För en vecka hände ännu en skolskjutning i USA. Denna gång i Oxford några mil norr om Detroit i Michigan. Antivapenlobbyn skyller naturligtvis på vapnen och deras tillgänglighet i vanlig ordning. Men det måste vara fel perspektiv. De olagliga vapnen kan vi lägga åt sidan för denna diskussion, de är till hundra procent anskaffade av sina innehavare för att användas vid brott.
Det har gjorts många beräkningar av hur många lagliga skjutvapen det finns i USA. Ingen vet, för det är så olika regler mellan de olika staterna och registren är inte tillförlitliga. Men uppskattningarna varierar mellan 1-10 vapen per vuxen amerikan. Med så många vapen tillgängliga måste man fråga sig varför det inte skjuts mer? Vapen finns ju närapå överallt.
En ännu viktigare och mycket relevant fråga är varför det skjuts så förhållandevis mycket på skolor? Eleverna där är sällan myndiga så att de får äga ett vapen själva. Vad är det i skolmiljön som får dem att vid så låg ålder vilja skaffa ett vapen, vanligen från någon närstående som hamnar i klistret, och börja skjuta lärare och klasskamrater?
Tills jag får höra en bättre förklaring kan jag inte komma på något annat än att skolan inte tar tillräckligt vuxenansvar. Alla överlevande skyttar jag hört talas om och de flesta som lämnat brev eller video efter sig, hävdar att de blivit mobbade och inte tagna på allvar. Till slut bestämmer de sig att befria sig från sina plågoandar.
Det råder skolplikt och de flesta familjer har inte råd eller möjlighet att välja något annat än den offentliga skolan. Ungdomarna är alltså tvingade att vara i skolan. Barn och ungdomar kan vara mycket elaka med varandra. Då är det de vuxnas ansvar att se det och att åtgärda problem och felaktigt beteende. Fostran är en mycket viktig del i den allmänna grundutbildningen.
Men lärarna vill inte ta det ansvaret, varken här eller i USA. Lärarna är oftast för fina för sådant. Det har en akademiskt examen och vill egentligen bara undervisa de begåvade eleverna som dessutom är välartade, det vill säga lydiga. Så de väljer att inte se mobbing och trakasserier. För det har de stöd av såväl sina fackföreningar som av skolpolitikerna.
Eleverna får inte tillrättavisas för sitt beteende, endast för vilka kunskaper de redovisat. Bestraffningar för dåligt uppförande är förbjudet, för det kränker eleverna. Vilket bara resulterar i att de elever som kränker andra i princip får godkänt för detta beetende.
Är detta verkligen det bästa skolan kan åstadkomma? Hur länge ska media och politiker vägra se skolans delansvar för dessa tragiska och onödiga händelser?
Svenska antivapenlobbyister vill minska antalet lagliga vapen i Sverige för att ”förhindra en amerikansk utveckling”. Ett gott råd, ordna skolan så behöver ni inte bekymra er för vapnen!
USA har ingen skolplikt. Två länder i världen har skolplikt: Tyskland och Sverige. Dessa två länder straffar föräldrarna till barn som håller sig borta från skolan med fängelse eller böter (kvarstad i Sverige). Enligt de så kallade Mänskliga rättigheterna är det föräldrarna som ska bestämma deras barns utbildning. I Sverige är det staten som ska bestämma barns utbildning. Traditionen att statens uppgift är att indoktrinera barnen har gällande sedan mitten på 1800-talet. Bland det mest korkade som finns är att överlåta ansvaret för barns utbildning från föräldrar till staten.
I skolan lär sig barn dumheter, men när Klimat-Greta håller sig borta från skolan, då skriker till och med klimathotsskeptiker, att hon till skolan ska åter. Ja, så effektiv är svenska skolan på att indoktrinera och det inte bara sätter sig på förståndet utan även i ryggmärgen.
