vid överkapacitet, som nu, är det BEFINTLIGA kraftverk som finns “på marginalen” och då skall man bortse från deras kapitalkostnader – s k sunk cost, som finns kvar även om en reaktor stängs. Och enbart ta med kostnaden för eventuella reparationer som krävs för att hålla verksamheten i gång ett antal år framöver.

        Det är då man man hamnar i dagens faktiska prisnivåer på ca 40 öre per kWh. Bättre att nöja sig med det priset än att stänga en reaktor. Men Ringhals 1 klarade inte ens det villkoret.

        Så givet vårt extremt stora elöverskott är dagens elpriser ganska korrekt satta, men felaktigt beskrivna som “genuint” låga. Och kapitalförlusterna kvarstår, om än osynliga för medborgarna, dock fullt kännbara via lägre köpkraft och sämre pensioner.

        • Mats Jangdal skriver:

          Jag har aldrig räknat på priser eller kostnader för elen, så det kan jag inte ta någon ära för. Jag har bara tittat på vilken process som kräver minst energi, där energiomvandlingar i flera steg måste vara det sämre alternativet.

          • Åke Sundström skriver:

            Det tänket ger också bra vägledning, men jag är övertygad om att du därutöver inser den enkla logiken i att nya kraftverk bara bör byggas om de bär sina egna kostnader.

            Att marginalnyttan, annorlunda uttryckt, måste vara minst lika stor som marginalkostnaden. Vilket den inte kan vara om kostnaden för ny kärnkraft är minst 60 öre och marginalnyttan i bästa fall, vid dagens skatter, ligger på ca 40 öre. Men vid konkurrens på lika villkor, samma skattesats för all energi, är ännu lägre.

            • Mats Jangdal skriver:

              Jaja, visst måste nyttan och ekonomin gå att räkna hem om det ska vara försvarligt. Det kan det inte rimligen göra i detta projekt.
              Men ekonomi kan du bättre än jag.

              • Åke Sundström skriver:

                Må så vara – men det mesta ljugandet beror inte på okunnighet utan på ett avsiktligt vilseledande (vilket jag inte tillskrivit dig).

                Både finansministern och Svenskt Näringsliv begriper att elpriset måste höjas kraftigt för att motivera nyinvesteringar, men båda tiger om saken – i en gemensam rädsla för att väljarna skall börja förstå hur fräckt de ljuger med pratet om elbrist och om en hotande klimatkatastrof.

                Extra genant att Inte ens de förmenta sannliberalerna i KLP eller Med tycks känna till marknadsekonomins elementära principer.

    • ivarandersson skriver:

      De gröna brukar alltid föreslå subventioner till gröna projekt som vindkraft, elbilar, laddstolpar mm. Det är alltid någon annan som ska betala.

      • Åke Sundström skriver:

        Men de blå brukar väldigt ofta jamsa med, inte sant. Däri ligger det stora problemet, att oförnuftet styr i alla partier.

        • ivarandersson skriver:

          Hur är det med Bromma flygplats?

          • Åke Sundström skriver:

            Flyget är Inget stort problem, det är bostadspolitiken som är problemet. Och att den optimala folkmängden i Fjällträsk är ca halva dagens. Så nya bostäder är det sista huvudkommunen EGENTLIGEN behöver. Men en central flygplats är ett stort plus. Fråga esterna! med flygfältet 7 minuter från Tallinns centrum, ännu bättre än Bromma.

  5. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    [Exploring Hydrogen with POSCO #1] Hydrogen: The Partner of Steel
    2021-01-18

    https://newsroom.posco.com/en/exploring-hydrogen-with-posco-1-hydrogen-the-partner-of-steel/

    [Exploring Hydrogen with POSCO #2] Hydrogen on Steel
    2021-02-08

    https://newsroom.posco.com/en/exploring-hydrogen-with-posco-2-hydrogen-on-steel/

    [Exploring Hydrogen with POSCO #3] The Future of Steel — Hydrogen-based Steelmaking
    2021-03-03

    http://product.posco.com/homepage/product/eng/jsp/news/s91w4000120v.jsp?SEQ=441

    Mvh,

Kommentera