Dagens gästskribent är Åke Sundström
Eftersom missuppfattningarna om den svenska kärnkraften visat sig seglivade, i vissa avseende även i detta seriösa forum, kan det finnas skäl att något grundligare diskutera rubrikens budskap. Alltså:
1 En grundregel i ekonomisk teori är att likvärdiga produkter betingar samma eller ett likartat pris. Därför kan el producerad med hjälp av uran inte vara nämnvärt billigare än fossilbaserad elkraft. Om så vore skulle kolalternativet för länge sen ha varit utkonkurrerat – vilket inte är fallet. Det finns alltså inga kostnadsfördelar att åberopa som motiv för det ena eller det andra av de två huvudalternativen på den globala elmarknaden.
2 Några andra fördelar för kärnkraft finns inte heller. Kärnreaktorer och urancykeln innefattar större risker än kolhanteringen och driften av moderna kolkraftverk. Och eftersom talet om ett klimathot är falskt, ett vetenskapligt bedrägeri, måste man betrakta kolkraften som ett ur risk -och miljösynpunkt bättre alternativ än kärnkraft. Kanske kan ny och säkrare reaktorteknik modifiera den slutsatsen, men där är vi inte än.
3 Sveriges elsystem befinner sig i djupast tänkbara obalans. Elpriset är alldeles för lågt för att möjliga några som helst nyinvesteringar, varken i ny produktion eller i förstärkt elnät. Och när elpriset når sin rätta nivå (=produktionskostnaden i nya kraftverk) kommer efterfrågan på el att sjunka rejält. I nedanstående tablå ges en ungefärlig bild av skillnaden mellan dagsläget och en elmarknad i balans:
Nuläge Normalläge
Elpris, fritt elverk, öre per kWh, ca 40 70-80
Elproduktion, TWh 170 115
– därav nettoexport 20 0
– ” förbrukning 150 115
Nuvarande elkapacitet, TWh 180
4 Det normala elpriset bestäms av kostnaden i NYA kraftverk, den långsiktiga marginalkostnaden. Och denna styrs i sin tur, både här och globalt, av kostnaden i kolbaserade kraftverk med bästa reningsteknik. Kolet är prisledande, konkurrenterna tvingas anpassa sig för att överleva. Varje alternativ skall också kunna betala sina externa kostnader, för risker och skadliga miljöeffekter. För kärnkraftens vidkommande är riskkostnaden den tunga Akilleshälen, eftersom inga försäkringsbolag har vågat ikläda sig ett sådant försäkringsansvar, ens vid mycket höga premier. Det betyder faktiskt att kärnkraften är ett i grunden otänkbart alternativ i västvärldens marknadsekonomiska system, men kan platsa i planekonomier, där staten äger produktionsmedlen. Men reaktorbolagen har lyckats övertalat sina regeringar att överta detta riskansvar, likväl skall den bedömda kostnaden för en sådan försäkring tas med i kostnadsjämförelser med annan elkraft. Och det kan handla avsevärda belopp, exakt hur stora har mig veterligen ingen kunnat eller velat uttala sig om.
5 En annan detalj är valet av real kalkylränta. I Sverige har 6 procent varit praxis. Det kan numera anses ligga något för högt, men även kolverk med bästa reningsteknik är dyra att bygga, så den faktorn är i dag av mindre betydelse är förr. Notera också att tablåns elpris inkluderar kostnaden för överföringen på stamnätet, cirka 10 öre per kWh i genomsnitt, men ännu högre på långa avstånd, t ex från Norrland till Skåne.
6 Som tablån visar måste elpriset nära nog fördubblas innan nya kraftverk kan bli lönsamma. Men vid detta normalpris skulle elförbrukningen i dagsläget inte vara högre än cirka 115 TWh. Ingen export skulle heller vara nödvändig eller motiverad, när kraftbolagen inte längre behöver dumpa sina priser för att finna avsättning för sin stora överkapacitet.
7 Sverige har således i dag ett elöverskott på cirka 65 TWh.
8 Över tid ökar efterfrågan på el, men betydligt långsammare än tidigare, till cirka 130 TWh om tio år – som nettot av fortsatt sjunkande användning av elvärme, ett bortfall av extremt elkrävande företag (främst aluminiumverket i Sundsvall) samt en viss ökning inom andra marknadssegment.
9 Efterfrågan kan inte heller hållas uppe med hjälp av lönsam elexport. Vid normala elpriser finns inga köpare att uppbringa, annat än i form av temporära flöden vid extrema väderlägen.
10 Dagens extrema elöverskott bör dock inte elimineras omedelbart, utan i takt med att den RÖRLIGA kostnaden (drift plus nödvändiga reinvesteringar) överstiger det faktiska elpriset. Eftersom det satsade kapitalet redan gått förlorat, är fortsatt drift att föredra så länge man får täckning för alla utgifter utöver kapitalkostnaden. Det är en sådan process som nu pågår, en successiv avveckling av de äldsta reaktorerna, men som Ulf Kristersson vill avbryta genom att återinföra statlig styrning av elmarknaden, den metod som numera är ett dåligt skämt i Moskva, men tydligen högsta sanning i moderaternas ideologiskt vilsna styrelse. Särintresset och taktiska utspel har tagit över värnandet av medborgarnas och landets bästa.
De två kärnkraftverken skall avvecklas eftersom de var olönsamma då beslutet togs.
Dvs de styrande gjorde dem olönsamma med olika skatter och framtida krav.
Energiöverenskommelsen ledde till att skatterna togs bort.
Då kan det finnas utrymme för en omprövning.
Klimathotarna ställs inför ett problem, pest eller kolera!
Ursäkta sen kommentar, men ditt påstående att ”de styrande gjorde dem olönsamma” är förstås felaktigt. Kärnkraften har från dag 1 förutsatt subventioner, direkta eller indirekta. Den har aldrig (inte heller i andra västländer) stått på egna ben eller varit lönsamma för AB Sverige.
