Undersökningar 2, World Happiness Report 2017

Den 20 mars är numera av FN utlyst World Happiness Day. Blev du lyckligare av det? Rapporten, WHR, hörde jag endast kortfattat kommenterad med att Sverige låg kvar på tionde plats. Men det mäts lite konstigt, för de lägger in ett teoretiskt mått som de kallar dystopi (dystopia) och är en teoretisk beräkning utifrån alla länders värden och något annat som jag inte riktigt begrep och jag ägnade inte mycket tid till att förstå. Framför allt begriper jag inte hur man kan lägga på värdet på dystopi ovanpå de andra värdena som borde upplevas som positiva. Hade det varit optimism hade jag förstått det bättre.

Sverige har mindre dystopi än de flesta länder som rankas högre än oss. Tog man bort den och bara räknade de andra faktorerna borde vi komma på sjätte plats, men det är egentligen oväsentligt. Det intressanta är några observationer. De sex första platserna intas av Nordeuropa, därefter Kanada, Australien, Nya Zeeland och Sverige. Sedan kommer Israel och Costa Rica, innan resten av Europa och USA kommer. Costa Rica! Baserat på BNP, livslängd, frihet, generositet och avsaknad av korruption, samt massor av dystopi. Man undrar hur? Eller är det bara de egna fördomarna som spökar?

Sämst happiness har, från botten, Centralafrikanska Republiken, Burundi, Tanzania och Syrien. De blir intressanta när vi jämför med hur lyckan förändrats i olika länder. Störst förbättring har de fått i Nicaragua (43), Lettland (54), Sierra Leone (106), Equador (44), Moldavien (55), Bulgarien (105), Ryssland (49), Slovakien (40), Chile (20), Uzbekistan (47). Total (absolut?) ranking för lycka inom parentes.

Störst försämring upplevs i Venezuela (82), Centralafrikanska Republiken (155), Grekland (87), Botswana (142), Ukraina (132), Jamaica (76), Jemen (146), Indien (122), Saudiarabien (37), Tanzania (153). Även här ranking för lycka inom parentes.

Endast ett fåtal EU-länder har upplevt en positiv utveckling. De flesta ligger på plats 115 (Italien) till plats 73 (Sverige), med Albanien på plats 70 som det land som ligger närmast nollan med +0,010. Här anger siffrorna placeringen i tabellen för förbättring-försämring, där plats 1 har bäst förbättring och alla från 71 till 155 upplever försämring.

Vi kan i Europa objektivt säga att vi har det bra materiellt. Men när en majoritet av medborgarna säger att de får det sämre, då är det en varning till våra politiker. Flera konkreta varningar har också levererats, men politikerna verkar oförmögna att höra. I vart fall har de så här långt varit oförmögna att finna den balans och inriktning för politiken som ger utslag i större lycka för medborgarna. Samtidigt måste man varna för Jeremy Bentham och utilitarismens tro att största sammanlagd lycka är det bästa måttet på ett gott samhälle. För tyvärr brukar sådan politik bli centralstyrd tvångspolitik som ingen blir lycklig av.

Därför bör man hålla i minnet att lycka inte är ett stabilt tillstånd. Troligen är det sökandet efter lyckan, ”pursuit of happiness”, som i en kreativ process ger största tillfredställelsen, vi kanske kan kalla det lyckan. Om det är något politiken måste leverera är det friheten, möjligheten, att kreativt söka vår egen lycka.

 

Publicerat i Aktuella övriga ämnen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 10 kommentarer

Trissdemokraterna

Alliansen har en föga imponerande historia att redovisa i borgerligt ansvarstagande för Sverige. Med DÖ-avtalet nådde de ett bottenmärke. De hade chansen att få styra Sverige, allt de behövde var ett passivt stöd från Sverigedemokraterna. Men de vågade inte.

Så jag lanserar ett nytt namn på partierna i Sveriges riksdag, Trissdemokraterna, varje röstsedel är en lott som får skrapas först efter valdagen. Först då får väljarna veta vilken politik som kommer att föras. Behöver jag tillägga att det är mest nitlotter i det skrapspelet?

