Ställda energifrågor – en gång till

Än en gång en gammal artikel som jag publicerade innan jag öppnade för kommentarer. Denna är från 2011-12-11.

Låt oss anta, för resonemangets skull, att vi i framtiden vill bruka en annan energikälla än petroleum för transporter. Denna vilja kan ha uppkommit av vilket skäl som helst, knapphet, miljöpåverkan eller något annat. Hur viljan till förändrat val av energi uppkommit är inte av intresse för detta resonemang.

Den dag vi väljer ett annat energislag, vad vill vi då att det skall ha för önskvärda konsekvenser? Vilka konsekvenser vill vi undvika?

Några krav på egenskaper (som medför vissa konsekvenser) det är rimligt att ställa på en energikälla lämpad för transporter, är exempelvis att den har god energitäthet. Alltså att man får med sig mycket energi på fordonet så att en större del av lastkapaciteten kan nyttjas för personer och gods. Vidare bör det vara enkelt och snabbt att förnya fordonets förråd av för färden nödvändig energi.


Det förråd av energi man medför på fordonet måste naturligtvis också räcka till andra nödvändiga funktioner än själva framdrivningen. Således funktioner som datorstödda säkerhetsfunktioner, belysning, vindrutetorkare och spolare, samt värme och kyla i kupén. Förrådet ska räcka till en god aktionsradie, 20 mil torde vara ett absolut minimum.

Det aktuella energislaget ska också klara en seriös LCA-analys. Alltså att den får inte kosta för mycket i insats av energi eller andra resurser att producera fram till färdig produkt och inte heller i kostsam efterbehandling.

Till de icke önskvärda konsekvenserna hör skadlig miljöpåverkan direkt till luft, jord eller vatten. Därutöver kommer indirekt påverkan som kan vara svårare att överblicka, särskilt när energislaget är i början av sin “karriär” som ny stor energikälla. Till de icke önskvärda indirekta effekterna kan räknas energigrödor som tar god jordbruksmark, lämplig till matproduktion, i anspråk.

Vilka förberedelser kan vi göra för att ett framtida energislag ska bli användbart?

En är att ordna vår infrastruktur så att den på ett flexibelt vis både kan nyttja den nya energin och samtidigt tillgodose våra behov. Det utesluter till stora delar spårbunden infrastruktur. Den är för dyr att anlägga och inte på långa vägar tillräckligt flexibel.

Två sammankopplade frågor som inte nödvändigtvis har samma svar, är dels frågan hur denna energikälla kan nyttiggöras på bästa sätt i livsmedelsproduktionen? Dels hur och var vi ska bo för att livsmedelsproduktionen som sådan ska fungera och hur försörjningen av de stora städerna ska ordnas?

Hur kommer svaren på dessa frågor att påverka synen på individ – kollektiv, äganderätt? Kommer planhushållning eller marknadslösning att förordas? Vilket är effektivast?

Så länge petroleum inte ger mer skador än dem vi känner till idag finns det ingen anledning att begränsa användningen på konstlad väg. Med gott stöd av Jevons paradox kan vi med säkerhet slå fast att den andel bränsle vi skulle avstå från att använda inte skulle förbli oförbrukad. Den kommer att istället användas av andra aktörer i andra länder. Vår bästa strategi är därför att använda petroleumbränslet så länge det är tillgängligt, till att på bästa sätt bygga en infrastruktur som är ändamålsenlig även med ett eller flera andra bränsleslag. Den nation som avsiktligt suboptimerar sin energianvändning, i tron att det som inte förbrukas finns kvar, har dels fel och kommer dessutom att vara i ett sämre läge än de nationer som byggt upp nyttigheter med hjälp av tillgänglig energi.

En viss övergripande samhällelig planeringsinriktning måste nog till för att ge stabila och förutsägbara villkor. Men lösningarna bör i huvudsak levereras på sina egna meriter, av marknaden.
Så vilken är den nya energikällan? Jag vet inte, men jag tror att det visar sig under vägen. Om vi inte stänger ögon och öron, inte låser vår fantasi vid endast en lösning.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen, Trafik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

21 svar på Ställda energifrågor – en gång till

  1. Göran skriver:

    Jag kan lägga till att en del lastbilar behöver en lyftkran. Alla lastbilar som tömmer avlopp. Hur många hushåll kommer en sådan att klara av? Naturligtvis kommer kommunernas politiker kräva att alla hushåll har ett eluttag som lastbilen kan anslutas till medan den pumpar avloppsbrunnen, vilket kommer att leda till att många får säkra upp och betala dyrt för de installationen.