Men sant som du lite kryptiskt antyder, att den senaste energiöverenskommelsen plockade bort ett av de många politiska stödhjulen, när man enades om att låta företagen själva bestämma om takten i reaktoravvecklingen. Det är detta som Kristersson nu försöker ändra på genom att återföra dessa beslut till riksdagen, d v s återskapa den planekonomiska modell som sossarna faktiskt – efter ett halv sekels tövande – gått med på att skrota.
Detta är ideologiskt svek av samma dignitet som Bertil Ohlins sabotage 1957 mot Erlanders modiga steg att förorda en fri hyresmarknad. Finns det inga gränser för det moderata bunkergängets skändligheter??
Tack Åke för en mycket strukturerad och därmed lättförståelig genomgång av argumenten.
Ni har nu satt i sinnet att inte benämna dåtidens (som jag till del kan hålla med om) mer ”sovjetiska” syn på samhällets energibehov och hur man tillgodoser detta.
Det var oanständigt att på 70-talet subventionera konsumtionen av direktverkande radiatorer för vår komfortvärme. (lika dåraktigt som att tills nyligen subventionera köp av en eldriven cykel t.ex.)
Samtidigt kan jag inte med en självklarhet se att vi plötsligt (eller över tid) skall kunna minska konsumtionen av el. Och då bortser jag helt från dagdrömmerier om eldriven fordonsflotta och idiotier om en ”höghastighetsjärnväg”.
Min åsikt är den att vi skall försöka undvika att ”klippa banden” till KK helt och hållet. utan att aktivt deltaga i utvecklingen av gen. IV. inom forskning och införlivande i robusta elsystem.
Sedan är det ett måste att effekten upprätthålles så att balansen i vårt elnät inte vid något tillfälle riskeras. Här kan troligt ett system med gasturbiner vara en lösning att förorda.
Till sist; Ert argument förutsätter att vi säger upp bekantskapen med EU snarast, och ägnar vårt kunnande och resurser till vår del av Europa och energiförsörjningen där. Det är som jag ser det inget negativt med att komma ur denna förening med lite bevarad handlingskraft och självkänsla,
för att framgent göra tillvaron behaglig här i vår del av världen.
Tack, Stefan. Jag förstår att många liksom du tycker att det verkar osannolikt att elförbrukningen kan minska, men tänk gärna igenom hur du tror att hushåll med elvärme kommer att reagera när deras elräkningar (exkl skatt) nära nog fördubblas vid konkurrens på lika villkor, medan priserna på fossila bränslen och biobränslen kraftigt sjunker. Var säker på att efterfrågan på elkraft då sjunker rejält, medan biovärmen (flis,pellets mm) kraftigt ökar.
Och notera att jag ingalunda vill klippa några band till teknikutvecklingen, varken när det gäller kärnkraft eller något annat. Jag skrev ju också i punkten 2 att ”ny och säkrare reaktorteknik” kan modifiera mina slutsatser, men ”där vi inte än”. Det har, som du vet, talats mycket generation IV, men den finns ännu inte som färdigutvecklat och konkurrenskraftigt alternativ. Min poäng är också det inte i första hand är mer baslast vi behöver inom 20 år, utan möjligen smärre tillskott av topplast (gasturbiner mm).
Sant också att ett införande av marknadsekonomi i energisektorn kan försvåras av vårt EU-medlemskap. Detta är en av många anledningar till att Sverige måste lämna denna socialistiska klubb, lättkopian av Sovjets Gosplan (centralplaneringsdepartement).
Det skandalösa är ju att inte ens Kristersson och hans moderater tycks förstå vikten av ett sådant farväl till EU-kommunismen. Det gör däremot Mats´ parti, dock efter visst tövande och ett ologiskt försök att ta sig in i hydrans näste, EU:s låtsasparlament.
En tankenöt;
Vad förbrukar vi mest elenergi till idag?
1. Komfortvärme, varmvatten, som ”direktverkande el?
2. Komfortkyla ?
Jag gissar på alternativ 2.
Elradiatorerna har till större delen redan ”bytts ut” mot värmeväxlare i detta fallet menas system ”luft/luft”.
Att sedan anlägga ett vattenburet värmesystem där det saknas/behöver förnyas är en försvarlig kostnad som många drar sig för.
Av lätt förklarliga skäl.
Men problemet är ju att villaköparna i snart ett halvt sekel lurats tro på skrönan om den billiga kärnkraften och därför accepterat elvärme i stället för vattenburna system. Sånt är dyrt att korrigera i efterhand, men kritiken skall riktas mot Palmegenerationens politiker och att kompensera de vilseledda, som vore självklart i en rättsstat, lär ingen av dem kunna tvingas till.
Framtiden Åke. Vilka förutsättningar skall gälla i framtiden? Det är svaret vi behöver. ”Farsan” byggde
ut vårt hus 1969. Då åkte kökspannan ut till förmån för en mer modern (och mindre skräp i köket) sk. kombipanna. Han förberedde utrymmet för en oljetank.
Den blev dock aldrig installerad.
Jag minns hur grannarna ”idiotförklarade” farsan för detta förhavande, men jag minns samtidigt när
Suezkrisen renderade i regelrätt ransonering i Sverige.
Inte utan att man kunde se på farsan att ”vad var det jag sa?”.
Till saken hör att då fanns lagstiftning som dels påförde
den med eget uttag av ved för hushållsvärme, ett värde av förmån, att beskattas.
Samtidigt fanns den sk. träfiberlagen som i princip förbjöd egen varmhållning med skogsråvara.
En lag som ”lobbades fram” av det mäktiga pappersindustriarbetarförbundet att lagstiftas av den dåvarande majoriteten i Sveriges riksdag.
Allt i syfte att ”säkerställa” råvarutillgången för den kraftigt uppbyggda massaindustrin.
Sovjet var förebilden!
Javisst har Sovjet varit en förebild, det är just därför vi haft problem och fortfarande inte avskaffat alla ”ryska” modeller.
Kärnkraften är ju en sådan. Erlander tog intryck av Lenins elektricitetsnoja och Palme traskade patrullo. Det har kostat oss över 300 miljarder i rena förluster. Så hög tid att agera med förnuft och beprövad vetenskap i högsätet.
