Liberalismen och särintressena

Frihetliga liberaler brukar värna om två saker, ekonomisk frihet och individuell frihet. Men några sådana liberaler finns knappast längre. De som kommer närmast är de som kallas libertarianer eller nyliberaler, den där sortens liberaler Annie Lööf med eftertryck förklarat att hon inte är.

En annan sak liberalerna traditionellt är noga med, är att lagen ska vara lika för alla. Men diskriminerande lagar eller lagtillämpning reagerar de inte på längre. De accepterar gladeligen resonemang om positiv särbehandling av samer, inklusive en arvsrätt till yrkesutövning/skråväsende. Likaså positiv särbehandling av kvinnor, romer och muslimer. De har ju varit illa behandlade av tidigare odemokratiska samhällen. Men att bara vända upp och ner på ett privilegiesamhälle tar ju inte bort privilegiesamhället. Det ger bara nya priviligierade klasser och diskriminerar nya.

Särintressen ges stort inflytande i den moderna liberala politiken. Alla partier, från moderater till socialdemokrater benämner idag ofta sig själva som någon form av liberalt parti. Sossarna vill inte vara socialister och moderaterna vill inte vara konservativa.

Jag hade tänkt berätta följande exempel om särintressena, byggt på uppgifter från en tjänsteman på skatteverket. Ett alldeles färsk exempel på särintressenas inflytande är jakten på svartarbete i Sverige. För att få bukt med problemet med oredovisad personal på vissa arbetsplatser infördes krav på personalligare inom vissa sektorer. Dessa var ursprungligen, byggbranschen, restauranger, frisörer, tvätterier. Bland annat bilverkstäder har nu tillkommit. Framför allt fackföreningen Byggnadsarbetareförbundet, som var rädda för konkurrens från utländsk arbetskraft och Byggindustrierna, som var rädda för konkurrens från små företag och F-skattare tryckte på om denna lagstiftning.

Inom byggsektorn blev allt som Byggnads och Byggindustrierna pekade på belagt med krav om personalliggare. Inom de andra områdena justerades kraven till att i princip gälla kärnverksamheten. Man gjorde en gränsdragning som var enkel att förstå. Så icke inom byggsektorn. Nästan vad som helst kan idag falla inom byggsektorna och omfattas av kravet på personalliggare.

Enligt en tjänsteman på Skatteverket är det lagstiftaren som skrivit lagen på det viset. Mycket ovanligt enligt min sagesman. Lagstiftaren brukar ge Skatteverket uppdraget att dra gränserna så att det blir meningsfullt att kontrollera och beivra lagbrott. Så icke här, Skattemyndigheten är skyldig att så att säga hellre fälla än fria.

Bland mina många engagemang talar jag ofta med många myndighetspersoner, både högt och lågt. När jag började luska i ett antal andra myndigheters åsikt om det som jag beskrivit ovan, fick jag veta att det är lögn! Lagen är inte skriven på annorlunda sätt än normalt. Det är den enskilde tjänstemannen på Skatteverket som hittat på såväl tolkningen som berättelsen om hur det har gått till, helt på egen hand. Tjänstemannen berättade för mig att hen jobbat med denna fråga i sju år och nu är verkets expert i frågan.

Jag har i egenskap av ordförande riksorganisationen för medlemsägda fiberföreningar på landsbygden e-postat följande till tjänstemannen:

Här kommer en mycket kort redogörelse för varför vi anser att kravet på digital personalliggare inte ska gälla vid anläggande av fibernät på landsbygden.
Lagen är tillkommen för att stävja svartarbete på byggen, restauranger, tvätterier och i frisörverksamhet. Det är endast dessa områden som är utpekade som orsak till lagen. Därmed ska inte annan verksamhet omfattas.
Ingen byggarbetsplats, en byggarbetsplats omfattas av kollektivavtal med byggnadsarbetareförbundet. Det är vanligt att entreprenörerna som anlägger fibernät istället går under Transports avtal. Alltså ej byggnation.
Ingen avgränsad eller avgränsningsbar arbetsplats, allmänheten har tillträde både på väg och i allemansrättsligt tillgänglig natur. Här åläggs beställare och /eller entreprenör ansvar för allmänheten. Det är helt oacceptabelt ur rättssynpunkt.
Ofta inte ens rastkur. Arbetsplatsen rör sig med ett antal meter per timme. Här finns ingen punkt eller plats man kan installera en automatiserad elektronisk avläsning för närvaro på arbetsplatsen.
Ideellt arbete, oavlönat. Sådant arbete förekommer i kombination med avlönat arbete. Men det är för den skull inte svartarbete och ska därför inte omfattas av lagen.
Oskäligt krav på föreningar som inte jobbar inom byggverksamhet, inte har  teknisk kompetens, utför denna åtgärd endast en gång. Det kan synas märkligt att de som beställer ett fibernät inte har tillräcklig digital kompetens för att hantera denna utrustning. Men i de flesta fall så sköts föreningens operativa arbete av pensionärer som vill ha en fast uppkoppling för andra ändamål än mobilitet. Det är fullständigt odemokratisk att kräva att människan som föds analogt och dör analogt, ska tvingas leva digitalt däremellan, från vaggan till graven. Frivillig användning av digital teknik är utmärkt, tvång däremot strider mot alla demokratiska principer.
Dålig täckning, olämplig teknik för ändamålet. Eftersom den mobila täckningen ofta är dålig där dessa nät anläggs och i princip alltid har helt blinda fläckar, är teknik som förutsätter ständig kontakt med övervakande myndighet helt olämplig i denna verksamhet.

