Susanna i badet

Flyktingarna från Mellanöstern kommer från en kultur som på minst en väsentlig punkt skiljer sig från den svenska. Den som i Mellanöstern äger en trädgård har den omgärdad av en mur med taggtråd på krönet och beväpnade vakter vid ingången. Där sådana arrangemang saknas blir trädgården snabbt förödd av människor som uppfattar det som en möjlighet att ta för sig. Åtminstone så länge de inte avslöjas. Det som i detta område verkar avskräckande är att där finns sedan länge en tradition att hugga handen av den som ertappas med att stjäla.

Om sådana saker finns berättat redan i Gamla Testamentet. En berättelse som gjorde sig påmind är den tre tusen år gamla om Susanna i badet. Hon var hustru till en Joakim i Babylon. På eftermiddagarna brukade hon ta sig ett svalkande bad i deras trädgård. Vid ett tillfälle kom två äldste, alltså betrodda äldre män med god samhällställning och krävde att få unyttja Susanna. Om inte, skulle de ange för Joakim att hon hade gett sig till dem. Efter övervägande fällde hennes rättrådighet avgörandet och hon vägrade gå med på förslaget.

Männen anmälde därför Susanna till Joakim och hon blev ställd inför rätta. Men något stod inte rätt till med historien och Daniel tillkallades för att skipa rätt. Han förhörde de båda männen separat och kunde enkelt påvisa att de inte berättade samma historia, alltså berättade de osanning. Susanna friades och männen dömdes.

Sensmoralen är mer än en. Dels att vittnen alltid ska förhöras separat. Dels att det lönar sig att hålla sig till sanningen. Dels kanske vi kan förstå berättelsen som en kvällstidningsvariant av berättelsen om männen som ville tillskansa sig frukterna i Joakims trädgård. Berättelsen är väl känd för de flesta. I Sverige inte minst genom Carl-Mikael Bellmans tolkning, Fredmans sång N:o 41.

Varför drar jag upp detta just nu? Jo, mycket på grund av bränderna i tilltänkta flyktingförläggningar. Det är känt att runt många flyktingförläggningar har det blivit skräpigt, privat egendom har fått fötter, respekten för andras (svenskars) egendom har varit dålig. Våra trädgårdar har sällan murar med taggtråd på och aldrig beväpnade vakter. Problemen gäller inte på alla platser och på många orter har polisen förstärkt närvaro för att se över och lugna ner situationen. Det är en omständighet som avspeglar sig i polisens bokföring. Att det brinner ser jag som ett uttryck, inte för rasism eller flyktinghat, utan som en protest mot våra svenska politiker och deras beslut. För jag gör mig inga illusioner om att inte åtminstone merparten av bränderna är anlagda.

Min väsentligaste poäng är dock att de flyktingar som just nu kommer från Syrien i huvudsak tillhör den grupp som aldrig haft en egen trädgård. Medan i synnerhet flyktingarna som kom från Iran efter Shahens fall tillhörde den grupp som tvingats lämna sin trädgård. De hade helt enkelt en bättre förståelse och respekt med sig för den privata egendomen. Deras anpassning till det svenska samhället har för det mesta gått mycket bra. Flyktingarna från Irak verkar ha varit en blandad grupp.

Att flyktingströmmen från Syrien dessutom kommer i en helt annan volym och med annan kraft gör inte saken lättare. De svenska snällisternas naiva inställning att det gått ganska bra tidigare, så det går säkert lika bra med mångdubbelt fler på kortare tid, saknar enligt min mening verklighetsförankring. Till dess flykting- och invandringspolitiken får verklighetsförankring kommer det att vara en politisk stridsfråga.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Susanna i badet

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Större delen av den svenska befolkningen hade varit utan händer med den respekt socialisterna visar samma laglöshet som följer med invandringen. Allt i deras omgivning är stöldbegärligt!

    • mats skriver:

      Man kan säga att våra politiker kastar oss handlöst in i ett äventyr vi inte vet hur det ska sluta!

  2. Thomas Gunnarson skriver:

    Att ha en kriminalitet på en låg nivå har varit samhällsekonomiskt lönsamt.
    Att tvingas dubbelkolla allting för att vara säker på att allt finns kvar, är just ganska dyrt…

  3. Rolf Löfgren skriver:

    En mycket klok artikel. Jag besökte min dotter med familj i New Dehli för 20 år sedan. De hade tjänstebostad i Ambica Garden i utkanten av staden. En traditionell rätt stor villa med stor prunkande trädgård. Tomten var omgiven av 3 m höga murar, taggtråd på krönet. 2 st beväpnade livvakter vid den stora porten vid entreen. En helt normal situation i Indien. Var och en som ägde en trädgård bevakade den,

Kommentarer inaktiverade.