Publicerat i Aktuella övriga ämnen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 5 kommentarer

FN är skadligt för den fria världen

Fredrik Segerfeldt skrev 2011 boken FN spruckna drömmar, men jag har inte läst den förrän nu. Vi visste väl alla att FN är en illa fungerande organisation, om nu kan tala om organisation i detta sammanhang (som Fridolf Rhudin brukade upprepa i en monolog). Korrupt och omöjlig att göra en rimlig revision på, enligt Inga-Britt Ahlenius. Hon borde ju veta, hon har ju försökt. Men inte kunde man föreställa sig att det är så illa som Segerfeldt beskriver. I korthet styrs FN, så när som på säkerhetsrådet, av diktaturländer. De har majoriteten i generalfösamlingen. Det är också dessa korrupta diktaturers företrädare som är beredda att sälja vad som helst till andra diktaturer. Det finns helt enkelt ingen heder, inget att lita på i FN. Men blåögda svenskar tror att det fortfarande styrs av Dag Hammarskjölds socialdemokratiska ideal.

Hur någon kan tro att denna avloppsbrunn av orenat mänskligt exkrement kan göra något gott för världen övergår mitt förstånd. Att någon tror att de exempelvis kan prestera en vetenskaplig sanning om klimatet är fullständigt obegripligt. Lika fullt verkar det som om till och med Segerfeldt själv tror på FNs klimathot, trots all smuts och fusk han funnit i deras verksamhet. Men han har en annan agenda med boken. Han vill bryta ut de demokratiska staterna ur FN och bilda DF, de Demokratiska staternas Förbund. Därefter ska DF leda den centraldirigerade globaliseringen.

En hemsk tanke! Men fria borgerliga debattörer i Sverige är inte friare än så. Åtminstone inte de som äter ur Timbros hand.

Precis när jag lagt ner Segerfeldts bok får jag syn på en artikel som bekräftar mina farhågor om FN. Artikeln handlar om ett FN-organ som har stämt en italiensk tidning för att de har publicerat sanningen om FNs korrupta verksamhet. Så kan det bli i Italien, som inte tagit bort alla lagar från fascisttiden. Som i detta fall, där det kan vara åtalbart att trycka information som är ägnad att sprida ringaktning om samhällsinstitutioner. Att det man skriver är sant har i det sammanhanget ingen betydelse, sanningen om FN skapar ju ringaktning om dess verksamhet och organisation.

Skulle FN vinna denna process i italien och skulle FN få fortsätta ljuga och domdera om behoven i världen, då är vi illa ute. Skulle FN dessutom få den beskattningsrätt de så hett eftertraktar, så att diktaturerna kan plundra oss. Då är allt slut.

Publicerat i Aktuella övriga ämnen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 5 kommentarer

Nationellt trauma

I rapporteringen efter lastbils-terror-attacken i Stockholm påstår politiker och media unisont att det är ett nationellt trauma. Är det så? Det är ett trauma för stockholmare, alldeles säkert. Men ett nationellt trauma? Det faktum att Stockholmsmedia under första dygnet förutsatte att alla människor visste vilka platser de talade om och inte visade någon karta, visar på hur lokalt de har tänkt. Jag visste inte var Åhléns ligger. Vid sökning på Hitta.se visades endast Åhléns vid Östermalmstorg, vilket ju inte alls gick att förena med Drottninggatan. Det var först när jag gick över till gatuvy och klickade mig fram längs Drottninggatan som jag begrep. Då fick jag också syn på denna vy, läs skylten på fasaden mitt emot på Karlbergsgatan Klarabergsgatan.

Visst var vi många som blev upprörda över det dumma och onödiga tilltaget. Men mot bakgrund av vad som skett i andra europeiska länder och de varningar som både svenskar och andra riktat mot den politik som förts i Sverige i många år, är det väl ingen som kan säga sig vara chockad av det inträffade. Det har länge varit en fråga om när, inte om något sådant kommer att hända här.

Även om det var väntat så är en händelse av detta slag plötslig och ger därför stora rubriker och snabbt genomslag i media och politisk debatt. Det är många som söker skära pipor i vassen när uppmärksamheten är stor. (Inget ont som inte har något gott med sig. Media, politiker, experter, blomsterhandlare, artister, med flera får ett uppsving.) Men det finns andra betydligt allvarligare nationella trauman som i de flesta fall inte är så plötsliga, utan mer lågintensiva. Men de gnager på år efter år på medborgarnas tålamod och tillit till hur landet sköts. Ett annat, men inte ljusare, perspektiv fås av den FN-rapport från 2014 som visar att i 50% av fallen är det ingen som dör i terrorattacker, och det är 40 gånger fler som mördas än som dör i terrordåd.