    Parollen är alltid: Gör folket fattigare.

    Desto mer utgifter vi medborgare tvingas till desto tyngre blir fotbojan.

    Kraven på låga utsläpp av koldioxid gör att de ämnen som vi inte vill släppa ut inte kan begränsas ytterligare.

    Den stora frågan är nog endast om nedförsbacken kommer att vara en svart pist eller en röd pist?

  2. Göran skriver:

    Lägg märke till en sak med Mats återblickar eller äldre artiklar. De är lika aktuella idag som då. Det är som om tiden står still.

    I slutet av 1980-talet ägnade jag lite tid åt att läsa Pockettidningen R (vänsterblaska) från 1960-talet. Frågorna de tog upp var exakt samma frågor som diskuterades då jag läste dem. Med andra ord. Ingenting hade förändrats. Inga problem var lösta.

    Så se på politiken idag, så ser ni att det inte finns någonting som har gått framåt via politik. Det mesta degenereras bara. Sverige blev rikt då befolkningen befriades från en massa regler. När kassakistan blev full, började man införa regler igen. Hur kunde de vara så dumma att de inte förstod att det så småningom skulle tömma kassakistan?

    • Mats Jangdal skriver:

      Det är mycket det som bekymrar mig, att inget hänt på alla dessa år. Jag slutade ju skriva på Liberty.nu för att jag tyckte att jag började upprepa mig och trodde att jag hade sagt allt som kunde och behövde sägas, med drygt 400 artiklar.
      Nu 3000 artiklar senare säger jag nästan exakt samma saker och inte alltid ens bättre uttryckt!

  3. Jonas skriver:

    Det som faktiskt har utvecklats är fusionsenergi. Dels har man lyckats uppnå temperaturer där fusion sker. Dessutom har man bättre “reaktorer”.
    Det pågår ju ett bygge i Frankrike av en stor pilotanläggning (ITER). Den är i och för sig fruktansvärt dyr, och dessutom kraftigt försenad, men det brukar pilotanläggningar vara.

    En sak som orsakar förseningar/fördyringar är att myndigheterna delvis har klassat anläggningen som en fissionsreaktor, vilket gör att hela regelverket runt kärnkraft aktiverats.

    Om ITER fungerar som man tänkt, så är nog fusion en möjlig energikälla på riktigt. Om den är ekonomiskt konkurrenskraftig återstår att se.

  4. Stefan Eriksson skriver:

    https://energifabriken.se/

    Så här ser reklamen ut. Realistens uppgift är att beskriva det VERKLIGA utfallet vid produktion av “förnybara” drivmedel/bränslen.
    Svårt att säga vart man skall börja, kanske ett besök på en palmoljeplantage i Indonesien. Eller en sockerrörsodling i Brasilien!

    Det kunde tänkas att ett “flashigt” budskap likt det här ovan, men då med realistens utgångspunkt, vore en bra idé.
    Utmaningen består i att få bredast möjlig spridning till alla oss konsumenter.

    Filmen “Planet of the humans” (som jag tittade på häromkvällen) har den ingången. Där visas på ett dramatiskt sätt hur “ihåligt” påståenden om förnybart ofta framstår.
    Se den,,, men det är en tragisk historia,, så ha något mer lättsamt i beredskap.

    • Göran skriver:

      Så fort det står “klimatsmart” så vet man att de är hästhandlare.

      Sedan kan man ha invändning mot både palmolja och socker. Ingen av dessa produkter tillför något för mänskligheten. Se till att föda upp kreatur på dessa ytor i stället, så får vi en friskare befolkning.

      • Göran skriver:

        Ska jag även vara ironisk så leder Energifabrikens drömmar till att det inte finns några bilar att tanka i Sverige. Fossilfritt är lika med en återgång av Sverige till 1800-talet.

        • Jan Andersson skriver:

          Det finns ca 350000 hästar i Sverige, men betydligt färre hästkärror. Om man söker bidrag för att börja tillverka nya sådana igen borde alla klockor ringa hos miljöansvariga i departementen. Det behövs kanske 5-10 mille för att skaffa maskiner och komma igång. I bidragsäskandet måste alla de rätta ledorden finnas med, “klimatsmart” minst tre gånger och fossilfri åtta gånger. Hästspillning nämns dock inte, inte heller att hästar andas tyngre när de arbetar och släpper ut mera koldioxid och metangas (men det gör ju även miljöpartister när de ser en SUV) .