Kort sagt: återinföra de gängse marknadsekonomiska spelreglerna även på energimarknaden. Och avvisa alla försök att återinföra statlig styrning, som att acceptera FN:s och EU:s klimatpolitik, den i dag värsta dårskapen.
Fler framtidsprojekt än så behövs inte. Om marknaden styr och politikerna kopplas bort bli allt bra.
”medan priserna på fossila bränslen och biobränslen kraftigt sjunker”…
Anders Fog Rasmussen hade som statsminister i Danmark 2001 lovat väljarna att all subventionering av vindkraft el skulle tas bort. Det rörde sig om en ca 35 öre den gången. Har inte kunnat undersöka frågan men det är fortfarande tyst och ”Vestas A/S” tillverkar turbiner som aldrig förr.
Att socialisterna skulle ge avkall på möjligheterna att plundra oss på avgifter och skatter tror jag inte ett ögonblick på.
Vet inte om länken fungerar: https://www.fplus.se/
Örjan vill ladda elbilen – tvingas tanka bensin, snacka om bedrägeri, utav en ”miljöpartist”?
Att ”socialisterna” (som vanligt inkluderar du väl Kristersson?) frivilligt slutar plundra medborgarna är inte sannolikt, det har du rätt i. Dom måste tvingas. Genom valutslag och ständiga medborgerliga protester.
Hur det är med vindkraftssubventionerna har jag för dagen ingen koll på, men det borde vara enkelt att knappa fram på internet. Jag håller en slant på att dom finns kvar. Och 35 öre är väl ungefär i klass med våra egna subsidier. Producera för 85 öre, sälja för 50, medan skattebetalarnas tvingas stå för resten.
Dagens variant (en av många) av gamla slagpåsen Ebberöds bank!
Alla är vi beroende av elström. För en regering borde hela landets välstånd vara målet i alla beslut. Men det finns nog inget eller ingen som skulle vara gynnad av en minskning av elkraftsutbudet, framförallt kommer nya industriprojekt att läggas i andra länder. När vår industri inte längre investerar så är slutet nära, för det är industrin vi alla lever av, direkt eller indirekt.
Tro inte korrumperade professorer och politiker som säger att vi nu ser framtiden i form av ett postindustriellt tjänstesamhälle, för det är istället första tecknet på en nedmontering av svenskt välstånd. Ingen skulle betala för tjänster, om det inte i slutänden är industrin som tjänar på det. Observera att inte offentlg tjänsteutövning skall räknas in; den offentliga sektorn är bara en serviceorganisation åt den närande privata sektor som nettobetalar alla skatter till allt och ingenting genom export.
Sverige har skaffat sig en position som en ledande industrination genom sin billiga elström från vattenkraft under lång tid. Världens första kommersiella trefasöverföring invigdes i Grängesberg 1893. Denna avgörande fördel vill nu alltså de stackars tankesmederna i ledande ställning ta ifrån oss. Det kommer givetvis att ta en ände med förskräckelse, såvida nu inte invandringen knäcker oss först – en olycka kommer sällan ensam.
Om vi måste avstå från elvärme så måste vi värma bostäderna med något annat annars fryser vi helt sonika ihjäl. Alternativ med att elda något lokalt i varje hus är otänkbart och förbjudet numera i de flesta tätorter (och tack för det). Vind- och solkraft ger ström i motfas mot behovet, och dessutom i praktiken bara med högst halva produktionen mot vad säljarna lovar. Fjärrvärme är ett fungerande alternativ när man eldar sopor och GROT, speciellt om man istället installerar en ångturbin efter pannan och producerar elström, vilket är långt billigare att distribuera i redan nedlagda kablar, än att gräva upp varenda gata i samhällena för att lägga ner isolerade grova rörledningar med stora energiförluster.
Inget värmesystem är heller så billigt att nyinstallera i ett bostadshus som ett direktelsystem, eller så enkelt att finreglera med automatik i varje rum, vilket minskar slöseriet i inte obetydlig utsträckning. El skall ju ändå dras in, eller? Varför värmer vi våra bostäder när vi inte är hemma under arbetsdagarna? Med lättare ytskikt kan vi stänga av elvärmen vardagar kl. 06.00 till 18.00 för det tar bara en kvart att få upp värmen igen. Jag vet, för jag har ett sådant hus utan betong, sten och gips (som det tar flera dagar att värma upp igen).
Att lägga ner en fungerande produktionsanläggning lönar sig sig i princip aldrig, om man inte måste för att höja kapaciteten, kvaliteten, minska personalen eller möta miljökraven (de senare beroende på politisk klåfingrighet). Om man bara ser till nyttan så bör man behålla sin gamla Volvo i evigheter istället för att byta till en ny vart tredje år; det blir alltid billigare att underhålla den gamla betalda (men kanske inte så roligt, men nu snackar vi bara ett oförändrat transportbehov).
Jag önskar av hela mitt hjärta att våra ledare hade förmåga att se till hela samhällsnyttan med elproduktionen i stället för att stirra sig blinda på klimatlarmen. Det handlar om totalekonomi men också framtidstro och tillförsikt, tre sällsynta djur i regeringskansliet.
Elbilarna kan ställa till det rejält, men de kommer inte i dagens skepnad och med dagens livsfarliga och ej återvinningsbara batterier att bli speciellt många. När Greta går i skolan igen så är det HVO-diesel som gäller, redan nu till hälften genomfört.
Helt överens om elbilarna, även om jag har en mer fundamental syn utan speciell koppling de i din ögon livsfarliga batterierna. Det räcker med en konkurrensneutral energibeskattning för att torpedera både elbilarna och höghastighetstågen. Vi är också eniga om att ta avstånd från förvirrat tal om ett ”postindustriellt tjänstesamhälle”.
Och det behöver inte väl inte sägas att jag delar åsikten att det är viktigare att se till samhällsnyttan (som mitt inlägg handlar om!) än till klimatlarmen. Jag har heller ingenting emot elvärmda hus, om de bygger på sund prissättning av elenergin. Vilket de absolut inte gör i vårt land. Rätt också att nämna de stora värmeförlusterna (läckagen) i våra storskaliga fjärrvärmesystem
Men du har fel om historieskrivningen. Att vårt välstånd bygger på billig vattenkraft är en ren och skär myt. Redan av det skälet att vattenkraften aldrig har varit billigare än andra länders fossilbaserade el (varför inga försök till motbevisning, Jan?)