När friskolor infördes i Sverige och det nu gick att välja skola, visade det sig att de föräldrar som flyttade på sina barn i min bekantskapskrets och arbetskamrater inte flyttade på barnen av utbildningsskäl utan av miljöskäl, dvs. flyttade på barnen så de skulle få slippa gå i en skola där de dels var mobbade eller mådde dåligt av att vistas i. Höjning av barnens betyg kom automatiskt av det.
Det finns något slags skolplikt i USA, beskriven av bland andra Mark Twain. Den är måhända inte federal utan regleras av delstaterna. Men betyder absolut inte plikt att gå i offentlig skola.
Det system jag är bekant med, Pennsylvania har obligaorisk utbildning motsvarande årskurs nio. High school är alltså frivilligt.
Som du säger så ägnas mycken ansträngning i statliga eller offentliga skolor åt indoktrinering av statens vilja. I stort sett alla former privat skola ägnar sig mer åt kunskap och bildning än åt utbilding.
En av pionjärerna på marknadsföring på Internet, vill starta en utbildning där man lär barn att bli entreprenörer på Internet. Att bli det är inte begränsat av ålder. Det tar många år att bli framgångsrik, så det är bäst att börja i tid.
Mats skrev: ”Eleverna får inte tillrättavisas för sitt beteende, endast för vilka kunskaper de redovisat. Bestraffningar för dåligt uppförande är förbjudet, för det kränker eleverna. Vilket bara resulterar i att de elever som kränker andra i princip får godkäEleverna får inte tillrättavisas för sitt beteende, endast för vilka kunskaper de redovisat. Bestraffningar för dåligt uppförande är förbjudet, för det kränker eleverna. Vilket bara resulterar i att de elever som kränker andra i princip får godkänt för detta beetende.nt för detta beetende.”
Är inte detta själva huvudproblemet? Att lärarna inte får ta i med hårdhandskarna mot de få elever som bara stör och förstör för de de andra? För vad skulle hända med skolan om rötäggen plockades bort? Förmodligen skulle kunskapsnivån bli klart mycket högre.
Jag var en ganska bråkig elev när jag gick i skolan och jag blev bestraffad från aga till kvarsittning. Agan stod vår gymnastiklärare för. Men, inte blev jag och andra kränkta av det utan vi visste att bestraffningen var befogad. För övrigt var han nog även den bästa gymnastikläraren i hela Sverige.
Kvarsittningen var jättebra. Jag fick mer eller mindre privatlektioner av läraren. Jag förstod ganska snabbt att kvarsittningen var till gagn för mig och inte kränkande och fixade till fler kvarsittningar. Mänskligt handlande, med andra ord. Det fanns väl några kloka hjärnceller i mig.
En sak lärde jag mig. Varje elev är inte exakt mottaglig för lärande vid exakt samma ålder. Med det sagt att en del elever behöver växa några år till innan de är dels mottaglig för lärande eller är intresserade av att lära sig. Jag hade behövt några år till. Jag har även lärt mig att hela livet är ett lärande och att man får lära sig när man behöver. Mycket av lärandet i skolan är totalt onödigt och mer eller mindre meningslöst och det är bara ett slavsystem att hålla barn och ungdomar där under en tid i deras liv när det inte passar dem.
När jag håller på och fixar på tomten, då tänker jag på min morfar och är tacksam mot honom, att jag fick hålla på och fixa tillsammans med honom när jag var liten på sommarloven och fick lära mig praktiska handlag.
Å så detta med lika värde. Vad är skolan om inte en sorteringsanstalt?
Korrigerar citatet från Mats, som tyvärr blev felaktigt återgivet.
”Eleverna får inte tillrättavisas för sitt beteende, endast för vilka kunskaper de redovisat. Bestraffningar för dåligt uppförande är förbjudet, för det kränker eleverna. Vilket bara resulterar i att de elever som kränker andra i princip får godkänt för detta beetende.”
