NTF:arna Hans Aronsson och Putte Hansson Skriver under rubriken ”Stor okunskap om hastighetens betydelse!” De har alldeles rätt, men inte som de tror.
Illusionen att vi kan stoppa döden om vi sänker hastigheten på vägarna, är just en illussion. Livet är en resa. Samtliga resande är på väg mot samma mål med endast enkel biljett. Endast en tur per resande är tillåtet.
Vanföreställningarna om hastigheten är och har varit många genom tiderna. Redan när de första tågen provades fanns det de som var övertygade om att den mänskliga kroppen inte skull tåla sådana farter som tågen hade. Detta trots att en modern hundrameterslöpare kan nå betydligt högre hastighet än de första tågen. Eller att goda galopphästar i århundraden varit mycket snabbare än så. Det var även då vissa personer med vetenskaplig utbildning som hävdade detta, exempelvis läkare.
Till slut insåg man att det var fel. Men fortfarande när Chuck Yeager flög fortare än ljudet på 40-talet fanns det de som trodde att där fanns en absolut gräns för vad vi tål.
Missuppfattningarna späddes på ytterligare när Ralph Nader hävdade att alla bilar var osäkra oavsett hastighet. Observera ordet oavsett. Det var alltså inte hastigheten som var avgörande. Men det alla minns är orden osäkra och hastighet.
Strax därefter lanserades i USA en kampanj mot droger under devisen Speed kills! (Hastighet dödar) Speed är slang för knark, så kallat uppåttjack. Hastighet som något farlig hamrades in i mångas medvetanden. Vid samma tid gjordes militära försök med höghastighetsvapen. På dåligt underlag hävdades att projektiler med hög hastighet var extremt dödliga. Inom detta område har en omvärdering skett på senare år. Men myterna finns kvar.
Alla dessa ”säkra” påståenden om att hastigheten på vägarna utgör exponentiella farligheter bygger på missförstånd, vantolkningar och ren okunnighet om trafik. Även om vi alla förhöll oss absolut stilla hela vår levnad så dör vi till slut. Sådant är villkoret för livets resa. Vi ska alla dö. Att hävda att man kan spara eller rädda liv genom att sänka farten är därför logiskt falskt. Att hävda det i debatt är ohederligt.
På alla andra kommunikationsområden söker vi öka hastigheten; båt, tåg, flyg och data-telekom. Det är bara på vägtrafikens område det är accepterat att söka strypa farten och hindra utvecklingen. Varför?
Kan det vara avundsjuka? Att somliga har råd med bilar som går fortare? Att det ogillas att individer ska ha rätt att bestämma över sin egen färdväg, avrese- och ankomsttid. Att bilismen befrämjar individualism och att det skaver för svårt på dem som vill tvinga in alla i kollektivism? Är det kommunismens fall, storebrors abdikation, som fått allehanda ofrihetens apostlar att organisera sig starkare för att hindra andra människor från att göra det som dessa apostlar själva inte gillar? En korporativistisk motreaktion till försöken att göra världen friare? Demokratin har i sanning långt kvar till fulländning.
Det som orsakar olyckor är inte hastigheten, det är trafikanters felhandlingar och brist på kommunikation med övriga trafikanter. Sådana som försöker hävda sin rätt i trafiken, i korsningar, att vara i vägen för att fostra andra, med mera. Trots att ingen sådan rättighet föreligger. Tvärtom är det ett trafikbrott att som det heter i lagtexten ”onödigtvis hindra övrig trafik”.
Påståendet att en sänkning av medelhastigheten från 90 till 80 kmh endast förlänger restiden med 50 sekunder är irrelevant för den resande. Det är inte NTF:s eller någon annans sak att avgöra om det är mycket eller lite, det bör vara upp till den enskilde. Det som är avgörande för om transporter kan sägas vara rationella eller inte är att man kan hålla så hög medelhastighet som möjligt. Det är därför inte skillnaden mellan 80 och 90 som är intressant. Det verkligt intressanta inträffar när vi bestämmer oss för att göra det möjligt att höja medelhastigheten till 110, 130 eller kanske rent av 150 km/h. Vi är många som kör flera mil varje gång vi sätter oss i bilen. På en hundramilaresa (inte ovanligt för oss ex-norrlänningar) gör en höjning av medelhastigheten från 80 till 100 km/h en tidsvinst med två timmar! På en tiomilsresa, som är mycket vanligt även i södra Sverige gör det en skillnad på 12 minuter. Vi är många som tycker att det är en väsentlig skillnad.
Om det är några som borde lära sig mer om hastighetens betydelse, så är NTF & consorties.