Ge och ta

Man kan undra om fenomenet med kvinnojourer är ett resultat av avsaknaden av föredömliga, goda, rättskaffens andra män, fäder, bröder, arbetskamrater att få stöd ifrån i kvinnans omgivning, när problem dyker upp i partnerrelationen. Om män ska få en chans att fostra och korrigera varandra så måste kvinnorna med förtroende våga vända sig till de män som står den krånglande mannen närmast.

Hur det kommer sig att denna brist på förtroende uppstått i stor skala är en öppen fråga. Det är inte säkert att svaret är detsamma i varje enskilt fall. Det kan vara att även männen i omgivningen är opålitliga, men det kan också vara att det är kvinnornas vanföreställning om att så är fallet.
Oavsett vilket måste nog kvinnorna vara beredda att ändra sin inställning till män. Kvinnorna kräver att männen ändrar sig. Men i ärlighetens namn måste vi alla, både kvinnor och män, inse att en förändrad mansroll också kräver en förändrad kvinnoroll. Är kvinnorna redo för det? Vill kvinnorna ändra sig och vill de ändra sin syn på männen?
Äta kakan är ju kul, att ha den kvar likaså. Kan man göra både och? Skulle en god utveckling kunna vara att både män och kvinnor, genom en förändring, en annan fördelning, både får äta mer kaka och samtidigt får mer kaka kvar?

This entry was posted in Jämlikhet, äldre text and tagged , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.