Dagens gästskribent är Dan Ahlmark
En person inser tidigt att hon är en separat individ, och så småningom också att hon har ett ansvar för sitt liv. Mycket i samhället bl a den indoktrinering, som riktas mot oss, hindrar dock yngre människor att förstå vidden av det senare ansvaret. När individen så småningom förstår mera av kollektivism och hur samhället söker påverka och likrikta människor och därför kanske börjar att undersöka frihetliga synsätt, kan något viktigt hända. Oavsett vad hon tidigare förstått beträffande personlig självständighet, har hon nu möjlighet att på djupet inse och förstå sin Rätt till det Egna Livet (1). Och den insikten kanske inträffar momentant – i ett lysande moment! Det är då också födelseögonblicket för en riktig förståelse av personlig frihet och som kan bilda den fasta grunden för ett unikt liv. Det innebär samtidigt en insikt i det fulla ansvar för sig själv, som verklig individualism innebär.
För yngre människor med självförtroende, som främst hört vänsterns delvis kulturmarxistiska människosyn, vilken är föraktfull gentemot människan; fått klart för sig dess politik och insett den mindervärdiga rörelsefrihet och standard, som väntar i ett socialistiskt samhälle, kan proklamationen om individens rätt vara en helt omstörtande och livsavgörande händelse. Det gäller även, om man får den insikten senare i livet, men redan gjorda livsval kan då minska möjligheterna att levnadsmässigt realisera den frihet man egentligen önskar.
Oavsett om den individens levnad sedan blir mycket eller lite särpräglad, är utgångspunkten för den Rätten till det Egna Livet (REL), som varje människa har genom att hon är en människa. Den rätten innebär i största korthet, att personer ska (med få undantag) få bestämma själva och över sig själva. Den bestämmanderätten innebär då en fordran på självständighet hos/för varje person. Denna självständighet kräver, att staten inför individuella rättigheter (1) i grundlagen (berörs inte här), men också att individen förbereder sig och beter sig på ett visst sätt för att verkligen kunna realisera sin REL. De senare kraven är självfallet frivilliga, men torde i stort vara nödvändiga för personens fulla utnyttjande av sin frihet. Det första villkoret gäller den kunskap och tänkande, som individen behöver tillägna sig och utföra i syfte att kunna fungera väl som en oberoende och ansvarstagande person. Det andra fordrar ett självständigt beteende, så att individen verkligen tillämpar och förverkligar sina värderingar och livsmål.
Den nödvändiga kunskapen gäller en Livssyn, som strukturerar upp individens livsfilosofi i ett antal områden, som tillåter denne att systematiskt och successivt analysera de flesta viktiga livsfrågor på ett rationellt sätt, fatta beslut om dem samt att sedan agera utifrån dessa. Livssynen består då först av en Världssyn, Människosyn och Samhällssyn (2). Denna kunskap ligger sedan till grund för den fjärde delen av Livssynen: Egensynen. Informationen från bl a tidigare delar ska då vara tillräcklig för att människan rationellt kan bedöma och fastställa den senares sex komponenter: 1) Vem är jag som individ – egentligen ? 2) Vilka värderingar bör jag ha? 3) Vilken är min självuppskattning? 4) Vilka livsmål ska jag ha? 5) Vilka vanor bör jag etablera eller eliminera? samt 6) Vilken motivation har jag?
Den första punkten kräver stor ärlighet i klarläggandet av självuppfattningen (en så långt möjligt är värderingsfri uppfattning om en själv). Efter att individen har preciserat sina värderingar (pkt.2) är det möjligt att fastställa sin självuppskattning (bedömningen av en själv baserad på de egna värderingarna) (p.3). Värderingar (p.2) och mål (p.4) kräver tänkande under en längre period. Målen är av grundläggande betydelse för individen. Handlingar ska ha ett mål, och människan kan inte agera rätt utan rätta mål. Människor känner vanligen ett behov av ett agerande, som innebär förändring och förbättring av dagens status, och målen är en del av det. Motivationen (p.6) kan påverkas av tänkande men framkommer huvudsakligen spontant. Hela Egensynen växer delvis fram parallellt och successivt med de andra komponenterna i Livssynen. Efter att delar i Egensynen huvudsakligen fastställts, är uppgiften senare alltid att bevaka, att uppställda normer inte bryts under livet.