Nej, tacka i stället det sena 1800-talets förnuftiga politiker som ersatte skråväsendet med en ultraliberal marknadsekonomi. Duktiga företagare och uppfinnare medverkade också, liksom den lutherska etiken. Men notera framför allt att denna framgångsrika period plötsligt tog slut 1914 och efter krigen följts av en socialistisk epok, som via en tilltagande politisk styrning raserat en stor del av liberaliseringens vinster och resulterar i utsikterna framöver är ganska så dystra.
Framtiden vore dock genast mindre dyster om Kristerssons moderater hade förstånd att prioritera ett skrotande av de planekonomiska systemfel som bär Olof Palmes signatur (men också Bertil Ohlins och Reinfeldts vad gäller bostadssocialismen, resp invandringen).
På senare tid har klimat-och energipolitiken toppat listan över våra fattigdomsskapande systemfel och även i den frågan vore det utifrån en borgerlig grundsyn självklart att göra processen kort med de fuskande/korrupta forskare som sprider osanna hotbilder eller inte låtsas förstå hur man gör en korrekt samhällsekonomisk analys. Men inte ens det tycks moderatbunkern klara av. Så visst är situationen prekär, det kan vi vara överens om.
Det är väl så där tio år sedan jag hade en kund som jobbade på Ringhals och då vi i firman även sysslade med bergvärme så kom jag och kunden in på kärnkraften och Ringhals.. ”Det kommer aldrig mer att byggas mer kärnkraftverk i Sverige”, var hans åsikt… Riktigt varför fick jag inte klart för mig…men i detta inlägg så tycker jag mig se förklaringen.
Dessutom torde väl den gamla tanken om Ringhals, som kolkraftverk, kunna återuppstå. (Det var väl Hedlund som lanserade tanken om ett kärnkraftverk istället för den ursprungliga tanken om ett kolkraftverk där – då det tydligen skall finnas en möjlig hamn vid Ringhals..) Om jag förstår rätt så är det en helt annan investeringskostnad…?
Framsynt företagare du pratade med, även om hans bergvärmealternativ inte heller är så självklart lönsamt som han tydligare trodde, men omöjligen lika korkat som kärnkraft i ett land med så mycket biomassa och vattenkraft som vårt.
Att Ringhals var tänkt som kolkraftverk är kanske sant, men om vi en gång i framtiden (minst 25 år bort) behöver mer året-runt-el (baslast) så vore det bättre att placera ett kolverk nära en hamn i sydöstra Småland, med polskt kol som råvara. Eller välja det troligen billigare alternativet att producera elen i Polen och leverera den via en elkabel under Östersjön.
Om kärnkraften fasas ut helt i elområde SE3 vilka blir då de teknikrelaterade konsekvenserna för transmissionsnäten inom varje svenskt elområde SE1-SE4, med beaktande av bl.a. transmissionsnätens driftsäkerhet, spänningsgodhet, frekvensstabilitet, leveranssäkerhet, momentana effektbalans och behov av:
– effekt?
– effektreserv?
– momentan störningsreserv?
– reglerkraft för primär, sekundär och tertiär styrning?
– transient och lineär stabilitet?
– reaktiv effektbalans?
– spänningsreglering?
– svängmassa?
– kortslutningseffekt?
– ellagring?
P.S. Hur stor är risken för effektbrist och/eller manuell förbrukningsfrånkoppling?
Mvh,
Inga alls!
Givet att orsaken till att kärnkraften fasas ut är att energibeskattningen görs konkurrensneutral, t ex genom att dagens straffbeskattning av de fossila bränslen ersätts av för alla gemensam energimoms på 50 procent. Vilket leder till elförbrukningen kraftigt minskar. Ingen effektbrist så långt ögat når, har vi inte lyckats överbevisa dig på den punkten?
För att seriöst bl.a. kunna debattera konsekvenserna för den framtida svenska elförsörjningen för respektive elområde SE1-SE4 p.g.a. av den svenska kärnkraftens utfasning / avveckling, utan att ersätta den utgående baskraftsproduktionen med annan högkvalitets baskraftsproduktion, måste man naturligtvis beakta de grundläggande eltekniska förutsättningar som föreligger, vilket du Åke, inte verkar ha en aning om och därför är det nog meningslöst att debattera / diskutera detta.
Mvh,
Har tidigare diskuterat vind- och kärnkraftsrelaterade frågor med Tomas Kåberg professor i energipolicy Chalmers tidigare generaldirektören för Energimyndigheten, handläggare hos Svenska kraftnät, forskare hos KTH samt professor Lennart Söder KTH. m. fl.
https://second-opinion.se/?s=Simonsbacka
Mvh,
Båda springer politiska ärenden, om än inte i exakt samma riktning. Kåberger var i yngre och klokare dagar en kunnig analytiker, men han har, som så många, sålt ut sin yrkesheder på maktens altare. Medan Söder är en vindkraftsentusiast med väldigt dåligt på fötterna, men förhållandevis hederlig.
Den Jonny Fagerström som författat de inlägg du länkar till är en ännu större skojare och partsföreträdare. Han har rätt i sin kritik mot vindkraften, men är liksom Kåberger i första hand en reaktorkramare och en högst ohederlig publicist som i Stalins anda censurerar personer som inte delar hans åsikter. Inga trevliga eller pålitliga kamrater, om du frågar mig.
PS. Hur naiv är du inte, Claes Erik, om du tror att en hederlig person kan bli utnämnd till chef på vår genompolitiserade energimyndighet. DS
C-E, jag tror det är litet problem om man ger förändringarna rätt förutsättningar. Det vill säga:
En stabil politisk överenskommelse om reglerna.
En tillräckligt lång övergångstid. Kan det vara 10-15 år?
En neutral beskattning mellan alla energislag.
Ett avskaffande av klimatlagen och andra lagar och regler som diskriminerar koldioxid.
Då kommer någon att bygga ett nytt krafverk av något slag granne med Barsebäcks kärnkraftverk, för där finns distributionsnätet redan klart.