Att det finns människor som skjuter vilt omkring sig i våra invandrartäta områden i de större städerna, oavsett vem som skjuter på vem och varför, det är ett nationellt trauma.

Terrorattacken på IKEA i Västerås, där en mor och hennes vuxna son mördades, det känns som om det berörde nationen mer än den senaste attacken i Stockholm. Att vi inte ens får kalla det för terrorattack, det är ett nationellt trauma.

Estonias förlisning och och turerna efteråt, det var ett nationellt trauma och det pågår i viss mån ännu mer än tjugo år senare.

Tsunamin i Thailand, med många familjer från hela Sverige drabbade och ett helgstängt regeringskansli som inget begrep, det var och är ett nationellt trauma.

Polisen var samtränade för ett terrorangrepp på Sverige och var därför effektiva i sin insats i fredags. Men vardagsbrott som drabbar medborgare över hela landet klarar de varken av att förebygga eller lösa. Det är ett nationellt trauma.

Utarmningen av äganderätten på svensk landsbygd, något som pågått i decennier, det är ett nationellt trauma. Dessutom ett som inte syns från Stockholms horisont, vilket i sig är ett nationellt trauma.

Lönsamheten i svenskt jordbruk och klåfingrigheten från myndigheterna i exempelvis djurskydd, bidragspolitik, odlingsmetoder, och styrande mål, det är ett nationellt trauma.

Svensk jaktpolitik, oavsett det är särintressenas inflytande över rovdjursfrågorna, den bristfälliga älgförvaltningen eller myndigheternas bristande tillit till jägarkåren, det är ett nationellt trauma.

Försnillandet av svenskarnas pensioner, det är ett nationellt trauma.

Klimatpolitiken, med hunsandet av dem som kan och förstår något om naturvetenskap och klimat, från dem som inget vet men bara agerar i panik, det är ett nationellt trauma.

Lögnerna och de falska nyheterna i riksmedia, det är ett nationellt trauma.

Politikernas oförmåga att förstå sitt uppdrag och väljarnas krav på en frihetlig och demokratisk rättsstat, det är ett nationellt trauma.

Vill regeringen och/eller oppositionen göra något åt svenska nationella trauman, så har de mer än en handfull frågor att ta tag i. Likaså får de svenska journalisterna gärna visa att de utvecklats sedan de skrev för skoltidningen på mellanstadiet.

 

Publicerat i Aktuella övriga ämnen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 24 kommentarer

Livet går vidare

Ett stort terrorattentat i centrala Stockholm. Flera döda, många skadade. Folket upprörs, media rapporterar i falsett, politiker fördömer. Polisen letar gärningsmän och griper en person.

Det är i detta läge vi måste låta livet gå vidare, men inte som förut. Nu måste kraven ställas på svenska politiker att de reser reservationslösa villkor på alla nysvenskar, oavsett skäl till att de är här. De måste acceptera och assimileras till svenska normer för demokrati, frihet och umgänge människor emellan.

Det är inte vi medborgare som i olika grad och blandningar ska ställa de kraven på vissa eller enskilda hitkomna. Det är ett centralt uppdrag för riksdagen och regering. Snällism och gulla-med är passé. Som det brukade heta i USA riktat till nykomlingar, ”love it or leave it!” det måste gälla även här.

Vi kan hjälpa till lokalt och visa hur vi svenskar gör. Men politikerna ska ställa kraven, för det är de som har våldsmonopolet och de måste försvara det mot våldsverkare. Det fredliga försvaret hävdas genom krav på deras anpassning till oss, inte vår anpassning till den samhällsfientliga ordning de lämnat bakom sig i sina gamla hemländer. Vår rättsstat och vårt samhällsfördrag är det som gäller. All frihet som ryms inom detta är de välkomna att ta del av.

Alternativet, om politikerna inte klarar det jobbet, är inbördeskrig. Det vill ingen av oss ha, så vi måste ställa de krav som krävs för att undvika en sådan förödande utveckling. Politiker som inte förstår det måste röstas bort. Svårare än så är det inte, livet går vidare, med ny och starkare beslutsamhet.

Publicerat i Aktuella övriga ämnen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 23 kommentarer

Brasse-rasse

I Brasilien utvecklas nu nya, eller rättare nygamla, rutiner för rasbestämning av medborgarna. Brasilianarna är till 80% någon variant av färgade, de har flera begrepp som beskriver nyanser av brunt. Precis som i andra länder är en majoritet av befolkningen fattigare än de rikaste i landet. Här är alltså färgade i majoritet, men fattigare än snittet av vita, därmed är det synd om dem på grund av deras hudfärg, tycker de. Trots att Brasilien i decennier kallat sig för en ras-demokrati har man under det 13 år långa korrumperade styret av socialisten Lula da Silva och ex-kommunisten Dilma Rousseff antagit raslagar för att införa raskvotering i olika verksamheter. Det gäller inte minst på utbildningsområdet.

