Romarriket – Stora Bält

Med roat intresse har jag tagit del av kvinnors förundran att män då och då gör associationer till romarriket i vid mening. Det kan vara språk, kultur, juridik, religion, miltär strategi och beväpning, eller rikets största utbredning. Beröringspunkterna är många och ofta lätta att finna. Men förvånande många tycks tro att endast det militära är intressant, det som kanske är minst intressant.

Nåväl, med denna infallsvinkel kom jag att tänka på kriget i Ukraina och Rysslands invasion därstädes. Det finns naturligtvis flera orsaker att tycka illa om kriget, både generellt om krig och just detta krig specifikt. I den senare kategorin finner vi många som lider av ett obotligt rysshat liksom de som tror att Ryssland fortfarande är en kommunistisk sovjetstat.

Den sistnämnda kategorin är ofta amerikaner och i Sverige återfinns de på högerkanten. De med obotligt rysshat är då ofta på grund av förlusten av Finland 1809 och Karl XII:s nederlag vid Poltava hundra år tidigare. Märk väl att förlusten i Poltava kom vid ett svenskt invasionskrig i Ryssland. Men den detaljen tycks inte besvära rysshatarna.

Men vi kan lämna Ryssland och rysshat åt sidan för att istället resonera om invasionskrig i generella termer. Hur många av de som förfäras över att Ryssland anföll Ukraina, förfäras över att Sverige och samma Karl XII som fått pisk i Poltava istället valde att anfalla Norge?

Vi kan ta ett annat exempel från den långa listan av invasionskrig i världen. Sveriges anfall på Danmark över Stora Bält 1658. Den övningen gav Sverige Skåne, Halland och Blekinge. Merparten av det dåvarande Öst-Danmark, besittningar som Sverige fortfarande kontrollerar och svenskarna i allmänhet betraktar som rättmätigt svenskt. Borde vi lämna tillbaks detta till Danmark? Kanske även betala ett ohemult skadestånd för de svenska krigsbrotten och annat lidande som den invasionen medförde?

Svara ärligt nu, alla som anser invasionskrig moraliskt förkastligt och gravt brottsligt på alla tänkbara sätt. Är det rätt att älska vissa invasioner och hata andra?

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

19 svar på Romarriket – Stora Bält

  1. Jan Andersson skriver:

    Romarriket stod för ett samhälle som vid sin höjdpunkt var mer sofistikerat än dagens bästa. När Gutenberg hade uppfunnit boktryckarkonsten skapades en möjlighet att sprida kunskapen från denna era och från antiken i Grekland.

    Det kallades renässansen.

    Dagens juridik bygger t.ex. i mångt och mycket på den romerska, och den återupptäckta läkarvetenskapen byggde från början på den som fanns under antiken, den var primitiv men faktiskt den enda som var nedskriven. Medeltiden var en lång mörkertid i Europa som delvis fortfarande är höljd i dunkel.

    Min favorit från romartiden är senatorn Cicero, som med ett kort tal fick revolutionsanstiftaren Catilina att resa sig från sin bänk och lämna lokalen tillsammans med sina medlöpare. Så ska politik föras, inte med knytnävar och bomber! (C uttalades som K i den tidens latin).

    Men romarriket var ett elitsamhälle där fysisk och mental styrka värderades högt, men inte mjuka värden. Det finns oändligt många teorier om dess utplånande ca år 440 i Rom, men faktum är att det levde kvar i århundraden i Konstantinopel (Istanbul) ända tills muslimerna erövrade ”Östrom”.

  2. Jan Andersson skriver:

    Jag lyssnade på ett intellektellt samtal mellan två danska kulturpersonligheter för några år sedan (på SR, kanske var det sista gången jag hade tillgång till en radioapparat).

    De hävdade med bestämdhet att folket som idag bor i de före detta danska och norska områdena fortfarande är danskar och norrmän i själ och hjärta, vilket bevisas av tillkomsten av Öresundsbron, som återfört skåningarna till sitt egentliga hemland, Danmark, och sedan flera år utnyttjad till sitt maximum.

    Och kanske av det skånska talesättet: ”Det var en gång en skåning som ville resa för att se Norrland. Men han tyckte det var för räligt och vände i Markaryd”.