Eventuellt byggs ytterligare kraftverk nära Ringhals och som Åke är inne på, någonstans mellan Oskarshamn och Karlskrona.
Ingen nyhet kanske, men bra att du upprepar din uppslutning bakom kravet på konkurrensneutrala energiskatter. Det som både skeptiker och liberaler borde betrakta som en självklarhet, men som inte tycks uppfattas på det viset av Claes-Eric.
Sen kan man förstås göra olika bedömningar av hur länge det dröjer innan nya kraftverk (för året-runt-el) kan bli aktuella. Jag är övertygad om tar mer än 10-15 år, snarare cirka 25 – mitten av 2040-talet.
Min slutsats grundas inte bara på en analys av energimarknaden utan tar också i beaktande av vi står inför på en lång ”normaliseringsperiod”. Blir den proffsigt hanterad (big surprise i så fall!) kan ömsningsprocessen kanske avklaras på kortade tid än 25 år.
Ett kvarts sekel utan nya stora kraftverk! En smått osannolik prognos, förvisso. Våra efterlevande får väl försöka ta redan på vem som kom sanningen närmast.
Mats, problemet nu är att man debatterar kärnkraftens avveckling och en mycket stor ökning av förnybar elproduktion (vindkraftsproduktion), som nu till största del förläggs till elområde SE1 och SE2 (Norrland), utan att man alls förstår de allvarliga konsekvenser som detta får för elområde SE3 (där all svensk kärnkraft nu finns) och SE4.
Vi får inte glömma bort att den nya storskaliga vindkraftskrafts produktionen i Sverige skulle byggas i områden där det råder effektbrist enligt intentionerna bakom nu gällande ellag. Varför följs inte de intentioner som låg till grund för den svenska elmarknadens omreglering
Utdrag ur min debatt med Tomas Kåberg: Tomas Kåbergers svar till C-E Simonsbacka
”Kostnaden för elnäten av 30 TWh vindkraft räknar inte vi på. Svenska kraftnät har räknat på vad 30 TWh vindkraft skulle kunna kosta. I ett dåligt fall med mycket vindkraft i norra Sverige kom man till ca 30 GSEK i engångskostnad. Vindkraftverken skrev man då skulle kosta 150 GSEK att bygga. Med bättre lokalisering kan man reducera kostnaden och med den utbyggnad som förutses redan för 25 TWh elexport kan den också bli lägre.”
Tomas Kåberger 22 september 2009
Mvh,
Då överföring av el är förenad med förluster, där förlusterna i våra elnät kan vara så stora som 6-10 procent beroende på nätets kvalitet och som alla känner till försörjs Norrland (elområde SE1 och SE2) helt av vattenkraft. Räknar vi i likhet med Svensk Kraftnät att sex (6) procent i snitt, av den svenska elproduktionen går förlorad innebär detta, som tumregel, att åtminstone var sjätte / sjunde ny vindkraftverk som byggs i Norrland får producera el till vindkraftens förluster.
Mvh,
Låter sannolikt, men i denna tråd är det något helt annat som diskuteras: det OPTIMALA energisystemet som i en fungerande stat också är det av politikerna valda. (Dock inte i Sverige det senaste halvseklet).
I denna bästa av världar inträffar aldrig den situation du beskriver, eftersom den optimala svenska energistrukturen inte innehåller någon vindkraft – och f ö inte heller någon kärnkraft eller någon kolkraft (annat än eventuellt om ett par decennier).
Vad sägs om att diskutera en fråga i taget?
Varför tror du att vindkraftverken i Norrland skulle fortsätta vara i drift vid neutral beskattning?
Med en omställningstid på 10 år kanske de skulle bli kvar en tid. Med 25 år, som Åke tror, då är ju deras tekniska liv slut när nya kraftverk i söder ska fasas in.
Jag räknar med ökad befolkning och ökad övergång till el för transporter, elslingor i vägar och batteridrift, som exempel.
Men det du kallar ”eltekniska förutsättningar” påverkas givetvis av att elförbrukningen sjunker kraftigt vid införandet av konkurrensneutral energibeskattning, som radikalt förändrar prisrelationen mellan el (blir dyrare) och värme (blir mycket billigare än nu). Kan du verkligen vara omedveten om den konsekvensens?
I ett balanserat system för eldistribution är andelen icke intermittent (baskraft) av avgörande betydelse (så länge lagringsmöjligheten inskränks till vattenmagasin), för kvaliteten på levererad el.
Med insikten därom, råder ingen tvekan om att fortsatt inkoppling av vindkraft på detta system enbart ställer till skada, och kostnader för att fiktivt balansera effekten på ett ”större” system.
Jag vet ej hur sensibelt systemet uppträder med andelarna (baskraft/intermittent kraft) (kan man tänka sig en kvot där?), men sunt förnuft säger att ju större andel av inkopplad vindkraft, ju större problem att upprätthålla balansen.
Och då:
För att avhända användandet av baskraft i enlighet med Åkes tabell här ovan, förutsätter det underförstått att redan installerad vindkraft kopplas från systemet och läggs i malpåse.
Alternativet så långt är en tiodubbling av förbindelser till ett ”system” som då har möjlighet att hantera dessa svängningar i produktionen.
Finns det i vår närhet frågas?
Lite kryptisk fråga. Det jag velat diskutera är slutprodukten: det för AB Sverige bästa energisystemet, med den enda styrande premissen att klimatpolitiken helt saknar logisk grund eller motivering.
Praktiska problem vid systemskiftet blir då tämligen ointressanta. Det får bli med vindkraften som med kärnkraften: de får läggas ner i den takt som bestäms av kundernas efterfrågan och av deras möjligheten att ett antal år leva på ”rost och röta”. Huvudsaken är att på sikt återskapa en fri marknad som ersätter dagens planekonomiska missfoster.
Det som enbart p g a överskottet av elkapacitet gjort oss svenskar minst 300 MILJARDER fattigare. Allt som investerades har gått förlorat – och lite mer därtill. Allt på grund av att Erlander lät sig förledas av Lenins smått komiska missuppfattning om elektriciteten som nyckeln till det kommunistiska lyckoriket. Och därför att högern hängde på i tron att det som var bra för skötebarnet ASEA och den tidens centralfigur, Curt Nicolin, måste vara bra Sverige.