År 1976 fann en brasiliansk undersökning att folket självidentifierade sig i inte mindre än 136 olika färgkategorier. Bland annat som bränd vit, brun, mörk nöt, ljus nöt, svart och koppar är bara några de beteckningar som användes. Nu har det vänts mot de rasdemokratiska medborgarna. Det fins olika kvoter till högre utbildning beroende på vilken färg man har. Vita har ingen egen kvot, de får söka enbart på meriter.

Det är dock inte genetiskt ursprung eller halt av negroid bakgrund som avgör. Nej, det är en subjektiv fenotypisk granskning som utförs av en kommitté som bestämer din rastillhörighet. Genetik har med genetiskt arv (genotyp) att göra och kan ge olika utslag beroende på vilka kombinationer i arvsmassan som är aktiva. Fenotypisk ras handlar enbart om hur man ser ut. Man kan hamna i den situationen att man har mindre antal negroida gener i arvet men ändå ser mer svart ut än en person som har fler sådana gener. Läs på om genetik om ni inte har detta klart för er.

Genetisk härkomst kan enkelt konstateras med blodprov och jämförelse med olika befolkningsgrupper i det världsomfattande genomprojektet. Här är en länk till den europeiska haplogruppens hemsida. Det går att få ett bra grepp om hela världens genetiska arv där.

Nu kan alltså kvoteringskommittén sitta och mäta näsors längd och bredd, läpparnas fyllighet, tandköttets färg och inte minst hudens färgning för att avgöra vilken kvotgrupp (fenotyp) en student ska hänföras till. Gammaldags rasbiologi, fast utan vetenskapligt inslag. Det är alltså vad som föregår antagning till universitet. Låter det modernt och riktigt år 2017? Men det kanske är en del av universitetens curriculum i ”post truth” utbildningen?

Situationen är nu så bisarr att elever på universiteten anger varandra för att ha kommit in på attraktiva utbildningar på fel kvot. Till och med elever som ska inleda tredje året av sin läkarutbildning kastas ut från skolan om de är för vita. Detta måste ju enbart vara en nationell förlust. Dessa platser kan ju inte fyllas på med någon från gatan eller med någon av dem som inte kom in på läkarutbildningen när den som nu kastas ut kom in. Det är få länder som utbildar ett så stort överskott på läkare att man kan göra sig av med lämpliga framtida läkare på det viset.

Många av bland annat västvärldens ledare har uttalat gott hopp om Brasiliens framtid och försökt visa på att det är ett demokratiskt föredöme i Latinamerika. Dessa bör tänka om om sina spådomar, om de inte är socialister själva vill säga. För då ligger Brasiliens utstakade väg i linje med andra socialisters väl upptrampade vägar.

Publicerat i Aktuella övriga ämnen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 6 kommentarer

Skogsägandets ände

Vad har Arbetsförmedlingen (Af), Lantmäteriet, Naturvårdsverket (SNV), Statistiska Centralbyrån (SCB), SMHI och Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) gemensamt? Svar: De arrangerar Hack for Sweden, en tävling där Sveriges bästa hackare ska göra något av offentliga databaser. Med den laguppställning som organiserar detta kan det bara finnas ett syfte. Att finna ut hur man i bästa funktionssocialistiska anda ska kunna konfiskera privat mark.

Årets upplaga vanns av Johan Marand, en SNF-extremist som tycker att det är rimligt att skriva ett självlärande program som använder input från alla bevararextremister som nyttjar programmet för att ur offentliga databaser kartlägga privat egendom för att kunna belägga dem med brukanderestriktioner. Med lite andra sökparametrar skulle den också kunna användas till att leta lämpliga marker för gruvbrytning. Men med tanke på programmerarens egna intressen är nog det en oönskad bieffekt.

Hade Hack For Sweden haft som syfte att skapa program och finna duktiga programmerare som kan skapa exportinkomster till Sverige hade det varit helt andra organisationer bakom. Då hade det varit Svenskt Näringsliv, Datainspektionen, Exportkreditnämnden, Exportrådet, Invest In Sweden, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Patent- och Registreringsverket, Sveriges Marknadsförbund, Utrikesdepartementet och andra som arrangerat.

