Rörelsefrihet till folket

Läser i SvD att matpriserna är höga i Stockholm och att det skylls på dålig konkurrens mellan butikerna. Har nyligen också läst att ungdomsfylleriet ökar. Dessa båda frågor, till synes utan gemensam nämnare har en, ofta förbisedd, kollektivtrafiken.

I Stockholm är det färre hushåll än i landet i övrigt som har tillgång till egen bil. Det gör det svårare att ta sig till lågprisbutiker och svårare att storhandla. Avsaknaden av egen bil gör en stor grupp konsumenter oförmögna att utnyttja konkurrens mellan butiker, även om de skulle vilja. Detta sänker konkurrensen så att också de som har bil inte har mycket för att åka till det billigaste stället. Trängselavgifter får samma effekt.
I områden med täta turlistor och där kollektivtrafiken fungerar dygnet runt blir det lätt för ungdomar att tidigt tillägna sig drog- och festbeteende. Oavsett tillstånd kan de enkelt förflytta sig till nästa fest, till kompisar eller hem. Det finns en risk för att när detta beteende (festa och förflytta sig) är grundlagt, kan det överföras till att köra bil berusad.
I SvD 9/7 redovisas en undersökning beställd av lokaltrafikorganisationerna som visar att deras kunder vill ha mer och billigare kollektivtrafik, betalad av andra skattebetalare. Branschen begär därför att samhället skall planera för mer kollektivtrafik och diskriminera biltrafik. Det kan finnas samhällsvinster med att göra precis tvärtom. Genom att planera för biltrafik och att var och en tar ansvar för sitt eget resande så får vi ett sundare samhälle.

This entry was posted in Trafik, äldre text and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.