En ökande andel icke planerbar elproduktion medför att kraftsystemets egenskaper förändras, vilket kommer att skapa stora utmaningar vid driften av kraftsystemet och för upprätthållandet av dess driftsäkerhet. Systemet blir svårare att balansera och spänningsregleringen försvåras. Mängden mekanisk svängmassa minskar, vilket gör systemet mer känsligt för störningar.
När frekvensen börjar sjunka så gör tröghetsmoment, J, att frekvensändringen inte blir så stor och motverkar därmed problemet. Olika energislag har olika typ av svängmassa. Vattenkraftverk och kärnkraftverk har synkrongeneratorer och då bidrar de automatiskt med tröghetsmoment när det blir effektbortfall i nätet. Solkraftverk har inga rörliga delar och kan därför inte bidra med svängmassa. De flesta vindkraftverk har en asynkrongenerator och en omriktare. Detta gör att det inte automatiskt bidrar med svängmassa
Frekvensreglering – masströghet
Utmaning: Vid plötsliga ändringar av produktion/ konsumtion, måste något kraftverk / produktion ändras inom millisekund (masströghet) eller sekund (frekvensreglering).
Stängningen av Barsebäck 1 medförde att den samlade produktions- och importkapaciteten i det svenska kraftsystemet inte kunde motsvara efterfrågan på el vid en tioårsvinter. Detta bidrog till att Svenska kraftnät gavs möjlighet att hantera en situation med effektbrist genom att i förväg upphandla reservkapacitet. Denna typ av reglerresurs kommer aldrig att kunna konkurrera med den reglerbara vattenkraften men för kraftsystemet skulle det innebära en stor nytta om de fanns tillgängliga i situationer när övriga resurser är fullt utnyttjade.
Grundförutsättningen för att kraftsystemet ska fungera är att balansen mellan tillförd och uttagen el ständigt kan upprätthållas. Om inte elmarknaden kan tillhandahålla resurser för att möjliggöra detta tvingas Svenska kraftnät som sista åtgärd till manuell förbrukningsfrånkoppling, med stora kostnader för samhället som följd. Med den framtida utfasningen av ett antal kärnkraftverk kommer förutsättningarna för att hantera effektbalansen otvetydigt att kraftigt försämras.
Det är således svårt att se hur elmarknaden med nuvarande marknadsdesign ska kunna leverera den effekt som erfordras för att hantera den långsiktiga effekttillgången. Än svårare är det att se den marknadslösning som är tänkt att på sikt ersätta dagens upphandlade effektreserv
Mvh,
Försök görs att ”jämna ut” svängningarna i det nordiska elnätet med förbindelser till ”större nät” i Europa. Flera av våra grannläder har dock liknande politiska förutsättningar att brottas med, och därav likartade svagheter i sina system.
Tyskarna har att hantera vindel producerad på Nordsjökusten som helst skall konsumeras i Bayern. De ser helst inget tillskott av intermittent el från grannarna i Norr.
Av lätt insedda skäl.
Die Grünen i Tyskland tillhör de största och mest högljudda motståndarna till nya kraftledningsstråk genom Thüringen som kommer att krävas för att hålla vindkraften igång.
Vilket positiv nyhet, att de gröna i Tyskland motarbetar vindkraften, i motsats till sina mer efterblivna (eller mer maktsugna) kamrater här hemma.
Fortfarande OT, off topic. Varför vill du inte ta till dig vad det är vi här och nu diskuterar:den ekonomiskt och miljömässigt optimala energibalansen, den för AB Sverige bästa klimat- och energipolitiken?
Åke S, varför är det nu ett alternativ för dig att förorda kolbaserad elproduktion framför kärnkraft med beaktande av vad du tidigare framfört, jag citerar din kommentar ur min kommentar till artikeln ”Vi smiter från vår egen miljönota” 2018-05-09 at 15:01:
“Rätt att ett land som Sverige borde prioritera fossilkraft (kol) framför kärnkraft, men några kolkraftverk är inte nödvändiga för att ”säkra upp tillräckligt med baskraft” (året-runt-el).” / Åke Sundström
Som tidigare framgick har jag på ”Second Opinion” med Lennart Söder KTH diskuterat el-relaterade frågor, där jag bl.a. konstaterat följande ang. kolkraft:
”Det kan inte heller uteslutas att det åtminstone i södra landsdelen behöver investeras i ytterligare snabbreglerbar kol- och/eller gaskraft.”
P.S.: Åke S, skall jag tolka dig på sådant sätt att vi inom elområde SE3 och/eller SE4 inte alls behöver ersätta den utfasade kärnkraften med annan planerbar baskraftproduktion, även med beaktande av att överföringskapaciteten från norr (SE1 och SE2) fortfarande är kraftigt begränsad?
Mvh,
Rätt citerat från mina tidigare inlägg: ”Sverige borde prioritera fossilkraft (kol) framför kärnkraft, men några kolkraftverk är inte nödvändiga för att ”säkra upp tillräckligt med baskraft” (året-runt-el).”
Ingen motsägelse alls, hur kan du uppfatta det annorlunda? Ur risk- och miljösynpunkt är modern, högrenad kolkraft ett bättre alternativ än kärnkraft. MEN varken kol- eller kärnkraft ingår i den för Sverige optimala energibalansen – i dag och minst 20 år till.
Så, är vi då till sist överens?
Vi är inte överens!
Åke S., varför har du avstått ifrån att tydligt besvara mina tidigare frågor?
SKV uppger att till år 2050 kan större delen eller all kärnkraft förväntas vara tagen ur drift. Det innebär att en installerad effekt om i dag 9.385 MW försvinner vilket naturligtvis bl.a. försvagar effektbalansen. Åke S, kan man med anledning härav erhålla nödvändig styrka i elsystemen inom elområde SE3 och SE4, utan att ersätta den utgående effekten med ny planerbar baskraft? Var och hur ska den reaktiva effekten (MVAr), som framförallt påverkar spänningen i elnätet och som tar utrymme från den aktiva effekten i ledningssystemen och ökar förlusterna, då produceras?