De som arrangerar Hack For Sweden har inga sådana export- eller företagarintressen. Det handlar bara om Sverige-interna verksamheter beroende av skattepengar från medborgarna. Med arrangemang som detta behöver svensk landsbygd inga nya fiender De finns redan i överflöd i statsförvaltningen och dess sockpuppets, särintressen, som tillsammans lägger en våt filt över privat ägande, företagande och utveckling på landsbygden.

Lite vid sidan om kan vi citera Bill Vaughn. Det är mänskligt att fela, men för att skapa kaos behövs en dator.

Publicerat i Äganderätt | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 14 kommentarer

Trump skär i EPA

Så besannas då de rykten och spekulationer som pågått sedan Trump installerades, när kommer dråpslaget mot EPA och klimatpolitiken? Nu blev det väl inte ett dråpslag, i synnerhet inte mot klimatpolitiken och det har Trump redan fått kritik från flera håll. Med rätta. Klimatpolitiken måste demonteras och rent av destrueras. Då först kommer världen att få upp ögonen för det orimliga i den förda propagandan. Gör han inte det snabbt och rejält finns det risk att näste president bara återupplivar klimatpolitiken igen. I synnerhet om Trump bara får en ämbetsperiod.

Att EPA måste reformeras och anpassas till en demokratisk myndighetsstruktur med respekt för konstitutionen och äganderätten är en självklarhet. Man har skjutit från höften alldeles för vildsint från den myndigheten i några decennier. Den har varit så medborgarfientlig att den inspirerat till och med socialister i Sverige i hur man kan konfiskera privat egendom via miljöargument.

Att svenska miljömuppar skriker i högan sky likt stungna grisar, vara bara väntat. De kallar det ett brott mot mänskligheten. De borde nog vänta med sådana epitet, för det kan drabba de själva när tillnyktringen i klimatfrågan kommer tillräckligt långt.

Flera kommentatorer med olika utgångspunkter har kommenterat.

Daily Caller, innan beskedet

Aktuell Hållbarhet, ett brott mot mänskligheten

Euractive, klimatförändringar ger skogsbränder runt Medelhavet

Heartland, om utnämningen av Pruitt

TNA, Trump sågar EPA

TNA, referat från Heartlands klimatkonferens

Heartland, från sin egen klimatkonferens

Breitbart, Bast kräver kraftfullare åtgärder

 

Publicerat i Klimatbluffen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Revanschismen

Informationskriget rasar sannolikt värre än någonsin under kalla kriget. Lögnerna kanske inte är värre, men spridningen är med modern teknik oöverträffad i historien. I media pågår en ursinnig svartmålning av Ryssland. Varför det? Det finns intressen, framför allt i USA, som behöver en yttre fiende. Uppenbarligen anser flera av dem att Ryssland passar som handsken i skurkrollen.

Jag gör inga anspråk på att veta eller förstå allt, men nog verkar det finnas mer än en anledning till att informationskriget är så intensivt. Det finns oligarker både i öst, väst, nord och syd. Med den moderna världens teknologi tillgänglig vill de alla lägga hela världen under sig. Något annat är otänkbart. Oligarker är en särskild sort, som inte nöjer sig med mindre än all makt. De kan både samarbeta och konkurrera för att nå det målet. Den konkurrensen är en viktig del av kanske vårt enda försvar. Det och en fast beslutsamhet att inte göra affärer med dem.

Så oligarkerna i USA vill konkurrera ut oligarker på andra platser, Latinamerika, Asien och Ryssland. För att lyckas måste man så split och misstro bland väljare, politiker och media. Just nu är det Vladimir Putin som är västs syndabock nummer ett. Är det en tillfällighet att den smutskastningen av Putin intesifierades under Barack Obamas presidenttid?

Obama var USAs förste svarte president. De svarta, egentligen världen över, när en revanschism (eller revisionism) mot alla vita. Mot kolonialt förtryck och slaveri, detta trots att icke-vita människor (afrikaner, araber, asiater) totalt sett varit mer involverade i slavhandel genom historien. Denna slavhandel har även omfattat vita slavar. Vad vore bättre än att passa på att utnyttja ett presidentiellt övertag för att så split mellan de vita? Det finns tillräckligt många vita medlöpare som riktar blicken åt annat håll för att låta sig luras och bli nyttiga idioter, för att låna ett uttryck från en annan tid och ett annat sorts ”oligark”. Inte minst är dessa nyttiga idioter upptagna med att sprida villfarelser om en förestående klimatkatastrof.