    Och att det finns historiskt stora skillnader mellan smålänningar, hallänningar och skåningar, vill jag tillägga efter att ha umgåtts sedan värnplikten med många från dessa regioner, och nu är bosatt i norra Bohuslän (fast värmlänning).

    De sa vidare att det ”egentliga Sverige bara består av Svealand, det vill säga ett begränsat område från Stockholm i öster, över de stora sjöarna och ned till Göteborg.

    Det var kungamakten, främst Gustav II Adolf som ville skapa ”ett lättförsvarat rike” (vilket han lyckades med) men på traditionellt sätt utan att ta någon hänsyn till folkviljan.

    Det är fortfarande ganska stor skillnad på folks mentalitet i de olika svenska regionerna. En landshövding i Värmland (inte värmlänning själv) sa en gång att den värmländska mentalitet som uttrycks i talesättet: ”Dä ordner säj, å gör dä inte dä så kvetter dä” var rolig att lyssna till, men den dag man måste få något gjort måste man vända sig till en smålänning. Ett befäl under värnplikten sa: ”Det är tydlig skillnad på sörlänningar och norrlänningar. När det blir kallt står sörlänningarna och slår åkarbrasor, medan norrlänningarna bryter av torra grenar och gör upp en eld”.

    När svenskarna nu återigen står inför ett nytt existentiellt hot (invandringen, EU och NATO) så kommer de gamla regionella skillnaderna att visa sig mycket tydligt, och det är inte sörlänningar som är vinnarna, fast smålänningarnas inställning som alltid är svår att förutse.

    Om man vill generalisera kan listan göras lång, men det välkänt att ”folk är olika”.

    För övrigt skulle många svenskar må bra av att ta sig till den norska gränsstaden Halden (egentligen Fredrikshald) för att besöka den magnifika fästningen på ett berg i staden, och även besöka fästningsmuséet och ta del av den norska synen på Karl XII, som väsentligt skiljer sig från den svenska versionen (typ Kung Carl den unge hjälte, han stod i rök och damm…).

    Och samtidigt ta sig en funderare på varför fästningen överhuvudtaget är byggd, och om den varit till någon nytta? Har Sverige verkligen försökt att erövra Norge? Det står inte i svenska skolböcker!

    • Mats Jangdal skriver:

      Jag har vuxit upp i Jämtland och Norrbotten. Som vuxen bott längre perioder i Norrbotten, Värmland, Skaraborg och nu i Skåne.
      Ja, det finns skillnader, men också stora likheter. En sak jag noterat tidigt är att folk i gränstrakter gillar gränsen, för att det är annorlunda på andra sidan gränsen och gränsen utgör möjligheter för alla parter. Utan gräns och allt lika funnes det färre möjligheter och livet vore mycket tråkigare.
      Eftersom jag bor i Göinge i norra Skåne märks saknaden av det danska knappt alls. Här är Småland mycket närmare än Malmö och Köpenhamn.
      I Värmland och Norrbotten är nånannanismen påtaglig och man vill gärna se stora satsningar som någon annan står för.
      I Skaraborg och Skåne är självägandet och det egna initiativet, det egna företaget, viktigare än storleken på det. Av samma anledning tycks tilltron till staten vara mindre här.

      • Veiron skriver:

        Intressant observation om Skaraborg. Bor i norra Älvsborg (gränsar till Skaraborg) och kan säga att det är enorm skillnad i personlighet mellan Älvsborgaren och Skaraborgaren.

        Skaraborgarna är gladare, mer skämtsamma och lätta att få kontakt med. Älvsborgarna är reserverade, tråkigare och mer religiösa.

        Det intressanta är att skaraborgarna identifierar sig som just skaraborgare. Ingen i Älvsborg identifierar sig som älvsborgare trots att båda länen bildades år 1634, avvecklades 1997 och idag inte existerar.