Elsystemets styrka är en egenskap hos el-kraftsystem som definieras av hur lokaliserade delar av systemet reagerar i händelse av fel och som i sin tur orsakar följdfel for elkonsumenter.
Mvh,
Mitt svar på din nya (och helt onödiga) är förstås ja.
Du tycks fortfarande! inte ha tagit in att jag talar om ett svenskt energisystem i samhällsekonomisk BALANS, där pris = marginalkostnad och energibeskattningen är konkurrensneutral. I en sådan normal situation är stängningen av våra kvarvarande reaktorer inget som helst problem alls. Därför att elkonsumtionen då hamnar långt under dagens nivå och elbilsnojan är lika död som klimathyckleriet.
Ditt fortsätta mässande tyder på att du inte har den minsta aning om innebörden av den klimatskepsis som du påstår dig dela. Försök – äntligen – att svara på knäckfrågan om ett nej hotbilden går att förena med ja till hotbildens verktyg (straffskatterna på fossila bränslen). Hur logiskt självklart är inte det nej som du hittills vägrat uttala.
Om det klarläggandet uteblir är givetvis fortsatt djupt oeniga. Men var i så fall ärlig nog att sluta kalla dig klimatskeptiker!
Har lite grann undersökt trenderna för kol och kärnkraft till år 2050.
Om vi antar en ganska plan utveckling av kolpriser, kommer extrakostnader för kol (direkt eller genom CCS), tillsammans med hårdnande konkurrens från gas och förnybara energikällor, att göra att kol förlorar sin konkurrenskraft i många delar av världen. Produktionskapaciteten för koleldade kraftverk runt om i världen förblir ganska oförändrad fram till omkring 2030, men minskar snabbt därefter till nästan hälften av den nuvarande kapaciteten fram till 2050. Från 2020 till 2050 kommer elproduktionen från koleldade kraftverk att sjunka med ca. 74%, vilket innebär att det genomsnittliga utnyttjandet kommer att halveras.
Trots den globala minskningen av kärnkraftsproduktionen i kölvattnet av Fukushima 2011 kommer kärnkraften att visa en liten men jämn ökning fram till början av 2030-talet, när nya kapacitet till stor del i Kina och den indiska sub-kontinenten tillkommer. Uran baserad kärnkraft är emellertid dyr, och när/om äldre anläggningar i Europa och Nordamerika avvecklas kommer den globala elproduktionen från kärnkraftverk att reduceras till under nuvarande nivåer år 2050. I relativa termer minskar kärnkraften sin andel från 10% 2020 till 3,5% 2050. Framtiden för kärnkraft fram till år 2050 beror främst på om befintliga kraftverkens livslängd förlängs (t.ex. upp till 80 år) genom ytterligare investeringar.
Mvh,
Nonsens, för att tala klarspråk. Inlägget förtjänar därför inte att kommenteras.
Men låt mig ändå nämna det värsta tankefelet: påståendet att kärnkraftens framtid ”främst beror på reaktorernas livslängd”.
Ingalunda. Det helt avgörande är 1) om Sverige och andra stater fortsätter att subventionera detta alternativ eller kräver att kärnkraften skall betala alla sina kostnader, inklusive den riskförsäkringspremie som idag täcks av en statlig garanti. Och 2) att alla kraftslag beskattas lika. .
Smått overkligt att Claes-Erik förefaller ovetande om att dessa villkor inte alls är uppfyllda. Eller kanske inte ens inser att så borde vara fallet?
Fast än mer skandalöst förstås att även våra ekonomiprofessorer tiger om saken. Men de avstår i varje fall från att kalla sig klimatskeptiker.
Åke S, jag är fullt medveten om de statliga subventionernas betydelse för kärnkraften och de höga kostnaderna som förblir höga, åtminstone fram till 2030-talet. Men anser nog ändå att, framtiden för kärnkraften fram till år 2050 främst beror på om de befintliga kraftverkens livslängd förlängs (t.ex. upp till 80 år) genom ytterligare investeringar.
Mvh,
Ett par grader kallt idag (på min breddgrad) och vindstilla.
Vattenkraften levererar för fullt nu.
https://www.svk.se/drift-av-stamnatet/kontrollrummet/
Jag lägger in den här också, lättläst:
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Elanvandning-utveckling/?graph=/15331/1,2,3,5/all/
Men enbart siffror bevisar givetvis ingenting alls om nyttan eller orsakerna. T ex om effekten av elsektorns subventioner, de kraftigt lägre skatterna på el jämfört med huvudkonkurrenten fossila bränslen.
Ja, det bevisar inget om hur framtiden formas, det ger bara en enkel inblick i nuläget, och vad skatter och subventioner anbelangar så var ju det inget i den här tråden från början.
Det vore intressant att finna trovärdig information om hur ”läget” ser ut;
Hur mycket el konsumeras inom Sverige för ”direktverkande” värme för komfort och varmvatten?
Hur mycket el konsumeras inom Sverige för komfortkyla?
Det är två ”poster” som inte så lätt låter sig konverteras till fossila energibärare, utan sammantaget stora investeringar.
Jag har ”Googlat” själv, men med dåligt resultat.
Finns det statistiska underlaget, eller????
Det utgör ju ändock en andel (hur stor?) i den totala konsumtionen.
Några länkar som jag bl.a. använder:
Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler.
https://www.energimyndigheten.se/statistik/bostader-och-lokaler/?currentTab=1#mainheading
SCB:s publiceringskalender
https://www.scb.se/hitta-statistik/publiceringskalendern/?period=Custom&dateFrom=2017-12-11&dateTo=2020-12-11&subjectAreas=EN
Elanvändning
https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/energibalans-i-sverige/elanvandning/
Elanvändning per sektor – utveckling
https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/energibalans-i-sverige/elanvandning-utveckling/
Energianvändning per sektor – utveckling
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Energianvandning-utveckling/
Mvh,
Statistik är det ingen brist på, problemet är att tolka den, i synnerhet som SCB och branschen mörkar innebörden, genom att aldrig beröra den viktiga skillnaden mellan ”sann” och politiskt styrd elförbrukning. Därför är siffrorna ofta mer vilseledande än upplysande. Och kan med fördel avvaras, men berättar förstås om dagsläget, det förvirrade och skickligt politiskt manipulerade.