Ryssland är ingen ofarlig fiende. Men varför peta på björnen om man inte vill brottas med den? Ju mer man utpekar Ryssland som ett hot, desto mer anstränger sig dess ledare för att behålla ett totalitärt grepp om det ryska folket. Med hänvisning till ett yttre hot, precis som oligarkerna i USA hänvisar till Ryssland som det externa hotet.

För den som inte minns, har Ryssland en stolt historia av kultur, älskad både där och här. Låt oss nämna bara några få, Sergei Prokofiev, Nikolaj Rimski-Korsakov, Sergej Rachmaninov, Michail Glinka, Igor Stravinskij, Pjotr Tjajkovksi, Dimtrij Sjostakovitj, eller författarna Anton Tjechov, Alexander Pusjkin, Leo Tolstoj, Fjodor Dostojevskij, Vladimir Majakovskij, Maxim Gorkij, Boris Pasternak, Aleksander Solsjenitsyn, för att bara nämna några av de mest kända. Dessa har producerat vad som i Sverige ofta föraktfullt betecknas som finkultur, men i Ryssland är folkkultur som valigt folk är stolta över.

Min personliga åsikt är att kontakter med Ryssland ska knytas via deras kulturella intresse. Då passar inte punk, hiphop eller indiemusik. Inte heller feministisk SCUM-litteratur. Kräv ärlighet och redovisning i affärerna. Ta lite längre tid och utbyt kulturella referenser och omdömen. Då kommer vi runt oligarkerna. Rädslan för väst och trehundra års minnen av invasionsförsök från Karl XII, Napoleon Bonaparte och Adolf Hitler ger vika för deras redan existerande intresse för vår bästa kultur.

Lyft fram det gemensamma, från Rurik och den ostliga handelsrutten till Byzans, till andra kungliga och kulturella utbyten mellan Ryssland och övriga Europa. Vi har en gemensam historia med Ryssland som vi helt saknar med Japan, Kina, Indien, Mellanöstern och Afrika och deras oligarker. Så spring inte deras ärenden i deras revanschism mot vita européer. Låt bli att sprida falska nyheter och propaganda som bara splittrar den gemenskap amerikaner, européer och ryssar trots allt har i rikt mått.

Edward Lucas, en britt i USA har vittnat inför Kongressen och redovisat sitt vittnesmål för Cepa i något som inte kan beskrivas som annat än en ren krigsförklaring mot Ryssland. Han vill se de ryska oligarkerna förstöra Ryssland, för att det sedan ska bli en parkpromenad för de amerikanska oligarkerna att ta över allt när de ”befriar” det ryska folket. Tro inte på hans dumheter! Han har lång erfarenhet av Sovjet och östeuropa som korrespondent redan under kalla kriget. Men det betyder ingalunda att han inte är köpt för något slags propaganda.

Man bör också ta till sig vad Udo Ulfkotte skrivit om ”Gekaufte journalisten”, skamligt nog inte översatt till svenska. Men det är väl symptomatiskt för en mediakår i förnekelse.

Publicerat i Aktuella övriga ämnen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 12 kommentarer

Undersökningar 1, Demos

Med kort mellanrum i februari presenterades tre rapporter som beskriver tillståndet i Europa och Sverige. En av rapporterna är ett slags opinionsundersökning organiserad av brittiska Demos. Den heter Nothing to fear but fear itself. I Sverige har de haft hjälp av Fores, vars VD är klimatextremisten Mattias Goldmann. Fores, som kallar sig för en grön liberal tankesmedja får sitt största bidrag från centerpartiet.

När de satte ihop sin digra undersökning av sex europeiska länder (Frankrike, Tyskland Polen, Spanien, Sverige och England), som redovisas på 458 sidor, utgick de från några agendor eller problemställningar de själva ville belysa. Dessa är, med deras egna ord (min översättning):

Partipolitik, uppkomsten av populistiska partier, ”antipolitik” med minskande tillit och lägre valdeltagande.

Offentlig politik, begränsningar i medborgarskap och tillgänglighet till offentlig service och välfärd, ökande statlig totalitarism och ökat beroende av direktdemokratiska beslut.

Social sammanhållning, minskande social sammanhållning särskilt mellan olika etniska och religiösa grupper, samt verkliga och uppfattade problem med social integration.