Jag påtalade muntligt även andra olägligheter för fiberföreningarna och generellt för verksamheter på landsbygden. Bland annat att det inte finns några definitioner på projekt eller tidgräns för projekt, vilket allvarligt försvårar verksamhet för vanliga jordbruk. Tjänstemannen höll med om allt, men menade att det inte gick att göra något åt, med hänvisning till lagen. Det är samma tjänsteman som jagat en känd fäbodstinta med krav på elektroniskt kassaregister i väglöst, elfritt och telefonfritt land.

En tjänsteman på ett annat verk berättade att de hade haft lagförslaget om personalliggare på remiss, och avgett svaret att de inte hade något att invända. Hade de insett de konsekvenser jag beskrev, hade de avgivit ett annorlunda utformat remissvar, var tjänstemannens spontana svar. Jag har talat med minst fyra olika myndigheter som anser att tjänstemannen på Skatteverket obstruerar de andra myndigheternas arbete att verka för arbete och tillväxt i Sverige.

Vännen Åke som flitigt kommenterar här på Frihetsportalen brukar påpeka att man alltid ska skjuta på rätt pianist. Här har vi en pianist som ingår i en hel symfoniorkester, och hen spelar inte enligt partituret. Dirigenten, han med svetspinnen i handen, märker ingenting. De andra musikerna, från stråkar, blås och slagverk, har talat med pianisten och försökt få denne att förstå att hen skadar orkesterns anseende och ödelägger de andras musikanternas möjlighet att framföra musikstycket korrekt. Detta har inte haft någon inverkan på pianistens agerande.

Var fanns de frihetliga liberalerna när den lagen antogs? Var fanns de högstämda talen om ett samhälle med ekonomisk frihet för att säkerställa bästa möjliga samhällsutveckling? Var fanns försvaret för de individuella friheterna och personliga intgriteten? Hur vanligt är det att tjänstemän på andra verk agerar på liknande sätt?

Det är läge för en folkstorm! Skriv till de myndigheter ni tror kan ha intresse av att Skatteverket inte motarbetar dessa myndigheters uppdrag. Skriv till regeringen och vart och ett av riksdagspartierna och kräv att de ställer frågor. Allt skriftligt som kommer in till det offentliga Sverige diarieförs, det lämnar spår som kan granskas. Skriv till media!

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Liberalismen och särintressena

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Mats, när Du första gången aviserade ditt deltagande i fiberinvesteringarna på landsbygden blev jag ytterst skeptisk. Det är säkerligen många som misstänkt socialisternas avsikter med hela initiativet med fiberuppkopplingen, ökat tvång och utvidgad kontroll.
    Därför skänker vi Dig en tacksamhetens tanke för att Du med otrolig energi och stor ihärdighet avslöjar kränkningar och förnedring som svenska folket utsätts för av socialistiska karriärister.
    Hårresande och skrämmande läsning som knappast finns tillgänglig någon annan stans än på Frihetsportalen. För det socialistiska lurendrejeriet finns inga gränser och A K BATRA är det största offret, hon som hoppade i säng med Löfven. Hua, hua!

  2. mats skriver:

    En helt annan aspekt på personalliggare får man när man läser maskinentreprenörernas Svante Flodén gissa att förarhytten snart är bort på entreprenadmaskinerna. En förare kan i princip sitta var som helst på jorden och sköta maskinen. Vad ska svenska Skatteverket med personligare då?
    En annan variant är att föraren sköter flera maskiner åt olika företag, på olika arbetsplatser. Hur ska Skatteverket kontrollera vem så är var, då?
    http://www.entreprenad-supply.se/article/view/290035/forarhytten_kan_vara_pa_vag_bort?ref=newsletter&utm_medium=email&utm_source=newsletter&utm_campaign=daily#.V8ardmVanZg

    • Jan Suhr skriver:

      Det behövs knappt en förare eller operatör. Bara att ställa in maskinen att gräva ett dike, x meter djupt, x meter långt och i den riktningen.