        Att ”Uti bôgda” och ”Kass humor” är från Skaraborg är för övrigt ingen slump. Skaraborgaren är noga med gränserna, vilket bl.a. ses i sången ”Är i t ress?” där man definierar ytan ”Från Nossebro till Tibro….. Är i te ress?”
        https://www.youtube.com/watch?v=CHGuZyUBKSk

      • Jan Andersson skriver:

        Skaraborg tillhör absolut de regioner i Sverige där man vårdat sin historia bäst och där man fortfarande kan hitta mängder med historiska platser (mer eller mindre ”mystiska”) i lätt tillgängliga informationsskrifter. Och ändå väntar man där på att de mest intressanta platserna så småningom ska intressera svenska arkeologer. Kanske beror ointresset på de många amatörhistoriker som funnits och som har hittat många intressanta uppslagsändar, men som alltid gått litet för långt i vissa spekulationer.

        Intressant är väl att Västergötland aldrig varit ockuperat av främmande makt, hit med inte längre tycks ha varit mottot som gällde.

      • Jan Andersson skriver:

        Jag kan både se och känna ”bruksmentaliteten” i Sverige på alla de orter som länge har haft en dominerande arbetsgivare, och som kanske både farfar och far jobbade åt hela livet, kanske även sonen några år, men inte deras yngsta barnbarn (beroende på automatiseringen, kravet på specialutbildning och tvånget att anpassa sig årets alla dagar. Bruksmentalitet yttrar sig i ointresse för egenförsörjning och för lokalpolitiska projekt: ”De vet nog vad de gör, å dä ordner säj nog, det blir att (allt) bra”.

        Jag har därför avsiktligt sökt min boplats på en ort där det aldrig funnits någon större industri, utan försörjningen har alltid fått lösas med individuella initiativ, vilket märks direkt när man bara skrapar lätt på ytan. Här finns en mycket mer livaktig hantverkargrupp än på en bruksort, och de flesta verkar mycket mer medvetna om alternativen.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Det är så tacksamt att läsa vad du skriver Mats. Ju äldre vi blir desto svårare att hålla historian intakt. Historieförnekare och revisionister vimlar det av och det är jobbigt.
    Vad som är värt att notera är att socialisternas absolut främsta vapen mot sin egen befolkning är att de utnyttjar vår GLÖMSKA därför kan de utveckla systemet med det jag kallar ”fulvinkling” eller direkta lögner. De lever på att vi glömmer och resten tabubelägger man och kan aldrig prövas rättsligt.
    Om vi radar upp följande händelser.
    Grundlagsändringen 75
    Palmemordet
    Anna Lind mordet
    Estoniakatastrofen
    Lars Vilks overifierade olycka
    Mordet på Algernon
    Dessa händelser och personer inblandade kommer aldrig utredas rättsligt utan en evig massa av dem göms tills respektive inte finns mer bland oss eller att de är tabubelagt att tala om.
    Men i det offentliga skattefinansierade flödet från SVT/SR existerar nästan bara ett evigt malande om socialisten Hitlers allehanda mord.
    Allt annat som talar för det äkta SVENSKA, kultur, historia, levnad m.m skall bara förintas eller glömmas. Kjell Espmark var väl den som bröt sönder och tillintetgjorde Kgl. Svenska Akademin?
    Vet Mats, du har berättat men vi är glada för att du påminner oss.

  4. Göran skriver:

    Lite förenklat kanske, men en invasion kan aldrig älskas. Det som brister är att förstå orsaken till invasioner. Av vilken anledning angrep Karl XII Norge? Av vilken anledning förde Karl XII krig i Ryssland? Av vilken anledning angrep Ryssland Ukraina osv.?

    Rysshatet förstår jag mig inte på. Jag kan inte se någon anledning att hata Ryssland. Folk i Sverige som i stort endast bryr sig om att kunna namnet på karaktärer i tv-serier blir plötsligt fanatiska rysshatare. Sverige är det land i Europa vars befolkning är mest positiva till att kriga mot Ryssland.

    Ryssland har stötte ”rätt” att angripa Ukraina än vad USA har haft i de krig USA har deltagit i efter Andra Världskriget.

    Jag ser dessutom inte vad länder har rätt till utan vad folk har rätt till. Om t.ex. gutar inte vill tillhöra Sverige utan vill att Gotland ska vara ett eget land, ja, då ska de få vara det enligt min filosofi. (Gotland skulle kunna vara mycket rikare än Sverige, men de genomsocialiserade gutarna kommer aldrig att kunna förstå det.)

