Kallare Jorden runt

Dagens gästskribent är Tege Tornvall

Det är gott om rapporter om ovanlig kyla runt nästan hela det bebodda jordklotet. Norra halvklotets vinter har varit ovanligt kall, och södra halvklotets sommar har också varit kyligare än vanligt på många håll.

Under februari-april har följande observationer gjorts:

Område                    Väder                                                       

Globalt 0,6 grader lägre medeltemperatur på 13 månader.

Arktis + Antarktis    Båda havsisarna växte i slutet av mars. 

Norra halvklotet      Extremt mycket snö.

Europa                     Värsta nattfrosten på decennier.

Storbritannien        Kallast i februari sedan 1995.

England                    1-18 april kallast sedan 1922.

Skottland                 Minus 23 grader i Braemar i februari, snötäckta bilar.

                          Rekordkall februari.

Tyskland                  Kallast sedan 1917, näst kallast sedan 1881. Torra odlingar.

Frankrike                 Nattkyla hotar vin- och fruktskördar.

Schweiz                    Kallaste april på 30 år.

Grekland/Aten       Ovanligt långvarig snöstorm.

Ungern                     Snöfall i april.

Kroatien                   Första aprilsnön någonsin.

Slovenien                 Historiskt kallaste april.

Serbien                     Snörekord i Belgrad.

Moskva                    Värsta snöfallet på 50 år.

Alberta, Kanada      41 historiska köldrekord.

Manitoba, Kanada  20 nya köldrekord sedan 1870.

USA                         Kallare än normalt i jordbruksstaterna, försenad odling.

Texas, USA              Snöstorm slog ut vindkraft och tog 57 liv.                 

Hawaii                      Sällsynt vårsnö; kylan uppväger senaste uppvärmning.            

Arabvärlden             Snö i Egypten, Jordanien, Libyen, Saudiarabien, Syrien och även Israel.

Japan                        Mer än 2 meter snö i staden Iwamizawa, 2.000 bilar fast i snön.

Kina                          Köldrekord för 20 väderstationer; Songhua-floden frusen.

Australien                 Kallaste sommaren på 10 år i New South Wales.

Drygt tre fjärdedelar av Jordens icke istäckta land finns på norra halvklotet. Där bor nio tiondelar av världens befolkning. Där finns också det mesta av Jordens landburna växt- och djurliv. 

Därför gäller klimatdebatten främst norra halvklotet. För att begreppet klimat skall vara meningsfyllt, måste det upplevas och registreras av någon.

Alla observationer av ovanligt kallt väder är från norra halvklotet – utom Australien och Antarktis.

En världskarta över avvikande temperaturer i april i år visar ovanlig kyla i nästan hela Europa långt in i Ryssland, nästan hela Nordamerika ända ned i Mexico, bergskedjan Anderna. nästan hela Brasilien – samt även stora delar av Australien och Antarktis. 

Man kan därför med fog hävda ovanligt kallt väder på båda halvkloten samtidigt. Det är naturligtvis väder, men det styrker inte påståendena om rekordvärme från dem som varnar för farlig global uppvärmning.

Den räknas bara fram i datormodeller. Men datormodeller är inte verkligheten. I verkligheten vinner verkligheten – precis som terrängen vinner över kartan.

Tege Tornvall, nätverket Klimatsans        

Källor: Nationella vädertjänster världen runt.

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

20 svar på Kallare Jorden runt

  1. Jan Andersson skriver:

    Enligt vad jag kan minnas från 70+ år i södra Värmland så har det varit mycket längre och kallare vintrar med mycket mer snö för inte så länge sedan. Vintern 20-21 letade jag inte ens fram vinterskorna eller några handskar. Jag skulle möjligen kalla den medelkall.

    Att det är kallt nu är också fullt normalt, valborgsfirandet brukar vara en prövning och ingen skulle nog gå ut för att höra manskören sjunga “Sköna maj” om man inte samtidigt tände en jättebrasa.

    I maj månad skall enligt Bondepraktikan jorden helst vara “mustig” det vill säga kall och fuktig. Då kan man se grönskan fullständigt explodera av frodighet i juni, som förra året. Minnet och ett männoskoliv är kort, jorden gammal och har hankat sig fram större delen av sin tillvaro utan mänsklig hjälp. Det vi gör med den nu är en spott i havet jämfört med vad den drabbats av tidigare i utvecklingshistorien. Medelhavet lär har varit uttorkat fem gånger tidigare och det beror knappast på oss om det sker fler gånger.

    Vi kan aldrig få samma klimat i Sverige som runt Medelhavet, utan Golfströmmen hade vi permafrost i Norrland. Det kan vara en prövning att tiitta ut genom fönstret en morgon i slutet av maj och se nattfrost och tänka att det är mindre än en månad kvar till midsommar och sommarsolståndet då mörkret återkommer. Med sådana är villkoren, take it or leave it.

    I början av juni kommer “järnnätterna” som vanligt. Nu går vi och gör något annat.