Politiskt språk och narrativ, förändringar i offentlig diskurs – oavsett mediala drev, politisk retorik, eller via sociala media – med ökande beskrivning av ”den andra” i språk och tilltal.

Medborgarskap, inklusive uppfattningar om identitet, ökande utestängande nationalistiska åsikter, känsla av pessimism och osäkerhet.

I texten upprepas hela tiden att människorna i de undersökta länder är rädda eller möjligen skräckslagna, ”feelings of fear”. Rädsla för framtiden, för invandrare, med mera. Tänk om det inte är rädsla? Tänk om det bara är avsmak, inte ens avsky, bara ogillande? Får man inte välja utifrån sådana åsikter, inte rösta på det viset?

I en delsummering på sidorna 40-41 framgår att undersökarna utgår från axiomet att ökad invandring är enbart gott och en positiv inställning till det är tecken på upplysta väljare. De skriver rent ut att de förväntat sig att svenskarna, med rekordlångt socialdemokratiskt regeringsinnehav skulle vara mer positiva till invandring. I klartext att när staten fostrar medborgarna till sin politiks avbild är det gott, men när folket i en demokrati vill något annat än politikerna så är det ont.

Vad de inte säger i texten, men som syns klart i stapeldiagrammen är att folket inte litar på politikerna. Britterna och i något fall fransoserna är mest negativa. Svenskarna är typiskt näst mest negativa. Drygt 25% vill lämna EU och 32% vill kraftigt minska EUs inflytade. Bara britterna vill låta EU få mindre makt. sidan 246

Fransmännen anser att globaliseringen har varit mest negativt för Europa som helhet, med britter och svenskar närmast därefter. När det gäller globaliseringens effekter på det egna landet är det fransmännen som är mest negativa där också, men svenskarna är långt mer negativa än britterna. Hörs det något om detta i svensk media? Det enda media jag sett kommentera rapporten är Euractive och de koncentrerar sig på vad de kallar för franskt elände.

Märkligt nog har drygt 60% av fransoserna förtroende för Kommissionen, medan Sverige och Polen har under 50% förtroende för Juncker & CO. Sverige tillsammans med britterna har även mindre än 50% förtroende för den egna regeringen. Sverige är alltså det enda landet med mindre än 50% förtroende både för EU och den egna regeringen. Hur ofta hör vi talas om den sprickan mellan folket och politiken?

När det gäller brexit utgår man från samma fördomsfulla antagande som Inglehart och Norris gör i sin World Value Survey, att de som kan tänka sig att rösta på populistiska partier står till höger om mitten politiskt, att de gillar auktoritära eller rent av totalitära ideologier, att de har lågt förtroende för både nationella och internationella styren, att de är emot invandring.

Detta är ju bara nonsens, men upprepas ändlöst för att skapa en inbillad sanning. Människor till höger om mitten brukar hysa betydligt mer frihetliga åsikter än dem till vänster. Varför skulle sådana människor gilla auktoritära ideologier? Det finns ett undantag, djupt religiösa människor som anser Gud vara en högre auktoritet i världsliga frågor än det världsliga demokratiska styret. Men jag har aldrig sett det bland sekulära människor. De har också byggt in oförenliga åsikter i gillande av auktoritärt styre och samtidigt ogillande av de styren som finns idag. Att dessa frihetliga människor som gravt ogillar manipulation och toppstyrning av idag ogillar dagens eliters agenda att ersätta sina länders väljare med importerade dito, är knappast något som kan förvåna en nykter iakttagare.

Först på sidan 148 kommer en nykter eftertanke. EU-medborgarna kanske inte alls drivs av rädsla för framtiden, terrorism, ekonomin, miljön och annat. Det kanske mer är att de misströstar om de egna ledarnas förmåga att leda. Jag kan inte instämma mer. Man anger att djupstudier av franska åsikter är att de vill ha ledare som står för sina åsikter och sin politik, oavsett hur medborgarna röstar. Men undersökarna gör inte kopplingen att detta inte är en efterfrågan på starka i betydelsen totalitära ledare. Det är en efterfrågan på ledare man kan lita på, så att det man lägger sin röst på också är det som politikerna anstränger sig att genomföra efter valet. Man vill ha politiker som anstränger sig för en bestämd politik, inte politiker som vill bli valda till varje pris, på vilken politik som helst. Våra politiska val är inte Mello!