Och visst var skatter och subventioner berörda i min analys, om än indirekt och kortfattat i punkten 3. Normalläget avser situationen på en fri marknad, d v s vid konkurrensneutrala energiskatter och frånvaro av andra typer av subventioner (t ex kärnkraftens befrielse från den mycket dyra försäkringspremien, som enligt ganska samstämmiga uppgifter skulle göra den ekonomiskt omöjlig).
Sånt som det bara pratas om på en hederlig blogg som denna och absolut aldrig i den förmenta kunskapselitens forum, KVA.
Jag har letat på boverket för att hitta statistik om elanvändningen i bostadssektorn, då fördelat på olika
förbrukningsposter inom densamma.
Inget ”napp”, däremot en massa flum om klimatomställning, (eller vad det nu kallas).
Jag håller med dig Åke, statistik finns säkert i överflöd,
men just beträffande denna konkreta frågeställning,
hittar jag inget ”matnyttigt”.
Hjälp mig där, snälla läsare!
Gå bara in på nätet, scb.se och fyll i sökrutan så hittar du vad du än beställer. MEN bara nakna siffor, inga sammanhang eller någonting om uppgifternas relevans eller korrekta tolkning.
Håll i minnet att SCB är en spindel i lögn- och indoktrineringsmaskineriet, lika maktlojala som våra ekonomiprofessorer. Men dom ljuger sällan i siffertabellerna, mer om sitt förmenta oberoende eller om den ibland (inte alltid) politiskt vinklade metodiken.
Tack Åke, jag har hittat dokument som energimyndigheten och SCB redovisar gemensamt.
Måste bara sortera intrycken lite och återkommer med vad jag hittat i just den frågan.
Det är omfattande PDF dokument som ej låter sig länkas hit till bloggen.
Jag försöker mig på ett referat av det jag hittar.
Dokumentet ”heter” : EN 11 SM 1701
sid. 26.
Lika allvarligt är den bristande riskanalysen av infraljudens och markvibrationernas ackumulerade effekter på folkhälsa (sjukvårdssystem), uppväxtmiljö, klimat, ekosystem, biodiversitet och den nationella skogsnäringen.
Sverige måste först fastställa ett nationellt strategiskt program för vindkraft, enligt EU-direktivet för strategiska dokument och kap 6 MB. Utförd av oberoende medicinsk och teknisk expertis i samråd med allmänheten.
Huvuddelen av vindkraftverkens akustiska energi avges som kraftiga pulserande luftvågor i frekvensområdet <3 Hz (ohörbart ”infraljud”). Stötarna komprimerar kroppsorganen som förstärks och styvnar.
Allt fler fakta tyder på att de orsakar depressiva och patologiska effekter vid långtidspåverkan.
– Kasprzak C. Dämpad aktivitet i hjärnan och andningscentrum efter 20 min exponering av ljud som inspelats från ett vindkraftverk på 750 m.
– Vahl C-F. Försämrad hjärtmuskelkapacitet, 20 %. ”Ljudet slår som en hammare”.
– Alves-Pereira M. Patologiska förändringar i hjärtsäck, lungor och blodkärl. Degenererande effekter på hjärnan.
https://livestream.com/itmsstudio/events/8781285
– Eric Zou. Samkörning av offentliga databaser i USA, visade signifikanta samband mellan självmord och vindkraftsetablering (10-25 km). I synnerhet för äldre individer i förhärskande vindriktning.
Detta är alarmerande då tyska specialistläkare, Ärzte für Immissionsschutz, anger 60 dBZ som gräns för hälsoeffekter motsvarande 10 km från ett enda verk.
Finska mätningar om ackumulerade bullermattor över en tredjedel av landet är oroande.
Regeringens beslut om Markbygdens 1101 verk, 8 km från Piteå centralort, måste betraktas som ett okontrollerat medicinskt experiment.
Dessa destruktiva effekter slår mot basen av vår existens.
Folkvalda och regeringen har bevisbördan.
Absolut relevant att diskutera vindkraftens hälsorisker, men det blir ändå en sekundär fråga, eftersom vindkraften av rent ekonomiska skäl inte hör hemma i en optimal svensk energibalans (man kan vara lönsam i andra och energifattigare länder).
Svar till Claes-Erik.
Så bra att vi är ense om A, att elen är subventionerad. Men mindre bra att du avstår från att säga B: att detta är omotiverat därför att klimathotet är falskt. Varför så tyst om denna avgörande premiss? Ifrågasätter du att ett nej till hotbilden måste följas av ett nej också till hotbildens verktyg, straffbeskattningen av fossila bränslen? Ge nu ett klart på den punkten.
Är inte den enkla sanningen att du inte alls beaktat det fundamentala balansvillkoret om konkurrens på lika villkor, utan tvärtom utgått från nuvarande energiskattepolitik?
Men du måste väl åtminstone ha funderat på vad som händer när elsubventionerna skrotas? Hur mycket sjunker efterfrågan på el, gissar du? Här verkar förklaringen till våra skilda slutsatser ligga, såvida det nu inte handlar om att du, i likhet med Stockholmsinitiativet, försöker sitta på två stolar samtidigt. Kritisera klimatnojan, men ha tron på atomkraftens mirakler som huvudagenda?
Jag är inte ”smart” nog att av denna statistik lista ut konsumtionen av direktverkande elvärme.
Men mycket statistik är det!
Där jag har tittat är:
SCB.se
El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2016
sidan 26
7A del 2
Fördelning av elanvändning på användargrupper, GWh.
Jag är inte på det klara med uppdelningen i grupper och dess innebörd, jag tror faktiskt att specifikt elanvändning för direktverkande el , där saknas relevant statistik.
Vilket iofs är ganska uppseendeväckande i tider för en högljudd debatt om i synnerhet vår konsumtion av el, och hur den framgent skall produceras.