    • tegetornvall skriver:

      Rätt har du. Lennart Bengtsson påpekade detsamma. Som 78-åring har jag upplevt betydligt längre och kallare vintrar än den senaste.

      Men jag vänder mig mot alla orkestrerade larm om rekordvärme, ofta(st) framräknad i datorer eller efter nedjusterade värden från 30-talet. De ger ett missvisande intryck.

      De facto har främst norra halvklotet upplevt påfallande mycket kyla. Det kan knappast bli annat än kallare med minskad solaktivitet och ökad kosmisk instrålning, redovisad av prof. Valentina Zharkova.

      Dagens SvD berättar om minskad fransk vinskörd, som rimligen också gäller frukt. Även stora jord brukslandet USA hotas av sen och kortare odlingssäsong.

      • Göran skriver:

        I Sverige jobbar LRF med att få bönderna att sätta upp solceller och köpa batteridrivna traktorer. när LRF:s huvudsyssla borde vara att fundera ut hur Sveriges bönder ska klara sig när odlingssäsongen kommer att bli kortare och kortare.

  2. Göran skriver:

    Vädret denna vinter och början på detta år visar hur totalt meningslösa IPCC:s klimatmodeller är. Solens minskade aktivitet har förändrat jetströmmarna på jorden. Därav kan vi se snöstorm i Texas och snö på andra ställen där det normal inte snöar.

    Så var i klimatmodellerna stoppar IPCC in jetströmmarna? Eller har de glömt bort jetströmmarnas existens?

  3. Göran skriver:

    Jag råkade se Agenda igår. Där får Johan Råckström sitta och ljuga helt ohämmat. Sedan får Per Bolund ta över ljugandet om vindkraftverk.

    En undran från min sida är hur det kommer sig att alla problem med vindkraftverk förkortas till skönhetsfel eller negativ inverkan på turism.

    Jag skrattar dock åt en markägare som var med i programmet och som ville tjäna pengar på att få vindkraftverk på sin mark. Han blir nog inte så glad den dagen har upptäcker att han kommer att få bekosta saneringen av uttjänta vindkraftverk, och att all skog runt dem är ekonomiskt värdelös.

    • ivarandersson skriver:

      Vindkraftverk är en förorening i naturen både visuellt och akustiskt. Men jag förstår markägare som vill tjäna pengar på att hyra ut sin mark.

  4. Thomas skriver:

    När jag för trettio år sedan, vid den svenska anpassningen till en global marknad för jordbruksprodukter, insåg att nu gällde det att tänka till, och letade efter lösningar i historieboken, så noterade jag att hela den europeiska jordbruksmarknaden totalt förändrades i början av 1300-talet, enligt vad jag kunde läsa mig till. Spannmålsodlingen så långt norrut som vid Trondheim, som funnits i flera hundra år, bara upphörde och bönderna övergick till extensiv kreaturshållning. Och förklaringen var att den ekonomiska konjunkturen förändrades. Att det var en hastig väderförändring som orsakade detta, var det ingen som nämnde..
    Att det påverkade ekonomin och folks leverne i hela Europa och skapade oro och svält, med ekonomiska problem – som till slut skapade en lämplig miljö för pesten som kom år 1350, är något som man inte ens nu vill resonera om.. Att vi idag har ett högre tempo i det globala samhället som gör att ett parallellt händelseförlopp idag, som på 1300-talet, förmodligen går mycket snabbare kanske vi själva kan komma att få konstatera…

    • Stefan Eriksson skriver:

      Det går ganska snabbt utför. Det brukar heta att problem med datorn hämmar produktionen. Så vad tror man om Arla och dess framtid? Producera livsmedel eller något annat mer “behjärtansvärt”?
      https://www.dn.se/ekonomi/databas-ska-hjalpa-mjolkbonder-att-bli-klimatsmartare/

      • Thomas skriver:

        Processen går inte så fort. Det innebär att de politiker som skall ta beslut aldrig har hela bilden klart för sig.. Det innebär att politiska beslut nästan alltid blir felaktiga. Man kan rabbla upp en en lång rad av felaktiga beslut de senaste tvåhundra åren, där politiken inte förstått vad de gör…och vad som nu bestäms inom “The green deal” som skall styra nästa CAP sägs redan bli en katastrof, då CAP som innebär 38% av Bryssels budget och som i dessa sena tider, då politiker som Helmut Kohl och andra som hade personliga erfarenheter av WWII, nu lämnat politiken och den självgoda efterkrigsgenerationen tagit över…vilket innebär att mat köper man i butiken och inte skrapar ihop ute på en åker som hungrigt barn, vilket var Helmut Kohls erfarenhet. Nåväl, precis som man kan studera det, så är det åtminstone för svensk del en helt ny situation sedan 1995.. Innan dess så var det mestadels, sedan skiftesrefomen 1825, tydliga generationsskiften där en stor grupp bönder utgick och en ny generation tog vid. 10 goda år och tjugo dåliga.. och sedan krävdes ett generationskifte. Det senaste som fungerade så uppstod på 1970-talet, efter att 1967 års jordbrukspolitiska beslut blev en bevisad flopp genom en livsmedelskris i början av 1970-talet. Den generationen hängde med in i EU och där var det inte längre svensk politik som gällde utan den internationella WTO-politiken. Det innebär att någon ny generation som får “tio goda år”, med hjälp av svensk desperat jordbrukspolitik, inte kommer att finnas… Så Arlas skjuter sig självt genom olika åtgärder för att tillfredsställa olika former av kritik, men då Arla, tydligen, fortfarande består av “herrelöst” kapital, dvs en kooperativ funktion, så kommer ingen att sörja när Arla går i graven..