    • Jan Andersson skriver:

      Du kan vara lugn, Ryssland kommer att vara vår kanske största handelspartner i framtiden; vi behöver deras råvaror, de behöver vår teknik.
      Men det kommer att dröja till slutet av detta sekel, innan folken i båda länderna insett att socialism utan ett näringliv att mjölka är otänkbart och att näringslivet behöver konsumenter för att kunna existera. Men de får gärna släppa sitt kyrilliska skriftspråk, det är ett allvarligt hinder för öst och väst att närma sig varandra trots att ryska är ett germanskt språk och lätt att lära sig.
      Ett snabbtåg från Moskva över St. Petersburg till Helsingfors och vidare över Åbo och Åland till Stockholm med slutstation i Oslo har redan diskuterats.

      • Mats Jangdal skriver:

        Ja, det kyrilliska alfabetet är ett aber för båda sidor, om man säger så. Håller i övrigt med dig.
        Har också flyttat bort från bruksmentalitet, den är svår att uthärda.

      • Göran skriver:

        Alla tror att Ryssland är så teknisk underutvecklat. De gör stora framsteg. De har nu helt egen produktion av flygteknik, där många förutspådde att deras civila flygplan skulle stå på marken inom ett år.

        Ryssland har ett antal helt förarlösa taxibilar. Vilket EU-land har det?

        • Jan Andersson skriver:

          Under ett av mina första sommarjobb tidigt sextiotal på ”fabriken” gick jag som hjälpare åt en äldre montör. Han var känd som gammalkommunist och pratade jämt och ständigt om Ryssland. En gång (på ett hustak) avbröt han plöstligt det han höll på med och stirrade mig i ögonen: ”De säger att det inte finns så mycket bilar i Ryssland! Men självklart, med så breda gator ser det förstås ut som det inte finns så många bilar!”.

        • Jan Andersson skriver:

          Sikorsky uppfann den moderna helikoptern. Frågan är hur många testpiloter som omkom under alla misslyckade provflygningar? Att konstruera något med trial-and-error är lättare än att göra rätt från början och speciellt när resurserna och beställningen kommer som en order från högsta ort, och det står en lång kö av ditkommenderade unga testflygare i korridoren. Att elda på med ett ständigt krigshot var ett sätt att höja motivationen hos alla och hålla liv i entusiasmen, fast ganska bortkastat om det inte blir krig någon gång…

          Rätt många svenska flygare har också dött i utvecklingen av de svenska Tunnan, Lansen, Draken och Viggen, med flera… fast det var smällar man fick ta…

          Flygbolaget Aeroflot har ingen lysande säkerhetsstatistik heller. Fast berusade piloter har förekommit i Västvärlden också, en amerikansk komiker brukade svara på flygvärdinnas fråga: ” Jag tar detsamma som piloterna, tack! “

          • Göran skriver:

            Alla kommersiella flygbolag flyger med samma säkerhetsbestämmelser. Sedan finns det lite olika rutiner inom flygbolagen och hierarkiska otyg.

            • Jan Andersson skriver:

              Och det skiljer avsevärt hur mycket man bryr sig i praktiken, vilket gäller alla ”normer” och regler som författas och sänds ut från Bryssel. Ungern var de enda som hade en alkotest för piloterna strax innan de äntrade sitt flygplan. Låter som ganska självklart, eller?

  5. Göran skriver:

    De flesta krig startar med att man först rättfärdigar dem. Får man opinionen med sig är det bara att anfalla.

    USA:s invasion av Irak rättfärdigades med att Irak skulle ha massförstörelsevapen. Lögn. USA:s intåg i Vietnam startade med en bluff om att ett amerikansk fartyg attackerades. Det är bara att räkna på.

    Ett populärt rättfärdigande är att demokrati ska införas. Verkligen moraliskt eftersom det antas att demokrati är rätt. Många diktatoriska länder i världen respekterar äganderätt och personlig integritet högre än vad de flesta så kallade demokratier gör.

    Är Ryssland mer demokratisk än EU-länder? Ryssland bestämmer sina egna lagar via valda ombud. EU-länder får sina lagar överkörda av icke valda ombud.

    Själv bryr jag mig inte om något är demokratisk eller inte. Det enda viktiga är att de som styr behandlar sina invånare väl. Behandlar Sverige sina invånare väl? I mitt tycke nej, långt därifrån.