      Robotiseringen är frmatiden.

      • Sten-Arne Persson skriver:

        Är de fler och effektivare drönare Du längtar efter?

  3. Sten-Arne Persson skriver:

    Bra Jobbat Mats! Få se om det går att väcka LRF ur Törnrosasömnen.

  4. Sten-Arne Persson skriver:

    Mats skrev:
    ”En tjänsteman på ett annat verk berättade att de hade haft lagförslaget om personalliggare på remiss, och avgett svaret att de inte hade något att invända. Hade de insett de konsekvenser jag beskrev, hade de avgivit ett annorlunda utformat remissvar, var tjänstemannens spontana svar.”

    Nej, de tjänstemän som tittar på sådana här lagstiftningar är ju inte själva drabbade då de förmodligen inte berörs, såvitt de inte råkar ha en egen näringsfastighet. Privatbostäder är ju undantagna. Om man nu gräver ner bredband så betjänar ju bredbandet merendels privata abonnenter, men även de som äger en näringsfastighet. Det är ju dessutom vanligt att man i samma schakt förutom bredband även lägger ner vatten och avlopp. som för någon eller några abonnenter även berör näringsfastigheter. Det är klart att seriösa lagstiftare och remissinstanser inte skall blanda in personalliggare i sådana här projekt. Hur rättvist skulle det kunna bli? Osäkerhet, krångel och fördyringar är vad man skapar, det har vi nog av.

  5. Åke Sundström skriver:

    En folkstorm är befogad, men helst på bredare front. Personalliggarna är trots allt en ganska liten spottloska i oceanen av statlig detaljreglering och politisk ofrihet.

    Dessutom haltar din snygga orkester-analogi en smula. Handläggaren på Skatteverket följer ju samma partitur som dirigenten, d v s lagen. Att den förstnämnde personligen ogillar kompositionen är tydligen sant, men irrelevant. Och att den senare ingenting märker är förstås osant. Löfven vet precis hur notbilden ser ut, den har för övrigt beställts av hans tidigare arbetsgivare, LO. Men liggarna infördes av Reinfeldts första regering (om jag tolkar dig rätt), så varför då utse Löfven till dirigent?

    Så även om ditt exempel är intressant så kan det vara mer angeläget att kartlägga och angripa den gemensamma nämnaren: de stora planekonomiska (socialistiska) systemfelen. I detta fall bl a högskattepolitiken och LO:s lönemonopol. Och ställa den allvarligare frågan: Var fanns liberalerna (och de konservativa) när Sverige långsamt förvandlades till den sista Sovjetstaten?

    • Stefan Eriksson skriver:

      Åke!
      Orkester-analogi 2.0 .
      Vad göra när enskilda i orkestern visar sig vara helt ”tondöva” ?
      Dirigenten lär kunna ösa noter i knät på vederbörande, jag tror resultatet blir det samma.
      Måhända är noterna i stycket ”luddigt” och osammanhängande nedtecknade, och det har vi att skylla på kompositören (den lagstiftande församlingen), men vad spelar det för roll när vederbörande är tondöv?
      Låt säga att talanger inom orkestern talar med kompositören om det plågsamma i att framföra detta sammelsurium, kunde det inte redan då bli bättre?
      Visar det sig att kompositören är helt döv för påpekanden om orkesterns dilemma, ja då skulle i varje fall jag ägna mig åt något annat.
      Som att rensa dike till exempel.

      • Åke Sundström skriver:

        Tondöv kan ”vederbörande” bara vara med dirigentens tillåtelse. Och du stoppar inte den skräniga konserten genom att vända ryggen till och i stället gräva diken!

        • Stefan Eriksson skriver:

          Konserten lär bli mindre skränig för det fall de med talang (ej tondöva) lämnar orkestern till sitt öde.
          Låt de tondöva hållas till dom tröttnar på att ingen mer lyssnar på framförandet.
          Eller;
          Dirigenten ser till att bli av med dessa störningsmoment i framförandet.
          Med följden att konserten går att ta del av utan att öronen trillar av.

  6. Sten-Arne Persson skriver:

    Lagstiftningen om elektronisk personalliggare kan ställa till stora problem för lantbruket eftersom bestämmelserna vad jag ser kan komma att gälla all byggnadsverksamhet på näringsfastighet. Vilket i så fall innebär risk för kraftiga sanktioner om man bryter mot regelverket. Om man t.ex. börjat byggprojektet utan att anmäla detta till skatteverket, innan man startat, kostar det 25 000 kr i böter. Om man beräknar att byggprojektet kostar mindre än 4 basbelopp (177 200 kr år 2016), inklusive material men exklusive moms, behöver man inte anmäla till skatteverket innan man startar projektet. Det svårbedömda fribeloppet borde varit betydligt större.

