Om det är så att politikerna är hederliga och de ärligt anser att skatt på ägande är förkastligt. Då avskaffar de fordonsskatten.
Om det är så att larmen om klimatförändring är sanna och det är fossila bränslen som är orsaken. Då är det bränslena som ska beskattas, inte ägandet av fordonen, om man vill uppnå en förändring.
Om det är så att en klimatförändring är på gång, människan har orsakat den och vi vill återställa/behålla den gamla balansen. Då måste vi förändra något i vårt beteende.
Om det å andra sidan är så att vi vill låta naturen förändras i takt med de inputs som den får från olika håll, oavsett vilka. Då ska vi inte göra några förändringar i vårt beteende eller beskattning av bränslen.
Förvånande nog förekommer det ingen debatt alls om denna sista premiss. Den som borde komma först på dagordningen. Varför har alla rusat iväg i något slags panisk konsensus om att något måste göras? Utan ordentlig analys av vare sig verklighet eller politiska och ekonomiska incitament i det fördolda. Varför?
Förslaget om slopad fordonsskatt för att det är det enda hederliga utifrån de debattlinjer som förs idag. Det är ett slags test på politikernas vilja att verkligen göra det de talar om.
Jag gjorde det också för att få en möjlighet att redovisa de andra stegen i det logiska resonemang jag visade ovan och för att visa i vilken ordning det är logiskt och rimligt att börja.
Varför denna vilja och beredskap att packa ihop oss till varje pris? Varför diskuteras inte befolkningsökningen och dess konsekvenser på alla plan mer? Det är ju där den stora orsaksförklaringen kan finnas. Kräver det för stora och politiskt obekväma beslut? Kommer det att kräva filosofiska resonemang som känns för darwinistiska? Kommer inte klimatförändringsskräcken att kräva politik som känns alltför totalitär?