Det är till hösten 25 år sedan miljöpartiet kom in i riksdagen. Jag sökte lite uppgifter på nätet för en annan artikel och fann då följande, utdrag ur Trafikutskottets betänkande 1989/90 TU9:
2.3 Åtgärder mot trafikens skadeverkningar genom utsläpp av koldioxid
I motion T259 (c) påpekas att vid förbränning av förnybar energi koldioxiden – som framkommer vid all förbränning – ingår i naturens kretslopp, medan vid förbränning av fossila bränslen, såsom olja, luftens koldioxidhall ökar och skapar ”växthuseffekten”, som innebär att jordens medeltemperatur stiger och klimatförändringar som kan få förödande verkningar uppstår successivt. Då därför enligt motionären utsläppen av koldioxid från fossila bränslen radikalt måste minskas och trafiken har en betydande andel i koldioxidutsläppen begär han (yrkande 2) att regeringen skall ta initiativ till och stödja en omfattande upplysning dels om trafikens skadeverkningar genom skadliga avgasutsläpp, dels om möjligheterna för den enskilde och för företag att medverka till att minska dessa utsläpp.
…
I proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet framhölls att risken för långsiktig klimatförsämring till följd av utsläpp av bl.a. koldioxid utgör ett av de särskilt allvarliga, rentav livsavgörande hoten mot miljön. I samband med behandlingen av propositionen begärde riksdagen (bet. JoU 1987/88:23 s. 83, rskr. 373) med anledning av motionsförslag att regeringen skulle klarlägga energianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta ett program för 1989/90:TU9 att minska utsläppen av koldioxid till vad naturen tål. Som ett nationellt delmål borde anges att koldioxidutsläppen inte borde ökas utöver den nivå de hade år 1988. Mot bakgrund av 1987/88 års beslut om miljöpolitiken har påbörjats olika utredningar m.m.
Sålunda uppdrog regeringen i september 1988 åt statens naturvårdsverk att utarbeta och senast den 30 mars 1990 redovisa förslag till nytt handlingsprogram mot luftföroreningar och försurning. Under våren 1989 har verket avlämnat delrapporten Växthuseffekten. Orsak, effekter och möjliga åtgärder, vilken utgör en lägesrapport om klimatpåverkande luftföroreningar m.m. Förslag till åtgärder mot sådana luftföroreningar avser verket lämna I slutredovisningen för uppdraget. I delrapporten konstateras att det inte finns några reningstekniska lösningar all tillgå för att begränsa koldioxidutsläppen. Åtgärder för att begränsa dessa utsläpp berör enligt rapporten i första hand energiproduktionen och transporterna – i fråga om transporterna genom förändringar i trafikens volym och sammansättning, övergång till mer bränslesnåla motorer, introduktion av alternativa drivmedel, hastighetsbegränsningar m.m.
Den år 1988 tillkallade miljöavgiftsutredningen (ME 1988:03) har med anledning av tilläggsdirektiv i april i år (dir. 1989:33) nyligen i betänkandet (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken redovisat överväganden och förslag rörande användande av miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel inom energi- och trafikområdena. Förslagen avser främst utsläppen av svavel, kväveoxider och koldioxid.
Frågor om koldioxidutsläppen behandlas också inom ramen för ett utredningsarbete som utförs av statens naturvårdsverk, statens energiverk och transportforskningsberedningen och som syftar till ett förslag till miljöanpassal energisystem och miljöanpassat transportsystem skall läggas fram i början av år 1990. Arbetsnamnet för arbetet avseende transportsystem är Luftföroreningar från trafik. Utveckling och påverkansmöjligheter.
Det finns enligt utskottets mening anledning räkna med att vad som framkommer genom det nämnda utredningsarbetet kommer att tillgodose syftet med motionsförslaget. Det bör därför inte föranleda något initiativ av riksdagen utan kan avslås.
Anledningen till att trafikutskottet ägnar så stort utrymme åt koldioxidutsläppen är dels riksdagens beslut året innan om ny miljöpolitik. Då ägnades stor uppmärksamhet åt svavel, kväveoxider oxh CFC. Ni minns säkert oron för försurning, skogsdöd och ozonhålet. Ett år senare, när mp för första gången tagit plats i riksdagen låg allt fokus på koldioxid och klimatförändringar. För den uppfattningen fick man uppenbarligen starkt stöd av centern.
Här framgår sålunda mycket tydligt att man redan åren 1987-90 genomförde beslut som varit styrande för svensk miljöpolitik och i synnerhet koldioxidfrågan utan att ha någon som helst kunskap i frågan. Hela den politiska beslutsprocessen vilade på gissningar och rädlsor, föreställningar som sedan utgjort axiom i 25 år. Detta skedde alltså innan IPCC bildats och cirka tio år innan de ens kommit med sitt första katastrofscenario baserat på något slags forskning. Men Sveriges riksdag visste redan vilka faror som väntade i framtiden och vilka åtgärder som var nödvändiga.
Vi har alltså två generationer väljare, journalister, forskare och politiker, som aldrig under sin livstid fått höra något alternativ till dessa irrläror. Inga kritiska frågor har ställts, ingen alternativ förklaring eller vetenskap har släppts fram. Inte underligt att det är så svårt att ändra den offentliga bilden av sammanhangen. Det är faktiskt beundransvärt att så många medborgare ändå tänker själva, kollar fakta och kommer fram till egna välgrundade ställningstaganden.
RSS – inlägg
Det va som ….!
Snacka om förbeställda forskningsreslultat till IPCC. ”Hur mycket uppvämning ska vi säga att det blir?
Det är väl som det brukar vara….
Med en skillnad mot kväveteorin och havet.
I koldioxidfrågan så drabbas hela befolkningen, men i kvävefrågan så darbbades enbart, nästan , jordbruk och trädgård. I början var det mycket hårt mot djurbönder, då det fanns ett överskott på mjölk och nötkött…
Frågan är då vem som tydligt vinner på koldioxidfrågan?
Och vem som skall betala….
Och en övrig parallell..
Det blir som det blir..
Så det är inte lönt att bry sig i miljöfrågor.