Den viktigaste vanan i Egensynens kategori 5 utgörs av sättet att handla. Att verkligen agera och snabbt vid behov och med tillräcklig kraft och uthållighet för att förverkliga individens värderingar och uppsatta mål anses i objektivismen – en filosofi, som utgör en av ett flertal källor för libertarianismen – vara av sådan vikt, att den klart överträffar motsvarande uppfattning inom andra filosofier. Att inte handla för att förverkliga uppsatta mål ses som djupt förkastligt och ett tecken på låg moral.
Människans självständighet medför sedan följande krav avseende det handlande, som innebär att man realiserar REL. Individen ska 1.förstå sin natur (medvetandets egenskaper) samt sina rättigheter; 2. hon ska nå, tillämpa och upprätthålla Andlig självständighet; 3. kunna hantera sina känslor (3); 4. nå, genomföra och upprätthålla Materiell självständighet; 5. besluta om sitt ansvar för andra och infria det, samt 6. besluta om sitt ansvar för sitt samhälle/land och genomföra det.
1 och 3 ovan innebär främst tänkande. De övriga kraven avseende beteende är dessutom förbundna med ständigt eller periodiskt arbete. Att skapa sin andliga självständighet (att bygga upp, bevara och hävda egna värderingar och objektiv kunskap) och att ständigt vidmakthålla materiell självständighet (p.4) är då de viktigaste villkoren. Arbetet att vidmakthålla en materiell självständighet torde generellt innebära det största och mest kontinuerliga behovet av att handla. Genom sitt yrkesarbete förverkligar människan de viktigaste av sina livsmål, och betydelsen av dessa kontinuerliga handlingar kan inte överskattas. Arbetet för landet (p.6) har förbindelse med vad individen gör för att skydda eller stärka de fyra värden, som libertarianismen ser som grundläggande i samhället: ständig respekt för det mänskliga förnuftet; individens värde och frihet (utifrån en klar individualism); rättvisa och medmänsklighet.
Betydelsen av att agera kraftfullt, konsekvent och varaktigt understryks av libertarianismens etiska syn. ”Godhet” knyts där – såsom i klassisk grekisk filosofi – till ett agerande inriktat på att förbättra det egna livet genom överlägsna prestationer (4):
… en person har utifrån sitt förnuft valt höga arbetsmål…förenliga
med de egna rationellt valda värderingarna….. och livsmålen men
realistiska utifrån hennes kapacitet inklusive kreativitet. Detta kom-
bineras sedan med en mycket hög arbetsinsats, vilken under livet
konsekvent verkligen utnyttjar hennes potential i alla viktiga avseenden…
Vad kan individuellt vara finare och värdefullare än en människa, som
realiserar kärnan av sina värderingar…presterar maximalt…når sina mål
och skapar högsta möjliga värde gällande sitt valda verksamhetsområde ?
Det innebär händelsevis också, att hennes bidrag till samhället är maximalt.
Att arbeta så under decennier ger underlaget för att kunna bli karakteriserad som en god person. Handlandet och genomförandet av individens värderingar och mål har enligt libertarianismen alltså en etisk vikt andra filosofier (eller ideologier) inte alls skänker det. De är istället bundna till ett godhetsbegrepp grundat på avsikt (hjälpa andra), vilket kan vara viktigt men relativt sett är av sekundär betydelse.
Man bör observera att libertarianismens godhetsbegrepp bygger helt på vad som är möjligt för den enskilda individen och är inget elitbegrepp. Det är avståndet mellan vad individen verkligen uppnår och vad som är möjligt just för denne, som avgör graden av godhet. Alla har oberoende av ålder, förmåga och styrka samma möjlighet att bli en god människa.
- https://newsvoice.se/2022/04/sund-kultur/
- https://nyadagbladet.se/kronikor/att-bestamma-sin-livssyn/
- https://fridebatt.se/handledning-i-att-bli-en-frihetlig-manniska-2/
- https://nyadagbladet.se/kronikor/den-etiska-faktorn/
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav hösten 2017 ut boken ”VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.
RSS – inlägg
Pingback: Betydelsen av handling enligt libertariansk ideologi | ulsansblogg
Varför behöver vi diskutera och ifrågasätta rätten till LIV och EGENDOM?
För vilka medborgare är den inte SJÄLVKLAR?