        • Åke Sundström skriver:

          Spännande hypotes! Att Arla går i graven.

          Men mer angeläget förstås att EU skrotas och jordbruket åter blir en produktiv partner i ett marknadsekonomiskt Sverige. Som för hundra år sen.

          • Stefan Eriksson skriver:

            Min reflektion över ämnet livsmedelsproduktion är:
            Jag är vördsamt angelägen om att bönder skall producera mat som jag kan äta.
            Ytterligare en i raden av “databaser” blir jag inte mätt av.
            Så, jag tycker att bonden (vare sig denne äger Arla eller inte) skall tillåtas producera mat istället för att vara databaser behjälplig med en massa byråkratiskt dravel.

            • Thomas skriver:

              Bara för trettio-fyrtio år sedan så var fågellivet helt annorlunda överallt på svensk landsbygd…. Vi som är litet ornitologiskt intresserade kunde lätt konstatera var man sysslade med “marknadsmässig livsmedelsproduktion”.. På vissa ställen kunde man se korp segla och “låta” litet extra, varje dag från september till februari.. Det var så att “Lilla Scan Väst” fanns i varje by.. Det var en fungerande marknad där alla medborgare löste sina livsmedelsbehov. Och då handlar det om Alla.. (även poliskåren)! På 1990-talet skedde en förändring. Byråkratin tog kontroll över “marknaden”. Den smidiga Byråbesiktningen av hemslakt upphörde, av “hygienskäl” skulle jag tro.. så “Lilla Scan Väst” som fenomen, försvann med den generationen. Medborgarna blev en ängslig grupp som bara vågar handla på ICA – om datumstämpeln ser “bra” ut.. Medborgarnas inkompetens blir allt värre, då de tror att Coca-Cola är ett “livsmedel”!
              Den enda marknad som eventuellt får vara kvar är s.k. Reko-ringar, men även där vill staten och byråkratin lägga sig i då man använder CAP-medel för att “uppmuntra” Reko-ringarnas verksamhet. Så en vettig marknad för livsmedel kräver att alla parter förstå vad det handlar om.. Men så är det inte idag.

            • Åke Sundström skriver:

              Men varken du eller någon annan kommenterar mitt recept: ett fritt agrart näringsliv. Helt utan statlig inblandning, utom så kallade utjämningstullar för att utestänga statsbidragsfinansierad export från i första hand EU. Är kanske inte ens Mats libertarian när det gäller lantbrukets villkor? Blind för frihetens stora vinster?

              • Anders Rydén skriver:

                Det hade varit bra.
                Inkomsten ligger väl på 40-45% av medianinkomsten och runt hälften av intäkterna är olika former av stöd.

                Folk borde få betala fullt ut vad maten egentligen kostar.

                • Thomas skriver:

                  Vi får inte glömma Industrins intressen. Det är egentligen bara småbrukarfunktionen som inte behöver gå i industrins ledband. Det har Warren Buffet och Bill Gates insett som tillsammans äger 17% av Deere.. Det finns alltså inget “fritt agrart näringsliv”, då stat, byråkrati, banker och bolagsvärlden kört in samhället i en tvångströja.

        • Göran skriver:

          Man behöver inte räkna upp alla felaktiga beslut utan det räcker med att räkna upp bra beslut, vilket lär rymmas på en servett.

          Jag kan inte ens komma på något bra beslut hur mycket jag än tänker. Skulle jag komma på något, så kan jag nog konstatera att det inte ens behövdes. Vi medborgare fixar det i alla fall.

          Vill ni slänga bort lite strötid kan ni alltid titta på Henrik Jönssons vide om statligt slöseri och inkompetens:

          [https://www.youtube.com/watch?v=DwTvj3KDTgE]

  5. Pingback: Kallare Jorden runt | ulsansblogg

  6. Dandersan skriver:

    Detta är väder och inte klimat.
    Men media brukar rapportera om avvikelser i vädret när det blir varmare men glömmer att det är kallare ibland.
    Men en sak är helt dolt-solens ökande strålning. 10% mer solenergi ger värme.
    Helt oberoende av CO2 😉

  7. Göran skriver:

    Den så kallade “klimatministern” i USA, John Kerry, vill ta bort all koldioxid i atmosfären.

Kommentera