          I förstudien ingår ett eller flera studiebesök till de sista i shakersekten i Maine, och till amishfolket i Lancaster County i Pennsylvania.

          Hästkärrorna blir inte billiga, men när inga alternativ finns går de ändå åt som smör.

          Den sista fossilbilen är snart skrotad, nya får inte säljas, elbilarna står oftast stilla i brist på elenergi. Vädret är som vanligt, havsnivån också.

      • Mats Jangdal skriver:

        Jäpp! Enkelt uttryckt kan man säga att klimatsmart är till för dumbomar!

        • Ivar Andersson skriver:

          Grön el och andra gröna produkter då ringer alla varningsklockor för att en hästhandlare är i farten.

        • Stefan Eriksson skriver:

          Ett begrepp som tillkommit i debatten är ju “smarta elnät”.
          Begreppet som sådant är ej definierat, men många sväljer det med “hull o hår”, utan att blinka.
          Inget för “osmarta” (dumbommar) alltså.
          Jag hör nog till den skaran, så länge begreppet ej definierats.

          https://www.energimarknadsbyran.se/el/elmarknaden/elnatet/smarta-elnat/

          Kolla in där! Vilket snömos!

  5. Samuel af Ugglas skriver:

    Vem vet, kanske socialisterna tvingar oss tillbaka att använda ”vattenvägarna”?
    De finns ju tillgängliga när allt annat är förstört,

  6. Lars Mellblom skriver:

    Tja, ur innovatörens synpunkt, är det verkligen nödvändigt att energikällan fungerar? Visserligen sätter Mats ut premisserna, men med tillbakablick på fossilfri hållbar energiutvinning är det väl ändå bidrag och subventioner som är viktigast?

    Jag googlade lite snabbt. Rubriker i samband med min fråga löd ofta ungefär så här: “Här finns en lista med över 120 olika EU-stöd (Varav ett par rörande förnybar energi).”

    Annars lyfter jag på hatten för Jan Andersson! Glöm bara inte bidragen, de väntar otåligt på din lösning! https://www.vinnova.se/e/ffi-hallbar-produktion/hallbar-produktion-ffi-2020-06-09/

  7. Jonas skriver:

    “Svante Axelsson utlovar flera gröna sköna miljarder” – av skattebetalarnas pengar ! Skulle vara intressant att prova på. Strö andras pengar runt ikring sig, och samtidigt tala om hur god man är.

    Det var precis det här jag var rädd för. Nu har aktivisterna fått tag på pengar. EU har avsatt 25 % av 750 miljarder Euro till grön omställning ..

    Känns som man börjar förstå varför Elon Musk vill åka till Mars istället. Om nån startar en motrörelse så kommer jag vara den första att ansluta mig. Det är idioti att bygga fler väderkvarnar och batteribilar. Det vi behöver är en välfungerande vård.

    • Benny skriver:

      Lite motsägelsefullt där Jonas! Musk var ju den som först profiterade på subventioner att bygga miljöfarliga och ineffektiva elbilar i större skala! Elon Musk kan gärna åka till Mars så blir vi av med den skojaren så att vi som är kvar kan bygga upp energiförsörjningen i Afrika, Indien och andra lågenergisamhällen för att rädda skogar och resten av miljön.

  8. Lars Mellblom skriver:

    Tack för tipset Mats! I Frankrike talas det mycket om att efter Covid19 omgående gå över till biologisk odling och därmed från kemisk ogräsbekämpning till manuell sådan. Förutom att vara naturvänlig, är den manuella ogräsrensningen otroligt jobskapande i det nya moderna gröna ekonomien. Och det är precis den sorts arbete som passar en beotisk lantortsbefolkning sägs det! Kanske skulle ett sådant föredrag gillas av församlingen i Stockholm?

    http://thaon-les-vosges.reseaucocagne.asso.fr/gallery/materiel-desherbage/ ( Det går att klicka på bilderna för att förstora dem).

  9. Stefan Eriksson skriver:

    “Förebyggande åtgärder behövs för att minska risken för el med dålig kvalité”
    Forskare konstaterar att nätet har begränsningar.
    Lyssna från c:a 2.20 min. in i inslaget:
    https://sverigesradio.se/avsnitt/1507738

Kommentarer inaktiverade.