    • Jan Andersson skriver:

      Jag håller fullständigt med om att Sverige måste få ett ordentligt modifierat styrelseskick med en halverad riksdag med valda representanter som respekterar väljarnas preferenser i första hand och med tidbegränsat mandat, och att ”the deep state” måste dels hårdbantas och dels privatiseras. Vi ska inte vara medlemmar i en mängd internationella organisationer med tveksam nytta för både oss och hela världssamfundet. Det stora 30-åriga avbetalningen för ingenting till Sydeuropa ska vi skippa, Spanien har redan fått svindlande nettobelopp av EU och byggt motorvägar och världens mest omfattande järnvägsnät efter Kina (tyvärr går alla tåg till Madrid, dit ingen åker).

      Vad som håller Sverige flytande fortfarande är vår utbildningsnivå och vårt näringlivet (läs exportindustri). Utbildningsnivån och skolornas nivå måste upp ganska mycket, vilket kostar lärarlöner men som ändå måste vara den bästa investering som kan göras. Vi måste hela tiden höja den tekniska nivån för att inte bli frånåkta av andra länder som redan nosar oss i baken. Det är bara undervisningssystemet och näringslivet som skall vara världsledande, inte nivån på flyktingmottagning, klimatåtgärder och kravlöst bistånd, för där ska vi istället vara sist på bollen eller kanske inte spela med alls. Istället ska inte en enda ungdom i land eller stad som vill studera hindras av andra plikter eller penningbrist utan att kunna fullfölja sina drömnar. Polisen utför ett skitjobb och ska ha betalt därefter, halvera istället fantasiersättningen till alla advokater så de kommer ner från sina höga hästar.

      Om elbolagen vill bygga vindkraftverk så låt dem göra det, men helt i avsaknad av tvingande ”klimatplaner”. Om medborgarna vill ha elbilar, låt dem får köra sådana, men utan alla subventioner och staffskatt på konventionella fordon. Allt måste kunna stå på egna ben och inte hållas under armarna med konfiskerade skattepengar, som skulle göra mycket bätte nytta investerade i exportindustrin. Man ska alltid, alltid prioritera sådana åtgärder som ger snabba pengar tillbaka. Det finns inget välstånd som inte bygger på rikedom.

    • Jan Andersson skriver:

      Man kan ju också allvarligt fundera på varför många stora nationer i Europa är så genomusla på det internationella affärsspråket engelska. I Sverige är det numera självklart engelska som är mötesspråk utan minsta kommentar i kallelsen. Även ”arbetare” hänger med utan att blinka. Men i många sydeuropeiska länder kan du inte ens hälsa på cheferna på engelska; de ser ut som levande frågetecken. Hur sannolikt är det att de kommer att handla något från Sverige?

      Ett större företag i västra Spanien (där man förstår portugisiska hyggligt) hade anställt chefer från Brasilien, för de kunde engelska…

      Men frågan kvarstår, varför är det så förbaskat svårt att bli förstådd i medelhavsländerna på engelska, och varför ska denna existentiella brist i dessa länder kompenseras ekonomiskt via EU, när det aldrig kommer att bli ett dugg bättre? Dags att sätta stopp, och inte som nu le fåraktigt åt allt Ursula von der Leyen vill. Den hållningen är långtifrån ”svensk”; vi visste förr vad vi kan och vill, och det är avgrundsdjupt från vad utlandet kan och vill att vi skall göra.

    • Jan Andersson skriver:

      Vi lider i Sverige under den ökande brottsligheten, speciellt ”skjutningarna” med starka kopplingar till islam och den muslimska kulturen. Vi bemöter värstingarna med undfallenhet och ”snällhet” trots att vetenskapen tydligt påvisar att det aldrig fungerar.

      Men är det aldrig någon alls som funderar ett ögonblick på varför muslimerna föraktar oss och opponerar mot vårt samhällsskick, värdelöst i deras ögon? Är det för att vi hela tiden uppvisar en självutplånande svaghet när vi bara bemöter värstingarna med undfallenhet och ”snällhet” trots att vetenskapen tydligt påvisar att det aldrig fungerar?

Kommentarer är stängda.