På frågan vad Europas folk anser vara de viktigaste frågorna i EU för närvarande hamnar klimatet på nionde plats av tretton, uttryckt av mindre än 10% av de svarande. Medan terrorism och immigration tar de två första platserna långt före alla andra frågor, enligt mer 40% av de svarande i båda fallen.

Undersökningen i England ägnar sig mest åt det redan avgjorda brexit. Undersökningen i Frankrike ägnar sig åt att finna sätt att marginalisera Front National. I Tyskland letar undersökningen efter sociala faktorer som kan förklara ett eventuellt gap i förtroende mellan väljare och valda. Undersökningarna kan alltså inte jämföras i sin helhet. I sammanfattningen av undersökningen i Tyskland tar man sig för att ge råd till hur gapet inte ska vidgas. (min sammanfattning av råden)

1. Se till att politiker får råd och instruktioner av experter på kommunikation.
2. Ta ett fast grepp om problemformuleringsinitiativet, agendan.
3. Utveckla kanaler för kommunikation mellan väljare och valda. Utveckla fler politiska åtgärder för att lugna allmänheten.
4. Betala för fler undersökningar och forskning.

I EUs undersökning från 2015 är 40% av alla EU-medborgare negativa till globaliseringen. Medan Demos undersökning från 2016 visar att medborgarna gillar globaliseringen. De viktigaste fakta som lämnas i rapporten kommer från EUs undersökning. Vad Demos verkar göra är att presentera alternativa fakta, skriva om verkligheten och historien.

Undersökningen i Polen koncentrerar sig på att finna förklaringar till varför polackerna än en gång valde det konservativa Lag och Rättvisa i både presidentval och parlamentsval, de valde ju fel! Men förutom lite siffror på ekonomi och opinion ger undersökningen inget nytt eller konkret.

Den svenska undersökningen avsåg att visa att exkluderande nationalism är typiskt höger. Här pekade man ut M, KD och SD, samt en gnutta L. Men man skriver ingenting alls om centern, som alltså är största bidragsgivare till Fores som gjort den svenska delen. Det anmärkningsvärda är att man bara gjort lösa analyser av de tre förstnämnda partiernas almedalstal 2016, samt en mycket begränsad opinionsmätning som inte stödjer deras påstående, fast de säger att den gör det.

Inte heller används ordet fear en enda gång i den svenska genomgången trots att hela den europeiska undersökningen går ut på att tillskriva ”högerpopulism” rädsla för det okända eller främlingar. Om nu rädsla inte är en del av den svenska ”högerpopulismen” hade man faktiskt kunnat skriva det.

Jag har inte sett något av denna undersökning referrerad i svenska media och det faktum att Fores på sin hemsida inte har en svensk översättning av hela rapporten eller ens deras egen svenska del, andas insikt om att det hela är ett undermåligt arbete.

Vi som väljer andra partier än de styrande socialliberala partierna kallas för ”lämnade på efterkälken”, ”sårbara grupper”, ”lågutbildade”, ”lantligt boende” och liknande. Förvånade konstaterar utredarna på ett ställe att de som symaptiserar med ”högerpopulister” inte längre bara är slätrakade styrketränande män i träningsoverall och gamla tanter i omoderna hattar. Kan de beskriva sina egna fördomar tydligare?

I förslagen till policies för politikerna föreslår Demos att man måste finna vägar att komma närmare väljarna samtidigt som man stärker EUs beslutsfattande processer. Allt för att underlätta för de nationella regeringarna. Inte ett spår av en fungerande subsidiaritetsprincip som ger medborgarna den egenmakt de behöver och förtjänar

När man läser vad som skrivs i efterorden så framgår med stor tydlighet att undersökningarna i sig inte är viktiga. Det väsentliga med rapporten är att propagera för en ganska snäv vänsterliberal agenda. Hela EU måste enligt författarna vaccineras mot allt som inte är vänsterliberal likriktning från toppen. Fri åsiktsbildning är bara ett besvärande kosmetiskt påfund i det demokratiska Europa.

Detta blir särskilt tydligt i det avslutande kapitlet om ”Post-truth”, hur man ska motverka det fria informationsflöde och den fria åsiktsbildning som föraktfullt kallas alternativa fakta, alt-right, alternativa medier, sociala medier, konspirationsteorier etc. Det underförstådda antagandet är att endast etablerade vänsterliberala politiker och media har tillgång till sanningen och för demokratins bästa bör andras tillgång till offentligheten begränsas.

 

Publicerat i Aktuella övriga ämnen | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 11 kommentarer