    Begreppet vad som är ett projekt i sammanhanget är mycket diffust. På ett jordbruk kan det ju förekomma många byggnadsprojekt varje år beroende på om man får tag hantverkare eller ej.
    Hela jordbruket kan i värsta fall bli betraktat som ett projekt. Ständig kontroll med andra ord.
    Med tanke på hur kontrollverksamheten gent emot djurbönderna har urartat i 25 år så får man inte bli förvånad om de luddiga bestämmelserna för personalliggare utnyttjas till bristningsgränsen här också.

    Projekten gäller arbete på näringsfastighet vilket kan betyda att arbete med byggnadsreparationer, om- till- och nybyggnad, dikesrensning, täckdikning, skogs och gärdesvägar, broar, vattentäkter, stängsel, siloanläggningar m.m. hör till.

    En annan sak är att det säkerligen kommer att kosta klöver om man uppdrar till hantverkarna att själva ta ansvar för att den elektroniska rapporteringen i realtid fungerar. Hur blir det om åskan slår sönder anläggningen? Och vad gör man om man inte kan koppla upp sig mot skatteverket. Alla har inte bredband eller ens en fungerande mottagning på mobilen.

    Nog är det väl diskriminering när inte lantbrukare precis som frisörer och tvätterier får använda en manuell personalliggare. I synnerhet som lantbrukarkåren har en extremt hög medelålder och därför inte växt upp med datorer.

    Och hur troligt är det att lantbrukarna betalar svart, när man har avdragsrätt för kostnaderna för byggverksamheten? Är detta bara ett nytt sätt att fördyra livsmedelsproduktionen i Sverige?

    Sveriges regering och riksdag ska väl ändå verka för att tillvarata det inhemska jordbrukets resurser
    på bästa sätt, istället för att, som man gjort de sista 30 åren, vanvårda våra bönder som enligt officiell EU-statistik har sämst lönsamhet i EU. Det svenska jordbrukets intäkter räckte bara till att täcka 15 procent av kostnaderna, i genomsnitt, under de första femton åren som medlemmar i EU. Av de tre länder som blev medlemmar i EU 1995 hade Finland och Österrike fyra respektive fem gånger bättre kostnadstäckning än vad Sverige hade. I dag är varannan tugga vi äter importerad, vi har inga beredskapslager som vi hade förr av matkonserver, handelsgödsel och drivmedel till bilar och traktorer m.m. Vi har inte något försvar värt namnet, med det kvittar när vi saknar mat och drivmedel. I ofred kan vi inte räkna med att vårt jordbruk räcker till mer än 25 procent av befolkningen om ens det. Vi saknar drivmedel till våra traktorer. Dieseltjuvarna har fått härja fritt, många bönder har tröttnat på att bli bestulna och skaffat sig en 400 literstank som de åker med till macken och fyller upp. Efter andra världskriget hade de flesta bönder bränslelager för 2 till 3 odlingssäsonger i sina tankar medan deras nuvarande lager kanske räcker en vecka. Hur har regering och riksdag tänkt?

    Skicka denna länk till allgoda krafter ni känner
    https://www.frihetsportalen.se/2016/08/liberalismen-och-sarintressena/

    Mats rekommendation:
    Det är läge för en folkstorm! Skriv till de myndigheter ni tror kan ha intresse av att Skatteverket inte motarbetar dessa myndigheters uppdrag. Skriv till regeringen och vart och ett av riksdagspartierna och kräv att de ställer frågor. Allt skriftligt som kommer in till det offentliga Sverige diarieförs, det lämnar spår som kan granskas. Skriv till media!

  7. Martin Olofsson skriver:

    Sverige är fantastiskt tycker nog en del. Jag har råkat ut för myndighetsutövning som närmar sig världsklass vill jag påstå. Som jag förstod från tidigare inlägg är även bilverkstäder-verkstäder med i karusellen. Det blir fint med en liggare då vi åker ut på en maskin som finns någonstans ute i naturen med problem. Skall vi då registrera oss digitalt på ort och ställe mellan grästorvorna.
    innan vi ens kan påbörja reparationen för att få maskinen att fungera. Frågan är sedan varför en elektronisk närvaroliggare skall ha en bättre giltighet när skatteverket ignorerar civilrättsliga avtal som är upprättade i laga ordning.

Kommentarer inaktiverade.