Här finns väl själva huvudproblemet. Bort med rötäggen från klasserna, var på de övriga eleverna får studiero och kan lära sig mycket mer än idag.
Bort med rötäggen kan jag verkligen hålla med om. Om dessa elever lär sig något eller inte är totalt ointressant. Det är upp till dem om de vill lära sig något.
De elever som presterar bara behöver få göra det, eftersom det är de som i vuxenlivet skapar jobb åt de andra.
Vid de flesta skolskjutningar i USA visar det sig att gärningsmannen har varit deprimerad under lång tid, konsumerar lyckopiller (vilka i USA kallas för självmordspiller), och visat upp ett destruktivt beteende och ofta har någon form av rop på hjälp i sociala medier.
Skolskjutningarna är inte ett vapenproblem utan ett psykiskt problem. Den första händelsen i USA där en elev döda flera andra elever skedde med en sprängladdning. Man tager vad man haver, med andra ord.
Tja.. Den tyska folksagan om Järn-Hans är en berättelse om mannens uppväxt.
Förr så följde sonen sin far i arbetslivet, jordbruket mestadels..
Min mor och generationens före henne gick enbar varannan dag i skolan och den andra dagen var de hemma och hjälpte mor och far…
Att lära sig läsa och skriva och räkna fixade man på sex år i skolan, ”halvtid”…
De lärde sig livets villkor hemmavid.
När det ”moderna” samhället krävde mer specialiserade ”produktionsfaktorer” blev skolan ett tvång och en individuell utveckling blev utesluten..
Det skedde tydligt med Palmes nya skola, som en del kallar ”den tyska skolan”…
Och som det påtalas här: Skolplikten är ett tvång, ett fängelse för en del… (det kan mycket lätt hanteras på ett annat sätt än tidstyrt, som i Finland, med läroplikt..).
Att starta livet med en fängelsevistelse som uppfostringsmetod skapar bara slavar, nyttiga produktionsfaktorer och jag tycker ni samtliga får fundera på vad ni menar med skola…..!
På 1800-talets början gick drängen till kyrkan och lärde sig räkna, när det krävdes att drängen självständigt skulle klara av att sälja och handla på marknaden.
Idag kan vi faktiskt fundera på om skolan (vad som nu menas med det) inte skulle vara bra så mycket bättre om staten inte hade lagt sig i. Socialdemokraterna skryter om att alla får gå i skola, men de nämner inte att alla får bli lika dumma.
S vill ha en trög valmanskår som litar på vad S säger och därför röstar på dem. Skolan är det effektivaste sättet att fixa det.
Jag vill rekommendera boken ”Minnen” av H Mattson, skriven en gång i slutet av 1800-talet…
En skånsk bondgrabb som gjorde en sanslös livsresa..
Eller som en bekant menar, att de som hade litet innanför pannbenet har emigrerat…
Vad ska skolorna göra? Det är systemet det är fel på. En normal lärare har gått från grundskola till gymnasiet, lärarhögskola och sedan ut i skolan som lärare. Denna lärare spenderar stora delar av sitt liv endast i skolan med andra ord. Annan yrkeserfarenhet saknas förutom några sommarjobb eller deltidsjobb under utbildningen.
På lärarhögskolan får studenten inte lära sig hur man tar hand om bråkiga elever, inte lära sig hur man ska stävja mobbing, inte lära sig något om olika så kallade diagnoser som elever kan ha, inte lära sig något om hotfulla situationer.
Någon som blir förvånad över att det blir som det blir?
Jag får fortsätta lite här. När föräldrar lägger sig i sina barns lärande, blir lärarnas fackförening skogstokig och säger att föräldrar inte vet något om lärande och vad deras barn behöver för utbildning.
Det är kanske det som föräldrarna vet, för de befinner sig i verkligheten, i arbetslivet och vet vad som krävs där, något som vi kanske kan påstå att lärarna har en viss mindre kunskap om.